Sammanfattning Titel: To be or not to be a leader! ? Hur utvecklas ledarkompetens?Författare: Ann-Sofie Larsson & Emma StåhlrosNyckelord: Ledarskap, Lärande, Feedback, Reflektion, Supplemental Instruction, Lyssnande, Ledarkompetens, Insikt Syfte och frågeställning: Syftet med denna uppsats är att undersöka om ledarkompetens kan utvecklas genom praktisk tillämpning med hjälp av olika utvecklingsverktyg som använts i kursen Lärande ledarskap. Syftet är vidare att undersöka kursstudenternas utveckling av ledarkompetens. Vi vill fånga upp den process som de genomgått med hjälp av följande frågeställning: Hur utvecklas ledarkompetens med hjälp av praktisk tillämpning? Metod: För forskningsfältet som vi valt att studera lämpar sig ett kvalitativt angreppssätt.

Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar som behövs för att lärare som ingår i gemenskaper skall uppleva att Reflektion sker på ett meningsfullt sätt. Eftersom lärares kompetensutveckling idag, skall utgå från egna erfarenheter och initieras nerifrån av praktikerna, kan studien på längre sikt också bidra med att synliggöra framkomliga vägar för lärares kompetensutveckling, som ett led i skolutveckling och dessutom som ett led i att utveckla läraryrket till en profession.Studien ingick i ett aktionsforskningsprojekt där lärarna själva bestämde fokus, i syfte att utveckla sin egen praktik. Aktionen bestod av fyra faser på en grundskola. Hela aktionen pågick i ett och ett halvt år. Fas 4, studien, pågick under ett läsår.

Grupparbete är en använd undervisningsmetod i skolan där eleverna drar nytta av varandras olikheter och förmågor för att lära sig ny kunskap. Centralt för grupparbete och lärande är språket och samtalet. Vi vill i denna studie undersöka vilka samtal ett kollaborativt arbete kan medföra. Studiens idé uppkom utifrån elevers svårigheter med samarbete och samtal i grupp. Aktionsforskningen följer en process av planering, aktion, dokumentation och Reflektion.

En personlig Reflektion om att komponera för jazzmusiker och praktiska tips för konstmusiktonsättare om jazzmusik och dess estetik..

Examensarbetets syfte är att undersöka hur pedagogisk dokumentation används av sju pedagoger på Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhållande de har till detta verktyg. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur väljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur använder sig pedagogerna av Reflektion och återkoppling? Den metod som har använts för att besvara frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjälp av tidigare forskning på området och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrämjande pedagogik. Resultatet påvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna främst är att synliggöra barnens lärande.

Syftet med min undersökning var att studera om textillärare tillämpar elevReflektion i sin undervisning och på vilket sätt, samt att se hur de ser på elevReflektion. Metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier och en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomfördes med verksamma textillärare i Västerbottens län. Enkätsvaren har jag tolkat med den hermeneutiska tolkningsmetoden. Det resultat jag fick utifrån enkäten visar att lärarna använder sig av elevReflektion i sin undervisning och tycker det är viktigt.

Denna studie syftar till att undersöka äldre människors upplevelser av åldrande och vad samtal kan ha för betydelse för dem. Studien avser att skapa en ökad förståelse för vilka faktorer som kan påverka upplevelsen av åldrandet och vilken funktion samtal kan ha när det gäller äldre människors livskvalitet. Då gruppen äldre i Sverige fortsätter att öka behövs mer kunskap om hur samhället skall bemöta de utmaningar som följer och kunna främja äldres livskvalitet. Av denna anledning har studien hög relevans för socialt arbete och utvecklingen inom äldreomsorgen både som praktik och forskningsfält.Studien utgår från en kvalitativ ansats där empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Materialet har sedan analyserats och bearbetats i en kvalitativ innehållsanalys, där likheter och olikheter urskilts för att sedan delas in i kategorier och teman.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur de deltagande ungdomarna uppfattar Navets preventionsprogram. Våra frågeställningar var: I vilken grad uttrycker ungdomarna att de uppfattade och tillgodogjorde sig föreläsningens upplägg? I hur hög grad anser ungdomarna att deras kunskap och/eller attityd till alkohol har påverkats av föreläsningen? Anser ungdomarna att insatsen kan utvecklas för att på ett bättre sätt verka förebyggande? På vilket sätt i sådana fall? Vi valde att göra studien enligt den kvantitativa metoden och använde oss utav enkätundersökning för att samla in vårt resultat. Theory of planned behaviour har använts som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att ungdomarna anser att föreläsningen är tillräckligt omfattande och ett positivt resultat visas även på frågan om föreläsarens attityd påverkade föreläsningen.

