Syftet med denna studie är att med hjälp av litteratur samt intervjuer och en observation undersöka hur de på en skola arbetar med Howard Gardners multipla intelligenser. Observationen kommer att genomföras under matematiklektionen i två klasser där eleverna är mellan sex och nio år gamla. Vi kommer även att genomföra två intervjuer med pedagogerna i klasserna vi observerat samt rektor på skolan. Genom observationerna och intervjuerna har vi sett likheter med den litteratur vi hittat om Howard Gardners teori och hur de arbetar på skolan vi observerat. Resultatet av observationen visar att eleverna arbetar med arbetsschema där de sju första intelligenserna som är lingvistisk (språklig) intelligens, logisk-matematisk intelligens, taktil-kinestetisk (kroppslig) intelligens, visuell-spatial intelligens, musikalisk intelligens, interpersonell (social) intelligens och intrapersonell (Reflekterande) intelligens, används i olika uppgifter.

Syftet med denna rapport var att undersöka om det bedrivs undervisning kringmedia inom årskurserna 4 till 6. Undersökningen som jag bedrivet är en kvalitativundersökning kring ämnet. Jag har intervjuat fem stycken lärare inom dessaårskurser. Intervjuerna tog upp frågor som undersökte om lärarna använder olikamedieverktyg i sin undervisning, samt om det sker en viss form avmedieundervisning i deras klasser. Resultatet jag fick från dessa intervjuer varväldigt intressanta.

Uppsatsen är till formen en Reflekterande vetenskaplig essä som undersöker akutsjuksköterskans yrkespraktik. Den egna erfarenheten gestaltad i form av en berättelse från ett arbetspass på sjukhuset är i fokus och undersökningen tar sitt avstamp i den. Det som belyses är de olika kunskapsformer som akutsjuksköterskan lutar sig mot när hon använder sin "kliniska blick"och hur de samverkar och är beroende av varandra. Kunskapsformerna är hämtade från Aristoteles kunskapsbegrepp och stort utrymme ges till den praktiska kunskapen och den praktiska klokheten, som av Aristoteles benämndes fronesis. Texten undersöker också det för sjuksköterskan centrala begreppet omvårdnad utifrån den egna erfarenheten.

Syftet med uppsatsen är att utifrån temat ledning i krig klarlägga den uppdragstaktiskametoden och innebörden av ett uppdrag ur ett svenskt perspektiv.Uppsatsen behandlar slutsatser från uppdragstaktiken och hur uppdrag bör formuleras för attoptimera effekterna av uppdragsbaserad ledning. För att beskriva miljön som slutsatsernahärstammar från beskrevs delar av det tyska västfälttåget 1940, i huvudsak XIX.Pansarkåren. Källorna var dels första- och andrahandsbeskrivningar för att beskrivaovanstående förlopp med slutsatser, dels analyserat material i form av såväl uppsatser somreglementen. Slutsatsernas relevans prövades sedan med teorin ?Command Concept?, följtav en analys där slutsatserna används för att pröva hypotesen.

I den här uppsatsen presenteras hur personliga filmsamtal kan bidra till främjandet av ett etiskt Reflekterande förhållningssätt i en interkulturell undervisning. Fyra ungdomar i två mångkulturella gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner över en vald favoritfilm genom individuella samtal. Mina analyser av data jämförs med Axelssons (2008) studie Film och mening varifrån jag också hämtar analysverktygen som delvis ligger till grund även i denna studie. Min studie visar på både likheter och skillnader i respondenternas utsagor kring deras upplevelse av filmens presenterade berättelse och sina egna reflektioner över personliga etiska och moraliska val. Resultatet visar värdet av att följa upp ungdomarnas egna berättelser av upplevd verklighet som ett interkulturellt undervisningsinnehåll.

Barn använder låtsasleken för att undersöka samspelet mellan människor och göra det mer begripligt. Rollspel är en typ av låtsaslek för vuxna. Studiens syfte var att undersöka om rollspel förbättrar vuxna människors mentaliseringsförmåga, samt metodutveckling och generellt utökande av kunskap. En undersökning genomfördes där rollspel användes som verktyg för att försöka förbättra mentaliseringsförmågan. I grupper om fem personer genomfördes en intervention bestående av tre träffar om vardera tre timmar.

Detta är en Reflekterande uppsats som behandlar ett verk som skapats inom ramen för examensarbete i medier: dataspelsutveckling vid Högskolan i Skövde. Själva verket består av en spelbar nivå till spelet SWAT4 (Sierra, 2007) med stöd för upp till 16 spelare i spelläget ?Barricaded Suspects?. Uppsatsen inleds med att presentera idén, frågeställningen och målet med verket. Detta följs av en kort del om spelet SWAT4: s ramverk innan den nivådesignsmässiga teorin som använts vid verkets skapande förklaras.

