MÄlet med denna studie Àr att utreda hur olika egenskaper hos leverantören prioriteras och vÀrderas av den inköpsansvariga. Det Àr betydelsefullt för restaurangbranschens sÀljorganisationer att kÀnna till pÄ vilka grunder en restaurang fattar sina inköpsbeslut och hur man resonerar vid val av leverantör. Studien genererade ett antal variabler vilka livsmedelsleverantören bör studera och utvÀrdera, dÀribland varumÀrket, service, sortiment, kvalitet, pris, leveranssÀkerhet m.fl. Men ocksÄ identifierades ett antal strategier och arbetsomrÄden vilka leverantören bör ta hÀnsyn till. Total Supply Àr ett koncept vilket respondenterna visade ett behov och önskan för.

SyfteStudiens övergripande syfte var att studera friluftsundervisningen i utvalda grundskolor i Oslo och Stockholm och dÀrvid jÀmföra möjligheter och instÀllningen till friluftsliv samt stÀlla detta i relation till hur friluftsliv behandlas i respektive lands styrdokument.MetodStudien tar sin utgÄng i den kvalitativa forskningstraditionen och bestÄr av en litteraturstudie, dÀr bl. a. styrdokument för respektive land studerats för att kunna jÀmföra skillnader och utvecklingen i momentet friluftsliv. DÀrutöver genomfördes sex telefonintervjuer, tre i vardera stad, för att fÄ en bild av dagens friluftundervisning. De intervjuade skolorna har slumpmÀssigt valts ut.

I byggbranschen förekommer huvudlöneformerna tidlön och prestationslön. Tidlönen Ă€r en fast lön som utbetalas mĂ„nadsvis medan prestationslöneformen innebĂ€r att arbetstagaren fĂ„r betalt efter prestation, baserat pĂ„ tid eller mĂ€ngd. I regel Ă€r prestationslönen uppdelad pĂ„ en fast del och en rörlig del, dĂ€r den rörliga delen kallas överskott. Överskottet betalas vanligtvis ut var tredje mĂ„nad efter en s.k. avstĂ€mning, dĂ€r man kontrollerar produktionens resultat samt vilken ersĂ€ttning arbetslaget eventuellt har rĂ€tt till.

Företag vars produkt utgörs av kunskap Àr en bransch med stark tillvÀxt, som spelar en allt större roll i dagens internationella handel. Eftersom marknaden inom Europeiska Unionen, (EU), skall fungera som en inre marknad med fri rörlighet, Àr mervÀrdesskattelagstiftningen inom EU till stor del harmoniserad, genom ett flertal direktiv, varav det centrala Àr rÄdets sjÀtte direktiv.Platsen för tillhandahÄllandet Àr det frÀmsta instrumentet inom mervÀrdes-skatterÀtten för att undvika att en grÀnsöverskridande tjÀnst dubbel- eller icke-beskattas, eftersom det avgör vilken stat som har rÀtt att mervÀrdesbeskatta tjÀnsten. Huvudsyftet i denna uppsats Àr att utreda och analysera vad som utgör platsen för tillhandahÄllandet av kunskapstjÀnster, enligt artikel 9 i sjÀtte direktivet, och ett delsyfte Àr att undersöka i vilka situationer tillÀmpningen av artikeln kan resultera i att en transaktion dubbelbeskattas, icke-beskattas eller pÄ annat sÀtt snedvrider konkurrensen. Med kunskapstjÀnster avses framför-allt tjÀnster utförda av konsulter, konsultbyrÄer, ingenjörer, jurister och revisorer.Platsen för tillhandahÄllandet kan avgöras antingen genom att tjÀnsten beskattas dÀr leverantören Àr etablerad, enligt ursprungslandsprincipen eller genom att tjÀnsten beskattas dÀr den konsumeras, enligt destinationslandsprincipen. I sjÀtte direktivet anvÀnds en kombination av principerna.

