Syftet med min studie är att undersöka vad som sker i ett kooperativt lärande. Jag har initierat ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn och pedagoger i en F-1klass. (förskoleklass och förstaklass integrerat). Under en femveckorsperiod har klassen arbetat med ett ämnesöverskridande projekt som inkluderar ämnena matematik, dans/musik, svenska, drama och bild. Pedagogerna har dokumenterat det som hänt med hjälp av film, foto och anteckningar. Tillsammans har vi haft fokus på frågan; Vad händer i ett kooperativt lärande? Det empiriska materialet består av intervjuer/samtal utifrån tre pedagogers och sju barns uppfattningar om kooperativt lärande. Resultatet visar att det är betydelsefullt att arbetet organiseras småskaligt.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Uppsatsen hade som syfte att belysa om skolan är till för den enskildes eller samhällets behov. Undersökningen bestod av sex samtal med rektorer på deras högstadieskolor. Samtalen genomfördes enligt Freires dialektiska pedagogik där samtalsområdena berörde rektorernas människo ? och kunskapssyn. Som teorianknytning användes kritisk teori med utgång från Horkheimers & Adornos Upplysningens dialektik (1981) samt Freires Pedagogik för förtryckta (1976).

Dagens kunskapssamhälle bidrar till att läraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhällets förändringar påverkar. Det är därför viktigt att vara vaksam över sitt eget lärande likväl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. Lärarens yrkesuppdrag innebär att fullfölja det uppdrag som läraren är ålagd det vill säga att arbeta utifrån skolplaner, läroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lärarna anser viktiga för sitt eget lärande såväl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

Denna slutReflektion beskriver mitt arbete med mitt kandidatarbete samt mina tankegånger under och efter projektet samt hur jag arbetat, de problem jag stött på och hur jag löst dem. Delarna av denna Reflektion är först en beskrivning av vad jag gjort, därefter en beskrivning av hur detta projekt var tänkt att fungera. Den tredje delen är en beskrivning av hur jag arbetat under projektet, baserat på mina veckorapporter. Den fjärde delen är själva Reflektionen och den beskriver mitt arbete i mer detalj samt mina tankar och funderingar och hur jag löst de problem som uppstått. Den sista delen är ett slutord där jag sammanfattar mina tankar om utbildningen och mitt projekt jämfört med de liknande spel som finns idag samt mina tankar kring genren i allmänhet..

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur några pedagoger ser på pedagogisk dokumentation, vad de anser krävs för att en dokumentation ska bli pedagogisk och på vilket sätt de anser att pedagogisk dokumentation kan påverka/utveckla verksamheten i förskolan. Som metod har vi använt oss av en enkätundersökning som har genomförts med tolv pedagoger från olika förskolor. Det vi har kommit fram till i vårt resultat är att pedagogisk dokumentation som arbetssätt innebär att pedagogerna får en möjlighet att förstå läroprocesser och fånga barnens utveckling. Samtidigt är det ett sätt att visa på den verksamhet som bedrivs för föräldrarna och andra intresserade. Kommunikationen och Reflektionen kring dokumentationen, leder vidare till utforskande och utveckling såväl för barnet som för pedagogen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om det är skillnad mellan undervisningen i matematik samt hur eleverna ser på sitt arbete på spetsutbildningen och ordinarie klasser på naturvetenskapsprogrammet. För att undersöka detta har eleverna fått besvara en enkät, deras matematiklärare har intervjuats och observationer har gjorts  i klasserna.Resultaten från denna undersökning visar att arbetssätt som till exempel grupparbeten, som främjar kommunikation, används oftare på spetsutbildningen än på det ordinarie naturvetenskapsprogrammet. Detta gäller även problemlösning som stimulerar Reflektion och ger djupare förståelse för olika lösningar på matematiska problem. Eleverna på spetsutbildningen tror sig förstå sina lösningssätt medan eleverna på ordinarie naturvetenskapsprogrammet lär sig formler och lösningssätt utantill i högre utsträckning..

Denna studie är ett försök att utforska lärarstudenters upplevelser av sin verksamhetsförlagda utbildning. Med hjälp av en intervjuguide kopplade till gällande styrdokument, utvärderingar och tidigare forskning genomfördes tio intervjuer som tydliggjorde flera aspekter som är av antingen positiv eller negativ karaktär för studentens upplevelser av VFU:n.Det som upplevs som positivt av studenterna är att VFU-skolan ger dem en introduktion, att det finns tillgång till en egen arbetsplats, att det finns tid för Reflektion, att personalen på skolan har en positiv inställning till dem som studenter, att man blir inkluderad i arbetslaget och att handledaren visar engagemang och ger studenten frihet i undervisningssituationen.De negativa upplevelser studenterna framförde gällde kommunikationen och samarbetet mellan högskola och VFU-skola samt bedömningen av VFU:n..

