Min essä beskriver några händelser en typisk dag på förskolan som vikarie och om hur arbetet ofta bedrivs i tysthet, genom praktik och erfarenhet. Jag visar hur det kan vara att arbeta utan att ha bestämda metoder och riktlinjer. Jag berättar om hur otrygg och osäker jag som pedagog blir av att vi inte har kommunicerat fram ett gemensamt förhållningssätt och arbetssätt, där regler och riktlinjer gjorts synliga för alla. Essän handlar om mina erfarenheter av tyst kunskap, dels som kunskap men också som den farliga tystnad jag upplever i arbetet på förskolan.Jag vill undersöka om kommunikation och Reflektion kan leda till kunskap och trygghet i arbetet och om de riktlinjer och metoder vi har fungerar och hur vi följer dem i förskolan.Min metod har varit att med analogiskt tänkande undersöka förskolan genom jämförelser med näringslivet, vård och omsorg, skolan och med ridkonsten. Jag har också undersökt förskolans styrmedel och vissa tillägg.

Syftet med denna studie var att studera Reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger på tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett självklart verktyg i verksamheten, det blev på så sätt naturligt att välja pedagoger som arbetar på detta sätt. Vår undersökning bygger på en kvalitativ studie där vi tolkat respondenternas svar utifrån ett hermeneutiskt och Reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade på att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad Reflektion är och vad denna stöds av.

Arbetet innehåller både en skriftlig och en gestaltande del resulterande i en modekollektion..

Syftet med studien är att ge en förståelse för hur pedagoger arbetar, upplever och förhåller sig till dokumentation i förskolans verksamhet. För att få tillgång till pedagogernas upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Sex pedagoger från fem olika förskolor i en kommun i norrbotten medverkade i studien. Resultatet visade att alla pedagoger dokumenterar men på olika sätt. Pedagogerna menar att dokumentationen är till för barnen, föräldrarna och pedagogerna.

Detta examensarbete behandlar vilken betydelse loggboken har som hjälpmedel för att eleverna ska reflektera över sitt lärande och därmed få ökad kunskap. Vår tidigare undersökning på lärarhögskolan i Malmö, om ämnesintegrering, har legat till grunden för att för att vi nu har genomfört en integrering av våra två respektive kurser: psykosocialt arbete och skapande verksamhet på Barn- och Fritidsprogrammets årskurs tre. I bakgrundsarbetet ingick en kartläggning av vilken roll det skrivande ordet spelar för elevernas Reflektion och insikt i sitt eget lärande. Dessutom framkom det av studien att när eleverna får vara med och bestämma vad de ska göra så ökar deras motivation och deras intresse för uppgiften avsevärt. Vår slutsats grundar sig på litteraturstudier och en innehållsanalys av elevernas loggböcker.

Syftet med studien avser undersöka hur enhetschefer inom socialtjänsten resonerar kring begreppet kritiskt reflekterande förhållningssätt och hur de ser på sin roll i relation till utrymmet för ett kritiskt reflekterande inom den organisation de verkar i. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar:- Vad innebär ett kritiskt reflekterande förhållningssätt för chefer?- Hur resonerar chefer kring sitt inflytande på utrymmet för ett kritiskt reflekterande förhållningssätt inom organisationen?- Hur bemöter chefer ett kritiskt reflekterande förhållningssätt hos sina medarbetare?Vi har använt oss av en kvalitativ metodstrategi med semi-strukturerade djupintervjuer, utifrån en abduktiv ansats. Resultaten har analyserats utifrån olika perspektiv på ett kritiskt reflekterande förhållningssätt, teorier om organisationskultur och ledarskap samt tidigare forskning om Reflektion inom socialtjänsten samt Reflektion i relation till ledarskap. Av undersökningens resultat drar vi slutsatsen att chefernas syn på innebörden av ett kritiskt reflekterande förhållningssätt är relativt överensstämmande dem emellan, nämligen att förhållningssättet innebär Reflektion och ifrågasättande utifrån olika perspektiv med strävan efter en helhetssyn.

Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för hur man som förskollärare väljer att implementera bild, drama och musik utifrån den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (reviderad 2010). Vi ville också få en förståelse för vilken betydelse Reflektion har i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. För att samla empiri valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från olika förskolor. Utifrån litteratur och teorier har vi kommit fram till att mycket av arbetet med bild, drama och musik sker ogenomtänkt och utan Reflektion. Vi lade även märke till att samtliga pedagoger finner en svårighet i att beskriva vad, hur och varför en aktivitet utförs på ett visst sätt.

Studiens syfte är att undersöka förskolepedagogers åsikter kring pedagogiskt dramasom metod och dess möjligheter till att utveckla reflekterande tänkande. Enligtläroplanen för förskolan (Lpfö 98, 1998) är pedagogiskt drama en metod som böranvändas för att underlätta utveckling och lärande. Den metod som valts förundersökningen är en kvalitativ metod baserad på öppna frågor. Undersökningenriktar sig till utbildade förskolepedagoger verksamma inom den kommunalaförskolan, där sex pedagoger medverkar i studien. Teoretiska utgångspunkter förstudien baseras på Vygotskijs och Deweys teorier om utveckling och lärande.Resultatet för undersökningen visade att respondenterna inte är fullt medvetna omvad pedagogiskt drama innebär, men att reflekterande processer är viktigt för barnslärande och utveckling..

