Bakgrund:Sedan år 2004 har Bokföringsnämnden arbetat med det så kallade K-projektet. Projektet innebär att företagen delas in i fyra olika kategorier (K1-K4) och att samlade regel-verk skapas för de olika kategorierna. Förhoppningen med K-projektet är att redovisningsar-betet ska underlättas. K3 kommer att vara huvudalternativet för företag som upprättar årsre-dovisningar och Regelverket för årsredovisning med K2 innehåller förenklingar som mindre företag frivilligt får tillämpa istället för de mer avancerade reglerna i K3. Problem:Vi har identifierat en valsituation som ansvariga på mindre företag står inför.

I dag har svenska onoterade företag möjlighet att välja vilket Regelverk de vill tillämpa i sin årsredovisning. De kan välja att redovisa enligt bokföringsnämnden (BFN) eller redovisningsrådets rekommendationer (RR). Hur företagen väljer att redovisa och vilket Regelverk de väljer att tillämpa kommer att ge konsekvenser. Syftet med uppsatsen är att förklara vilka faktorer som påverkar onoterade aktiebolags val av Regelverk, i vårt fall när de valt RR före BFN. Valet av att tillämpa RR kommer att leda till mer tilläggsupplysningar och att högre kompetens efterfrågas. Hur kommer det då sig att onoterade aktiebolag väljer att använda sig av RR före BFN? Vi har utifrån tre befintliga teorier utformat hypoteser som vi har testat för att hitta förklaringar till företagens redovisningsval av RR.

I och med införandet av det nya Regelverket IFRS/IAS så har alla noterade företag i EU samma Regelverk att rätta sig efter. Uppsatsens syfte är att se om de engelska företagen trots detta lämnar mer information i sina årsredovisningar och därmed är mer transparanta än svenska företag. För att undersöka hur transparenta företagen är så har vi utifrån Regelverket utarbetat en checklista som vi applicerat på de utvalda företagens årsredovisningar. Under samtliga punkter har vi ställt oss frågorna om informationen är begriplig och om den är relevant. Vi har kommit fram till att trots att svenska och engelska företag använder sig av samma regler så lämnar engelska företag mer utförlig information.

Syftet med vårt examensarbete är att identifiera ett antal problemområden för onoterade aktiebolag samt att diskutera företagens val mellan olika redovisningsalternativ. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med djupintervju och mailenkäter. Våra respondenter består av revisorer och ekonomiansvariga. I teorikapitlet ger vi en beskrivning av de olika Regelverken för onoterade aktiebolag samt en redogörelse av de empiriska problemområdena. Några av de vanligaste problemområdena inom redovisning för onoterade aktiebolag enligt våra respondenter är varulager, avskrivningar och moms.

Titel: IFRS / IAS ?bättre redovisningsrekommendationer? Ur finansanalytikernas synvinkel.Ämne: FöretagsekonomiFörfattare: Ann Berner, Therése HenningssonHandledare: Fredrik LjungdahlProblemformulering: Anser finansanalytikerna att det är lättare att bedöma ett företag nu jämfört med tidigare redovisningsrekommendationer?Syfte: Syftet med denna studie är att utforska om finansanalytikerna anser att de finansiella rapporterna, för börsnoterade företag, har blivit mer användbara efter övergången till IFRS/IAS Regelverk. Metod: Arbetet utgår från IASB:s kvalitativa egenskaper och finansanalytikers åsikter om införandet av IFRS/IAS Regelverk, nu två år senare via e-postenkäter. Dessa enkäter undersöks statistiskt för att kunna presentera kvalitet.Nyckelord: IFRS/IAS, Finansanalytiker, Jämförbarhet, Tillförlitlighet samt Trueblood-rapporten. Resultat: På grund av den låga svarsfrekvensen är det ej möjligt att generalisera och varken bekräfta eller förkasta våra hypoteser..