Synen på grammatik har förändrats mycket över tid och debatteras än idag. Eftersom grammatik ofta anses som en teoretisk och alltför abstrakt del av språkundervisning har vi valt att med hjälp av kvalitativ metod studera grammatikövningar i två nyutkomna läromedel ? i engelska respektive tyska ? för gymnasieskolan och ställa dessa övningar i relation till de direktiv som anges i styrdokument samt de resultat som forskning i andraspråkslärande pekar på. Några viktiga faktorer som nämns i forskning och styrdokument kring språkinlärning innefattar kommunikativa mål, elevers behov och förutsättningar, elevinflytande och elevansvar, Reflektion, par- och grupparbete samt meningsfull kontext. Resultatet visar i stort att de grammatikövningar vilka undersökts i detta arbete inte motsvarar vad forskning och styrdokument understryker som viktigt när det gäller språkinlärning, i synnerhet av grammatikmoment..

Studien belyser ämnet problemlösning inom montessoripedagogiken Syftet är att utmana föreställningen om att montessoripedagogiken kan vara till stöd för att lättare kunna lära barnen att kunna själva med stöd av en pedagog, baserat på Maria Montessoris ledord ?Hjälp mig att hjälpa mig själv?. Studien har koncentrerats till att titta på vardagssituationer och de tillfällen som kan uppkomma under dagen då pedagogerna har möjlighet att stimulera barnens förmåga till att utvecklas till goda problemlösare. För att finna svar inom det formulerade problemområdet har observationer samt intervjuer genomförts för att spegla vardagen på en montessoriförskola. I studiens resultat presenteras hur montessorimetoderna hjälper barn att utveckla sin förmåga till att lösa problem genom pedagogernas stöd, utrymme och tid för Reflektion och med Montessoris framtagna arbetsmaterial..

Från och med juli 2011 kommer åtgärdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör därmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av särskilt stöd. Samtidigt skall åtgärdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lärarna i att formulera åtgärder som möjliggör långsiktig utveckling för eleven, skolan och även för läraren själv. Med hjälp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt åtgärdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivå samt maktaspekter kan synliggöras.

Denna slutReflektion beskriver mitt arbete med mitt kandidatarbete samt mina tankegånger under och efter projektet samt hur jag arbetat, de problem jag stött på och hur jag löst dem. Delarna av denna Reflektion är först en beskrivning av vad jag gjort, därefter en beskrivning av hur detta projekt var tänkt att fungera. Den tredje delen är en beskrivning av hur jag arbetat under projektet, baserat på mina veckorapporter. Den fjärde delen är själva Reflektionen och den beskriver mitt arbete i mer detalj samt mina tankar och funderingar och hur jag löst de problem som uppstått. Den sista delen är ett slutord där jag sammanfattar mina tankar om utbildningen och mitt projekt jämfört med de liknande spel som finns idag samt mina tankar kring genren i allmänhet..

I Skolverkets rapport 318 från 2008 redovisas en utvärdering av förskolan tio år efter införandet av förskolans läroplan. Rapporten visar på en ökad satsning av individuella utvecklingsplaner. Detta tenderar att bidra till en ökad bedömning av det enskilda barnet vilket oroar Skolverket då det strider mot läroplanen. Pedagogisk dokumentation lyfts istället fram som ett alternativ till individuella utvecklingsplaner i Skolverkets rapport.Studiens syfte var att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebar för några utvalda pedagoger i en Reggio Emilia inspirerad förskola samt att granska hur den pedagogiska dokumentationen följdes upp i personalgruppen. Vidare var ambitionen att undersökningen skulle besvara hur efterföljande Reflektion och efterarbete såg ut för pedagogerna ifråga samt vilka eventuella dilemman och svårigheter den pedagogiska dokumentationen innebar.Examensarbetets empiriska underlag baserades på semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien är att skapa förutsättningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning är en del i ett utvecklingsarbete som innebär att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i årskurs 4. Med utgångspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har både aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, Reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven är tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken påverkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fått en djupare förståelse för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling då en elevs kamratrelationer, självkänsla och självförtroende kan stärkas genom att delaktigheten under rasterna ökar..

Detta arbete fokuserar begreppet människosyn utifrån ett antal aspekter. Arbetets frågeställningar gäller vad människosyn egentligen är, vad skolans styrdokument säger om människosyn och slutligen vilka tankar om människan elever i år nio uttrycker. Tyngdpunkten i arbetet är den kvalitativa undersökning som gjorts om tankar om människan hos elever i år nio. Uppsatsskrivning valdes som datainsamlingsmetod. Studien visar bl.a.