Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger använder inomhusmiljön för att främja barns lärande och delaktighet, samt på vilka sätt inomhusmiljön är tillgänglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. Frågeställningarna har varit hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att främja barns lärande och delaktighet men även hur tillgänglig miljön är för barnen. Detta sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, där lärande sker i samspel med andra. För att uppnå syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, på fyra olika kommunala förskolor i två skilda kommuner, en större och en mindre.

Portfolio är ett bra verktyg för att dokumentera och synliggöra lärandet. Det har forskats om portfolio ur lärarperspektivet men mindre utifrån elevernas perspektiv. Syftet är att eleverna ska se sin kunskapsutveckling och sitt eget lärande under hela skolgången. Det är inte dokumentationen i sig som är det viktiga utan de Reflektioner den ger upphov till. Utgångspunkten är elevernas egna satta mål.

Under senare år har arbetet med skolornas åtgärdsprogram granskats i flera studier samtidigt som regelverket runt dessa har förtydligats och blivit hårdare. Den här studien grundar sig på en kvalitativ innehållsanalys gjord på en skolas samtliga åtgärdsprogram skrivna under en termin. Syftet med studien är att se hur elever beskrivs i åtgärdsprogrammen och vad skolans åtgärder består av.Studien som har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv visade på att eleverna konstrueras på ett i huvudsak negativt sätt och detta kan enligt tidigare forskning få stora konsekvenser för hur elever ser på sig själva och sina skolsvårigheter. De beskrivningar som görs följer ofta med då nya dokument skrivs vilket leder till att eleverna gång på gång möter beskrivningar av sina svårigheter och tillkortakommanden. Självuppfattningen påverkas i hög grad av upplevelsen att inte behärska de krav omgivningen ställer.

Denna studie handlar om att diskutera förhållandet mellan de heteronormativa könsidentiteterna kvinnlighet/maskulinitet och kvinnlig maskulinitet. Den identitet som vi önskar belysa är skapad ur en heteronormativ maskulin och kvinnligt könsidentitet. Vår studie fokuserar sig på heterosexuella kvinnor inom en idrottslig kontext, då vi anser att dessa kvinnors positioner öppnar upp för en diskussion gällande en heterosexuell kvinnlig maskulinitet. Vi tolkar deras erfarenheter och handlingar inom maskulint kodade idrotter som en Reflektion av denna alternativa könsidentitet. Utifrån detta diskuterar vi hur informanterna förhåller sig till kvinnlighet och maskulinitet samt hur deras könsidentitet förhåller sig till dessa två normativa identiteter.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare år. Enligt läroplanen och kursplanen är undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens användning både i vardagliga situationer och inom andra ämnesområden. Undervisningen ska även bidra till att elever kan reflektera över matematikens användning i vardagslivet. Många elever är idag omotiverade, uttråkade och har tappat lusten för att lära, vilket kan bero på att lärobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare år. Studien är ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Kultur är något som utvecklas över tid och skapas av värderingar, tro och normer. Den inverkar på en individs uppfattningar, attityder och livsval. Då en människa blir patient kommer kulturen utöva inflytande på dess beteende och tankar, vilket sjuksköterskor måste ha kunskap om och respekt för. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter ochattityder i samband med att de vårdar patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden var en litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys där elva vetenskapliga artiklar analyserades.

The running of a Swedish pre-school is not just about taking care of children but involves incorporating educational activities that follow curriculum guidelines. In addition, time must be allocated for planning, discussion, evaluation and reflection. Many pre-school teachers feel that there is insufficient planning time which is needed to follow the established curriculum guidelines for kindergarten. Due to the rising numbers of children per class, and the obligation to document and evaluate everything, pressure and lack of time has become a significant issue.The purpose of this study is to investigate four pre-school teachers´ views on pedagogical planning and reflection time. Questions to be answered include:1.

Skuggor har länge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnärliga arbete. Skuggor av glas berättar inte bara om den yttre formen utan förmedlar även något från glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella är ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i våra kroppar. Kunskap som vi ännu inte greppat med vårt intellekt.

Min essä handlar om en händelse som är självupplevd. Den beskriver att det finns brist på erfarenhet om interkulturellt förhållningssätt på vissa förskolor. Den beskriver även att jag och mina kollegor inte kunde hantera några situationer som man i förskolans värld kan hamna i. Dilemmat som framträder i händelsen handlar om brist på kunskap när det gäller interaktion mellan olika kulturer. Detta speciellt på de institutioner där den är som allra viktigast i samhället, nämligen i skolans- och förskolans värld.