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur man som pedagog kan arbeta med digital portfolio i förskola samt hur digital portfolio kan fungera som ett underlag till Reflektion över pedagogens verksamhet samt som ett verktyg till att förändra den. I min undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i förskolan som arbetar med digital portfolio. Min studie visar att pedagogerna anser att digital portfolio är ett arbetssätt som synliggör barns lärande för pedagogerna, barnen själva samt för föräldrarna. Studien visar även att digital portfolio används till att förstå och förändra den egna verksamheten men att pedagogerna inte på ett medvetet sätt använder digital portfolio till det syftet. I min diskussion för jag ett resonemang om resultatet samt om möjligheterna med digital portfolio..

I forskningen har organisatoriskt lärande uppmärksammats, men inte institutionaliserats. Det organisatoriska lärandet påverkas i stor grad av nyckelpersoner vilket ledare och mellanchefer är. Organisatoriskt lärande styrs av det individuella lärandet vilket därför har en stor betydelse i sammanhanget. Ansvaret för det individuella lärandet läggs oftast på organisationens ledare och för ledares individuella lärande är Reflektion och erfarenhet en avgörande faktor. Därför var studiens syfte att bidra till forskningen genom att undersöka hur kritiska situationer påverkat ledares lärande och bidragit till det individuella och organisatoriska lärandet.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare resonerar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Bakgrunden till studien är att förskolans läroplan 1998 lyfter fram pedagogisk dokumentation som ett redskap för att synliggöra verksamheten. I tidigare forskning bekräftas  den pedagogisk dokumentationens möjligheter att synliggöra barns utveckling och lärande. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna genomfördes på fyra förskolor med fem informanter. Av resultatet framgår det att förskollärarna ser den pedagogiska dokumentationen som ett redskap för synliggörande av barns lärande och utveckling. På olika sätt framkom det att samtliga förskollärare anser att Reflektion är av betydelse för att göra dokumentationen pedagogisk. .

Reflektionsgrupperna har nu under några år varit ett obligatoriskt moment av socionomutbildningen på Malmö högskola. Detta är dock den första utvärderingen som har gjorts. Uppsatsens syfte är att få fram studenternas bild av Reflektionsgrupperna efter att de slutfört de tre terminerna. Deras svar används i samband med bland annat gruppteori, symbolisk interaktionism och begreppet reflekterande praktiker för att få en tydlig bild på vad som är bra och dåligt med Reflektionsgrupperna. Det som studenterna anser som positivt är att det finns ett forum för Reflektion oc det som anses som negativt är bland annat att de är ostrukturerade och inte uppfyller deras förväntningar.

Högskolan iJönköpingHögskolan förlärande och kommunikationD-uppatsLärande 91-120 hp.AbstractAnna Jakobsson & Catarina MarkusLära genom portfolio ? men vad?? En kvalitativ studie om några elevers lärande med portfolio som redskap och metodÅr: 2008 Antal sidor: 47I föreliggande studie är huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lärande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jämförs skillnader och likheter av uppfattningar.Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebära. Forskning kring Reflektion, metakognition, värdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.Studiens teoretiska utgångspunkt är den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har använts en halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i år 5- 6, samt fem pedagoger.Resultatet visar på kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lärande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete.

Syftet med arbetet är att undersöka specialpedagogers syn på vilka de viktigaste processerna i handledning är samt vilka effekter och utvecklingsmöjligheter den kan ge. Vi ämnar rikta in oss på specialpedagoger som arbetar i förskola och skola år F-9. Vi vill undersöka utvecklingsmöjligheterna på individ- arbetslags- och skolnivå. Vi vill även ta reda på vilken syn specialpedagogerna har på sin egen roll som handledare. Med tanke på att handledning verkar förekomma ganska sparsamt är även frågeställningen om specialpedagogens kompetens i handledning tas tillvara intressant för oss. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om olika perspektiv på specialpedagogik, om handledning, om handledarens legitimitet att handleda samt om Reflektion.

Teorier om kön och ledarskap framhåller att könsordningen, sociala och kulturellauppfattningar om kön samt stereotyper om manligt och kvinnligt försvårar förkvinnor att nå högre ledande befattningar. Genom samtalsintervjuer med fempersoner vilka är involverade i rekryteringen av förvaltningschefer i Helsingborgs,Lunds och Malmö kommun har vi undersökt vilka uppfattningar ochföreställningar som kan påverka rekrytering av förvaltningschefer ur ettkönsperspektiv. Vi har funnit att könsrelaterade värderingar och fenomen somhomosocial reproduktion har en inverkan på rekryteringar av förvaltningschefer ide tre undersökta kommunerna. Vi har dessutom funnit att kommunerna betonarReflektion och handlingskraft avseende köns- och jämställdhetsfrågor irekryteringsprocesserna i olika utsträckning. Att det är nödvändigt med en balansmellan Reflektion och handling anser både vi och de befintliga teorierna är enförutsättning för att jämställdhet ska beaktas i rekryteringen..