Denna studie undersöker vilka förändringar som har skett ute på förskolor efter revideringen av Läroplanen för förskolan år 2010. Undersökningen ger perspektiv från sex förskolor med olika förutsättningar och tre förskolechefer i en medelstor stad. Dokumentation som används på rätt sätt, är bra för att lyfta fram verksamheten. I Förskolan håller dokumentationen på att bli en naturlig del av planerings- och utvärderingsarbetet, där tanken är att man kontinuerligt ska använda dokumentation som medel för Reflektion kring arbetet som görs samt att Reflektionerna ska leda till ett utforskande arbetsätt. Detta har visat sig vara en stor utmaning för en del förskolor.

Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt förskollärare anser att de använder pedagogisk dokumentation i förskolans vardagliga verksamhet. Studien är kvalitativ och tio förskollärare från två förskolor intervjuades. Resultaten från intervjuerna var att pedagogisk dokumentation används för att synliggöra barnens lärande i förskolan. Förskollärarna beskrev att de kände sig trygga och professionella av att använda pedagogisk dokumentation. Barnen beskrevs av förskollärarna bli avcheckade med hjälp av pedagogisk dokumentation.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som påverkar förmedlingen av kunskap mellan sjuksköterska och sjuksköterskestuderande i en handledningssituation. Data samlades in via tre intervjuer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier utlästes från analysen; tid, Reflektion, relation och lärandemiljö. Resultatet visade att relationen mellan handledare och studerande var viktig för att en bra dialog skulle kunna föras, vilket är grundläggande för den studerandes möjlighet att växa in i yrkesrollen. Tiden sågs som en begränsning i handledningen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation kan pedagoger gå in i en lärprocess som gäller både det egna och barnens arbete. Den konkreta dokumentationen kan ligga till grund för ett kontinuerligt förändrings- eller reformarbete på förskolan genom att de bildar en utgångspunkt för gemensam Reflektion. Det är en process där man ständigt går tillbaka till dokumentationen för att studera, analysera och diskutera det som har dokumenterats för att sedan ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra. Syftet med denna studie är att studera vilken betydelse pedagogisk dokumentation har för förskolans verksamhetsutveckling. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från två olika förskoleavdelningar.

Uppsatsens syfte är att undersöka den syn på kunskap som förmedlas i läroböcker samt att diskutera denna syn utifrån hur lärare ser på sin användning av läromedel. Studien görs som en jämförande kvalitativ undersökning av sex läroböcker från två skilda tidsperioder, sekelskiftet 1900 samt sekelskiftet 2000. Den utgår från frågeställningar som om läroböckernas övergripande syfte skiljer sig mellan böckerna, vilken betydelse läroboken har för lärarnas arbete och om det går att se någon övergripande förändring i attityd till läroböcker. Med dessa frågeställningar som utgångspunkt genomförs en textanalys samt en enkätstudie. I textanalysen undersöks och diskuteras både tilltal och beskrivningar, innehåll och teman samt värderingar och attityder.

Vi har undersökt lärares erfarenheter av deras första år i yrket och vilka utmaningar de upplevde. Läraryrket är komplext i den meningen att det inte finns en fast uppsättning teorier och metoder som man kan lära sig. En lärares professionsutveckling är en ständigt pågående process och vi har fokuserat på introduktionsperioden under lärarnas första yrkesverksamma år. Som teoretisk grund har vi använt oss av två olika modeller för professionsutveckling; en av Forslund samt den som används inom Malmö högskola för den verksamhetsförlagda tiden. Vi har intervjuat fem samhällslärare om deras minnen från deras första yrkesverksamma år.