SammanfattningInsatsen personlig assistans inrÀttades 1994 i samband med att rÀttighetslagstiftningen lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, började gÀlla. Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilka kriterier som den enskilde, som pÄ grund av sitt psykiska funktionshinder ingÄr i 1 § 3 LSS, mÄste uppfylla för att beviljas insatsen personlig assistans.I uppsatsen definieras psykiskt funktionshinder och kommunens ansvar gentemot de personer med dessa handikapp klargörs. Vidare utreds alla kriterier som den funktionshindrade mÄste uppfylla för att beviljas personlig assistans eller ekonomisk ersÀttning för sÄdan.Personlig assistans Àr frÀmst till för dem som har fysiska funktionshinder och/eller ett mycket omfattande hjÀlpbehov. Det Àr hÀr diskussionen om psykiskt funktionshindrade ska beviljas assistans uppstÄr. Psykiskt funktionshindrade kan i regel sköta sina grundlÀggande behov rent fysiskt, men Àr i behov av ?pÄputtning? eftersom de har problem med att pÄbörja sysslor i den dagliga livsföringen.

Bakgrunden till examensarbetet Àr att det inom kÀrnkraftsbranschen finns myndighetskrav och krav frÄn den internationella atomkraftsmyndigheten (IAEA), pÄ att verksamhet vid kÀrntekniska anlÀggningar skall styras och utvecklas med stöd av ett kvalitetssystem. Ringhals AB, nordens största kÀrnkraftsverk, har utvecklat ett ledningssystem dÀr hÀnsyn tagits till olika kvalitets- och miljöledningsstandarder. PÄ Ringhals AB har det inte utförts nÄgon ingÄende jÀmförelse mellan det framtagna ledningssystemet och IAEA:s riktlinjer. Ett behov finns sÄledes att en sÄdan jÀmförelse utförs för att undersöka hur vÀl det egna ledningssystemet stÀmmer överens med IAEA:s föreskrifter. Examensarbetet syftar till att identifiera och analysera eventuella skillnader mellan Ringhals AB:s ledningssystem (RVS) och IAEA:s föreskrifter.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Bakgrund: Den privata vÄrdsektorn Àr en sektor som karaktÀriseras av stark tillvÀxt. Behovet av vÄrd kommer alltid att finnas och i takt med att mÀnniskan lever lÀngre ökar Àven trycket pÄ vÄrden. Den privata vÄrdsektorn har skapat en debatt i samhÀllet dÀr man ifrÄgasÀtter att offentliga medel gÄr till vinster i privata vÄrdföretag. DÀrav Àr det av allmÀnt intresse att analysera vÄrdföretagens ekonomiska utveckling och risk.Syfte: Att utreda vilka finansiella strategier privata vÄrdföretag tillÀmpar och om de byggt upp tillrÀcklig finansiell styrka (kapitalstruktur) för en lÄngsiktig utveckling.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ metod dÀr information baseras pÄ Ärsredovisningar under en 10-Ärsperiod. UtifrÄn den finansiella informationen berÀknas nyckeltal för att beskriva företagens kapitalstruktur och prestation.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Stroke Ă€r tredje största dödsorsaken i Sverige. Årligen insjuknar cirka 30 000 individer i stroke. Av dem som drabbas Ă€r de flesta Ă€ldre personer men 20 %, dvs. 6000 Ă€r personer i yngre Ă„lder. Denna patientgrupp befinner sig ?mitt i livet? och har i regel en familj och ett yrke att Ă„tervĂ€nda tillbaka till.

TillÀmpningen av de nya K-regelverken blev tvingande frÄn och med 1 januari 2014. För mindre aktiebolag stod valet mellan det regelbaserade regelverket K2 och det principbaserade regelverket K3. En rad studier och artiklar Àr publicerade i syfte att beskriva hur valet dem emellan bör ske. Resultaten har varierat men man har kunnat enas om att bransch, företagets storlek, konsulters inrÄdan, intressenter samt bolagets finansiella stÀllning har betydelse vid valet av regelverk. Ingen entydig bild har dÀremot framkommit om nÀr K3 kan anses ge ökad nytta för bolaget.

Det rÄder idag botadsbrist pÄ mÄnga orter i Sverige. MÄnga personer har inte nÄgon möjlighet att fÄ ett förstahandskontrakt till en bostad utan tvingas hyra en lÀgenhet i andra hand. De som hyr ut lÀgenheter i andra hand krÀver ofta en hyra som överstiger den hyra som de sjÀlva erlÀgger till fastighetsÀgaren. För att skydda andrahandshyresgÀster mot att bli ekonomiskt utnyttjade finns i Hyreslagen en regel som ger en andrahandshyresgÀst möjlighet att hos hyresnÀmnden ansöka om att denna ska ÄlÀgga andrahandsuthyraren att till andrahandshyresgÀsten betala tillbaka vad denne erlagt utöver vad som Àr skÀligt. PÄ senare Är har i Sverige en ny form av uthyrningsföretag (hyresvÀrdsbolag) etablerat sig.

Vid första anblicken kan Avtalslagen (AvtL), pÄ grund av sin Älder och sprÄkbruk, framstÄ som förÄldrad i dagens informationssamhÀlle. PÄ grund hÀrav har vi studerat frÄgan samt utvalda avtalsrÀttsliga begrepp och upptÀckt att AvtL, p.g.a. sin allmÀnna reglering och den praxis som utbildats genom Ären, fortfarande fullt ut Àr relevant. Det i AvtL:s regler som, enligt vÄr uppfattning, behöver anpassas till dagens kommunikationsteknik Àr ej sÄ omfattande att ny lagstiftning nödvÀndigtvis Àr enda sÀttet att reglera detta. Vi har framstÀllt förslag för hur tolkning skall ske av dessa olika avtalsrÀttsliga regler för att omfatta Àven dagens ?nya? kommunikationsverktyg.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

RÄdgivning förekommer pÄ mÄnga olika marknader och i lika mÄnga olika former. Med rollen som rÄdgivare kommer ett ansvar, ett ansvar som Àr till för att skydda den som Àr mottagare av rÄdet. RÄdgivning pÄ de finansiella marknaderna, avseende finansiell rÄdgivning och investeringsrÄdgivning, Àr med god anledning föremÄl för en omfattande reglering pÄ grund av det skyddsintresse kunden anses ha.Regleringen Àr uppbyggd bÄde genom stadgande av skyldigheter i lag och i föreskrifter som kompletteras genom sjÀlvreglering av marknadens aktörer. Eftersom de finansiella marknaderna Àr föremÄl för stÀndig förÀndring och utveckling anvÀnds begrepp som god rÄdgivningssed för att sÀkerstÀlla att lagstiftningen följer den takt som utvecklingen pÄ marknaden gÄr i. För att bedöma om en rÄdgivare har brutit mot de skyldigheter han eller hon har att efterleva kan vÀgledning inte endast hÀmtas ur lag, utan det blir till stor del relevant vad god rÄdgivningssed visar.Vad som i varje given situation Àr att bedöma som vÄrdslöst lÄter sig inte lÀtt göras.