Undersökningen ämnar att belysa ett område som inte ägnats mycket tidigare uppmärksamhet, medborgerligt förtroende på regional nivå. Syftet med uppsatsen är att genom en teoretisk bakgrund kring kopplingar mellan korruption, förtroende och legitimitet formulera ett samlingsbegrepp där korruption förstås i relation till förtroende och legitimitet och inte endast utifrån lagstiftning. Detta för att sedan utifrån detta begrepp undersöka förekomsten av samt vilka Regelverk svenska landsting har att förhålla sig till för att motverka korrupt beteende.Undersökningens slutsatser är att det samlade Regelverken som landstingen har att förhålla sig till är att anse som klart formulerade. En oväntad slutsats visade sig även. Ett stort antal av svenska landsting och regioner uppvisade stora brister i kommunikationsförmåga..

>>>SYFTE<<<Syftet med uppsatsen är att studera huruvida föreslagna förändringar, avseende hantering av goodwill, vid en tillämpning av IASB:'s Exposure Draft 3: Busines's Combination's kan bidra till en bättre redovisning i form av en mer tillförlitlig, begriplig, relevant och jämförbar värdering av de studerade företagen's goodwillposter. Vi ämnar även undersöka vilket av de båda Regelverken som kvalitetsmässigt ger den ?bästa? redovisningen i form av en korrekt värdering och rättvisande bild. >>>METOD<<< Uppsatsen bygger på en fallstudie av tio företag där företagen har illustrerat för- respektive nackdelar vid en implementering av ED 3. Använda företagsspecifik information har främst utgjort's av företagen's finansiella rapporter.

I denna uppsats behandlas hur klassningssällskapens Regelverk kan bidra till ett örlogsfartygs överlevnad vid vapenverkan. Syftet är att undersöka om Regelverken kan användas för att implementera stryktålighet genom sina notationer och krav på redundans, separation och skydd mot splitter.Arbetet inleds genom kunskapsuppbyggnad av teorier som behandlar örlogsfartygs överlevnad, vilka sedermera bildar arbetets teoriram. Sedan sker en analys av Regelverken samt en fiktiv operativ miljö skapas för att ta fram taktiska uppgifter samt hot, vilka sedan omvandlas till verkansdelar och kritiska system. Därefter skapas modellerna som tillsammans med verkansdelarna används i simuleringen som genomförs i simuleringsverktyget Semiautomatsikt fartygs verktyg för AVAL. Simuleringarna mäter utslagssannolikheter av olika funktioner ombord vid påverkan från de framtagna verkansdelarna.

Detta examensarbete utfördes på uppdrag av akademin för innovation, design och teknik vid Mälardalens Högskola och undersöker hur mikrosensorteknik med stöd av Regelverk används och kan komma att användas för det tillämpade tillståndsbaserade underhållet inom flygbranschen från ett underhållsperspektiv. Syftet är att introducera den oinsatte i tekniken med dess möjligheter och begränsningar. Arbetet gjordes i tre faser. Först generella efterforskningar och källsökning, därefter fördjupning med förfrågningar till bolag och slutligen sammanställning av insamlade kunskaper. Även om förhoppningen var att få mer respons från tillfrågade bolag, så påvisar ändå frånvaron en viss indikation på den slutsats som dragits om det relativt låga intresset hos slutanvändaren i dagsläget.

Den första november 2010 trädde ett nytt Regelverk ikraft, en frivillig revision, ett Regelverk som berör aktiebolag och deras valfrihet att välja fri revision. Aktiebolag som har möjlighet att välja fri revision benämns mikroföretag, dem verkar inom ramen för Regelverkets gränsvärden. Ambitionen med studien är att undersöka vilka faktorer som gör att mikroföretag i Sverige väljer att anlita revisor, fastän de enligt lag inte behöver. Studien är en surveyundersökning som bygger på kvalitativ data från intervjuer med 30 stycken mikroföretagare. Studien resulterade i att mikroföretagarna som väljer att anlita revisor gör det på grund av olika orsaker, det som förekom mest frekvent hos mikroföretagarna är att de gör det; för sin egen skull, för sitt eget välbefinnande, förändring tar tid, informationsasymmetri, skatteverket och behov av rådgivning.För att kunna säga att dessa anledningar till att anlita revisor är signifikanta för mikroföretag i Sverige föreslås en framtida studie, exempelvis en surveyundersökning med kvantitativ data..