Flyktingar som söker uppehÄllstillstÄnd i Sverige klassas i regel som asylsökande. Asylsökande befinner sig ofta i en utsatt situation och riskerar att utsÀttas för en ingripande tvÄngsÄtgÀrd i form av utvisning. PÄ grund av detta har asylsökande en lÄngtgÄende rÀtt till rÀttsligt bistÄnd i form av ett offentligt bitrÀde som ska tillvarata den asylsökandes intressen i asylprocessen.Det Àr Migrationsverket som prövar asylansökningar som första instans och Àr dÀrför ocksÄ den myndighet som förordnar asylsökandes offentliga bitrÀden. Om den asylsökandes ansökan nekas kan denne överklaga beslutet till migrationsdomstolen, dÀr Migrationsverket blir den överklagandes motpart i processen. I asylprocessen har dÀrför Migrationsverket dubbla roller; bÄde som den asylsökandes motpart och förordnare av dennes offentliga bitrÀde.

Strandskyddet i Sverige Àr en del av allemansrÀtten som innebÀr att var och en har rÀtt att under ansvar fÀrdas fritt i den svenska naturen, den rÀtten skyddas av strandskyddslagstiftning i miljöbalken. Dispens frÄn förbuden i strandskyddslagstiftningen kan medges av kommunen. Strandskyddslagstiftningen har sedan 2009 fÄtt nytt innehÄll, bland annat att LÀnsstyrelsen Àr den myndighet som efter att kommunen medgett strandskyddsdispens granskar och i vissa fall överprövar dessa Àrenden. En ny regel som ska sÀkerstÀlla att fri passage ges vid tomtplatsbestÀmning infördes Àven 2009.Ett antal överprövningsÀrenden har studerats för att kunna analysera tillÀmpningen av bestÀmmelserna av tomtplats och fri passage. En litteraturstudie Àr tÀnkt att svara pÄ om krav pÄ fri passage förekommer i andra lÀnder.

Lagen om förbud mot köp av sexuell tjÀnst (Brottsbalken 6 kap 11 §) infördes i Sverige 1999. Den Àr en unik lag internationellt sett, eftersom att den friskriver sexsÀljaren frÄn ansvar samtidigt som den straffar sexköparen. Föreliggande studie har mot den bakgrunden stÀllt upp frÄgestÀllningarna: Hur framstÀlls sexköpare i den svenska dagspressen? Hur framstÀlls sexsÀljare i den svenska dagspressen? Hur framstÀlls sexköp i den svenska dagspressen?Den tidigare forskning som har framförts bestÄr av tvÄ studier om medier, en studie om svenska myndigheters kÀnnedom om prostitution, en SOU om detsamma, en studie om framstÀllningar av prostitution i kanadensisk press samt en C-uppsats om framstÀllningar av prostitution i svensk press.Den teoretiska ramen prÀglas av socialkonstruktivistiska ansatser, med teorier om makt och positioneringar i fokus. Vetenskapsteoretiskt har studien antagit ett socialkonstruktivistiskt förhÄllningssÀtt.

Bakgrund: HjÀrtinfarkt Àr den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i vÀrlden. MÀn och kvinnor har i regel inte sammasymtom, kvinnor fÄr oftast ont i höger skuldra, kÀnner illamÄende samt Ätstramning vid kÀkarna. Eftersom hjÀrtat Àr starkt förknippat med livet upplever mÄnga kvinnor olika kÀnslomÀssiga upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av vardagslivet efter hjÀrtinfarkt. Metod: En allmÀn litteraturstudie som grundades pÄ kvalitativa vetenskapliga artiklar gjordes.

I utbildningen till lÀrare ingÄr verksamhetsförlagd utbildning, VFU. VFU genomförs pÄ en skola, förskola eller fritidshem hos en lÀrare i verksamheten, en VFU-lÀrare. För bedömning och kvalitetssÀkring av utbildningsmomentet besöker en lÀrarutbildare frÄn universitetet den lÀrarstuderande pÄ VFU-platsen.Under besöket genomför i regel den lÀrarstuderande ett utbildningsmoment med barnen/eleverna dÀr den besökande universitetslÀrarens observation av undervisningsmomentet tillsammans med information frÄn VFU-lÀraren och den studerande utgör det bedömningsunderlag som lÀrarutbildaren behöver för att kunna examinera den lÀrarstuderandes VFU. Bedömningen, som görs mot kursplanens lÀrandemÄl, sker i det s.k. VFU-samtalet dÀr parterna deltar och som vanligen hÄlls efter den studerandes undervisningsmoment.Det Àr inte ett tvÄng att dokumentera den lÀrarstuderandes prestation och samspel med barnen/eleverna, vilket medför en viss rÀttsosÀkerhet eftersom en ny bedömning utifrÄn det genomförda undervisningstillfÀllet inte Àr möjlig.