Detta arbete är en Reflektion över ett programvaruutvecklingsprojekt, WAIS, och den arbetsmetodik som användes för detta projekt. Arbetsmetodiken för utvecklings-projektet var Extreme Programming (XP) och vi ifrågasätter om detta val var lämpligt för ett projekt som WAIS. Projektet genomfördes vid Blekinge Tekniska Högskola under våren 2004. Utvecklingsprojektet WAIS var en del av ett större projekt, AIS 42, som stöds av VINNOVA. Huvudprojektets bakgrund och syfte beskrivs för att läsaren skall förstå den roll projektet hade. Studenternas uppgift har varit att utveckla en prototyp för ett system som skall sprida information relaterad till logistik och transporter.

I Barnhälsovården träffar sjuksköterskor ofta familjer från andra kulturer. Det är givande och lärorikt men innebär också en utmaning. Det är inte lätt att förstå varandra och det handlar inte bara om språket. Sjuksköterskor saknar verktyg för detta och känner sig ofta vilsna. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans möte med dessa familjer ur ett transkulturellt perspektiv.

Syfte: Att undersöka lärarnas erfarenheter av implementeringen av utomhuspedagogik avseende förutsättningar, genomförande samt påverkan på undervisningen och elevers lärande. Studien avser att vara ett bidrag till forskning om implementeringsarbete i skolan, mer specifikt avseende implementering av utomhuspedagogik fyra timmar per vecka vid en F-6 skola i en mellanstor svensk stad.Metod: Datainsamling har utförts med hjälp av två fokusgruppsintervjuer och fyra enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts genom kvalitativa innehållsanalyser av intervjuerna i fyra arbetslag, där två representeras av arbetslag för ÅR F-3 och två av arbetslag för ÅR 4-6. Analys av data sammanfattas i en fallstudie över olika förutsättningar och utmaningar, men också gemensamma drag med att implementera utomhuspedagogik.Resultat: Resultat visar överlag att implementeringen av utomhuspedagogik inte motsvarade förväntningarna. Faktorer som framhålls haft negativ inverkan på implementeringen handlar främst om dess förutsättningar.

IntroduktionDet är föga dokumenterat hur barnsjuksköterskor upplever att arbeta med att främja anknytningmellan föräldrar och barn inom ramen för neonatal hemsjukvård.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka barnsjuksköterskans upplevelse av att främjaanknytningsprocessen mellan barn och föräldrar inom neonatal hemsjukvård.MetodKvalitativ intervjustudie med Fenomenologisk hermeneutisk ansats.ResultatI resultatet framkommer fem huvudteman vilka är: Att samverka, Att vägleda, Att bekräfta ochuppmuntra, Att se och ana och Att vara i hemmet. I den tolkade helheten framkommer det attfrämja anknytning i hemmet bland annat handlar om vad barnsjuksköterskan har för inställning tillanknytning. Detta framkommer när barnsjuksköterskan beskriver vad hon anser är henneshuvuduppgifter. Familjerna kan således ha kommit olika långt i anknytningsprocessen när deskrivs hem till hemsjukvården, beroende på vilket sjukhus de har legat på.DiskussionI hemmet blir föräldrarna trygga, barnsjuksköterskan är gäst i deras hem och är där på derasvillkor. Hon är ödmjuk i sin relation med familjen, hon peppar och uppmuntrar samt stödjerföräldrarna.

Bakgrund: Vårdpersonal som vårdar isolerade patienter kan känna en viss rädsla för att själva bli smittade och för att sprida smittan vidare till sina medarbetare och till övriga patienter. Denna rädsla kan uppstå till följd av okunskap och informationsbrist vilket i sin tur kan förvärra upplevelsen hos patienten som hålls isolerad. Problem: Patienter som vårdas isolerat påverkas i stor grad av sin situation. För att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal ska kunna ge dessa patienter en god vård behövs en bättre förståelse för hur isolerade patienter upplever isoleringsvård. Syfte: Beskriva hur patienter upplever isoleringsvård.

Hälsosamtal med elever i skolan är ett arbetssätt för att främja barns hälsa. Studiens syfte är att beskriva förutsättningar för ett bra hälsosamtal utifrån ungdomars perspektiv. 16 individuella intervjuer med ungdomar på högstadiet och gymnasiet genomförda inom ramen för ett större forskningsprojekt har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar hur ett elevcentrerat, tryggt och strukturerat hälsosamtal skapar förutsättningar för lärande, Reflektion, motivation, relation och delaktighet. Ungdomarna uttrycker önskemål om ett elevcentrerat hälsosamtal, anpassat efter deras individuella behov och önskemål.