BAKGRUND De senaste åren har Regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III ställer ökade krav på bankerna gällande såväl kapital som likviditet, och det är i stort sett samma Regelverk som gäller för storbanker som för små sparbanker. Sparbanker är en intressant associationsform med en lång historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter där de är verksamma.SYFTESyftet med denna rapport är att undersöka hur sparbanker i Kalmar län upplever det ökade Regelverk som har införts för banker under de senaste åren. I syftet ingår även att undersöka vilka konkreta förändringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven.METODDetta är en kvalitativ studie som bygger på personliga intervjuer med representanter från fyra sparbanker i Kalmar län samt en intervju med en representant från Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsätt och studiens resultat är därför präglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna. REFERENSRAMDetta kapitel innehåller ett resonemang kring finansiella Regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell.

Syftet med examensarbetet är att analysera om BFN stötte på problem vid upparbetningen, samt om vår expert och redovisningsekonomerna tror samma problem kommer att uppstå vid tillämpningen. Ändamålet är även att beskriva varför dessa kommer att bli problematiska och om andra problem kommer att uppstå. I teorin beskrivs gällande Regelverk och kommande K2-Regelverket för belysta problemområden samt definitioner av olika organ. De problemområden som redovisningsekonomerna nämner kommer inte att bli några större problem för K2-företagen, eftersom de flesta företag redan tillämpar reglerna som kommer att ingå i K2-Regelverket. BFN vill inte ha komplicerad redovisning i K2, därmed får de företag som har komplicerad verksamhet och specifika krav på sin redovisning istället tillämpa K3-Regelverket.

Bakgrunden till denna studie är att en förändring i svensk normgivning skett. Bokföringsnämnden publicerade år 2008 det förenklade Regelverket K2, som företag inom kategorin mindre företag sedan dess haft möjlighet att tillämpa. År 2012 publicerade Bokföringsnämnden det nya och kompletterande principbaserade Regelverket K3 som börjar gälla 1 januari 2014. Cirka 90 % av Sveriges företag tillhör kategorin mindre företag och är således aktuella för valet mellan K2 och K3. Studien fokuserar på redovisningsprofessioners påverkan på valet.

I början av 2014 infördes ett nytt Regelverk för hur företag och ekonomiska föreningar ska avsluta sina räkenskapsår. Inte förrän media började rapportera om problemet tidigare i år har diskussionen satts igång och flera organisationer har gjort uttalande och förenklingar. De har visat sig vara svåra att tolka och implementera och för en del bostadsrättsföreningar kan tillämpningen vara ödesdiger. Valet står mellan två Regelverk i det så kallade K-projektet.Syftet med studien är att utifrån bostadsrättsföreningarnas perspektiv utforska vilka faktorer som påverkar och hur de påverkas beroende av redovisningsvalet styrelsen gör. Detta kommer utföras genom att studera ekonomiska förvaltare som förser föreningarna med rekommendationer och information.

Syftet med studien är att undersöka vad de redovisningsansvariga i mindre fastighetsbolag har för uppfattning om det kommande K3-Regelverket.Studien har en kvantitativ och deduktiv ansats. Empiri har samlats in via webbenkäter som skickats ut till företag. Empirin har sedan analyserats och jämfört med tidigare forskning och teorier.Resultatet från studien visar framförallt att kunskapen om K3-Regelverket är låg hos respondenterna. Det beror troligtvis på att K3-Regelverket ännu inte har införts och börjat tillämpats av företagen. Resultatet visar även att detta Regelverk har mestadels negativa associationer.Förslag till framtida forskning är att undersöka hur de mindre företagen uppfattar K3-Regelverket efter införandet.