VÀxtligheten pÄ dagens kyrkogÄrdar har i regel knappt en 100?200-Ärig historia. Det var i slutet av 1800-talet som kyrkogÄrden efterhand fick det utseende som vi förknippar med en gammal kyrkogÄrd, med höga kyrkogÄrdstrÀd och en kyrkogÄrdsmur.Det trÀdsortiment som har anvÀnts i trÀdkransen som inramar kyrkogÄrden eller trÀdrader lÀngs gÄngar, har varit begrÀnsat beroende pÄ traditioner och trÀdens lÀmplighet. Man valde ofta arter utifrÄn de lokala förutsÀttningarna, sÄsom alm, lind, lönn och björk. Under en lÀngre tid har sjukdomar pÄ en del trÀdarter brett ut sig och hotar trÀdbestÄnden pÄ vÄra kyrkogÄrdar.

I den hÀr uppsatsen behandlas om svensk rÀtt strider mot EU-rÀtten vid kommunala fastighetsöverlÄtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rÀttsomrÄdet har fÄtt lite uppmÀrksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmÀnna materiella rÀttsreglerna kring kommunalrÀtten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlÄtelse. Den delen Àr inriktad pÄ en översikt av kommunalrÀtten och hur de offentligrÀttsliga delarna tillÀmpas nÀr en kommun agerar som ett privatrÀttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlÄtelse fÄr nÀmligen enligt huvudregeln inte innebÀra att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestÀmmelser reglerar Ä ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödÄtgÀrder som pÄverkar handeln mellan medlemslÀnderna.

Att tÄg samsas om samma jÀrnvÀg Àr kanske ingen nyhet, men varför jÀrnvÀgsföretagen mÄstesamarbeta dagligen, bÄde med varandra och Trafikverket, för att fÄ trafiken att gÄ ihop Àr det inte alla som kÀnner till. NÀr ett tÄg Àr försenat fÄr detta konsekvenser, inte bara för resenÀrerna ombord som kommer fram efter uttalad ankomsttid, utan Àven för de andra tÄg som trafikerar samma strÀcka. Beroende pÄ hur mÄnga spÄr den aktuella strÀckan har gÄr det olika lÀtt för tvÄ eller flera tÄg att mötas. Den stora frÄgan som var utgÄngspunkten för detta arbete var vilket av alla berörda tÄg som ska fÄ Äka nÀr. Vem bestÀmmer vilket tÄg som fÄr gÄ i bÀsta rusningstiden? Och vilket tÄg fÄr prioritet vid en eventuell konflikt?Oavsett om du som lÀser detta arbete arbetar inom jÀrnvÀg, Àr en van resenÀr eller om du inte ens har Äkt tÄg en gÄng Àr det ovanligt att man förstÄr komplexiteten i jÀrnvÀgstrafik.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Möjligheten att fÄ en tvist prövad i domstol Àr en rÀttighet mÄnga ser som sjÀlvklar. Vissa typer av tvister anses emellertid sÄ frÀmmande för rÀttsordningen att de inte förtjÀnar dess skydd. Hit hör fall av pactum turpe, det vill sÀga ett avtal vars innehÄll stÄr i strid med lag eller goda seder. Huruvida en talan grundad pÄ ett sÄdant avtal skall avvisas av en domstol eller ej har varit denna uppsats syfte att utreda. I utlÀndsk lagstiftning förekommer lagbestÀmmelser, enligt vilka avtal i strid med lag eller goda seder Àr ogiltiga.

Institutet envarsgripande Àr nÄgot som varje individ bör kÀnna till. Framförallt för att ha nog med kunskap för att inte felaktigt krÀnka nÄgons frihet och dÀrmed sjÀlv göra sig skyldig till brott. Lagregleringen kring institutet Àr relativt kortfattad och ter sig klar och tydlig. Men vid en nÀrmare granskning uppkommer problematik förenat med ett envarsgripande. Syftet med denna uppsats Àr att ge en enskild en förstÄelse för vad institutet egentligen Àr, hur det skall anvÀndas samt brister och risker med detsamma.