Begreppet kritisk tänkande har breddats genom att fler aspekter börjar accepteras. Den emotionella aspekten sägs ingå i den nya synen. Med denna teoretiska bakgrund var syftet att undersöka om det fanns ett positivt samband mellan kritisk disposition, det vill säga att ha en Reflekterande inställning över sin omgivning, och emotionell empati på 55 gymnasieelever. Studiens deltagare var lämpliga därför att läroplanen innefattade dessa begrepp samt att skolan är en fas i livet som alla ska genomföra. Resultaten bekräftade inte sambandet men uppvisade att kvinnorna hade högre värden än männen i emotionell empati medan det inte var någon skillnad i kritisk disposition mellan könen.

Vårt syfte med denna studie var att studera pedagogernas uppfattning om deras bemötande gentemot pojkar och flickor samt hur bemötandet sker mellan pedagog och barn under samlingen på förskolan. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder. Intervjuer har gjorts med sju pedagoger, där de flesta varit verksamma i förskolan i ca 20 år. Vi har även använt oss av observationer. Barnen som medverkat i dessa observationer var mellan tre och fem år gamla.

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid på Ljudligan i Stockholm samt en Reflekterande del som bland annat består av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudläggning Mitt syfte har varit att ta reda på skillnader mellan atmosfärer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver också ljudläggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och långfilmer samt undersöker om det finns något generellt sätt att ljudlägga på med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har fastställts genom att intervjua personer på Ljudligan med flera års erfarenhet inom ljudläggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudläggning som genomförts. Mina slutsatser är att man kan utgå från de definitioner som finns för termerna: atmosfärer, ljudeffekter och tramp och sedan själv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och långfilm är bl.a.

Syftet med vår undersökning är att synliggöra åtta KME-studenters intentioner med och väg mot de mål som formulerats för projektet ?Lära på riktigt? som pågick i Malmö under höstterminen 2006. Genom synliggörandet och vårt eget Reflekterande och analyserande av vad som sker i projektet vill vi närma oss frågan om KME kan tillföra skolan något som inte redan finns där idag och om fallet är så vill vi sätta fingret på vad det är. Samtidigt vill vi få syn på hur studenterna går till väga för att nå de mål som är uppsatta för projektet. Vi genomförde vår undersökning med hjälp av etnografiska metoder och vi deltog och observerade studenternas och elevernas väg genom projektet under stora delar av hösten 2006.

Syftet med studien var att ta reda på hur skolledare i en kommun beskriver och använder handledning i verksamheten och hur specialpedagogens kunskaper i handledning tillvaratas. Till grund för studien låg tre frågeställningar vilka var; handledning, hur handledning används i verksamheten, vilken form av handledning som bedrivs av specialpedagogen. Studien är en kvalitativ studie som bygger på halvstrukturerade intervjuer med tio skolledare, vars svar blivit kategoriserade med hänsyn till likheter och olikheter som presenteras i resultatet. Resultatet visar att de flesta av skolledarna i kommunen beskriver begreppet handledning som hjälp, stöd, råd och konsultation. Utifrån deras sätt att beskriva begreppet, menar skolledarna att handledning används. Likaså att specialpedagogens kompetens i handledning tillvaratas. Det har även framkommit i studien att en del av skolledarna gärna skulle vilja använda sig av handledning som en möjlighet för att reflektera över det dagliga arbetet. Skolledarna menar att handledningen tyvärr inte används i någon större utsträckning som en Reflekterande möjlighet på grund av att pedagogerna visar en motvilja att medverka. Dessutom menar de att resurserna inte riktigt räcker till..

Uppsatsen redogör för en undersökning av elevers förmåga att reflektera över sina egna resultat på det estetiska programmet med inriktning Bild och form. Datainsamlingsmetoderna som används är tre observationer med låg struktur och sju kvalitativa intervjuer. Observationerna genomfördes vid tre olika redovisningssituationer på tre olika gymnasieskolor. Informanterna i intervjuerna består av två svensklärare på estetiska programmet och fem lärare i de estetiska ämnena. Begreppet reflektion diskuteras med hjälp av forskningslitteratur och lärarnas uppfattningar.

Att utevistelse a?r en sja?lvklar del inom den svenska fo?rskolan a?r allma?nt vedertaget. Vi vill med denna kvalitativa studie da?rfo?r synliggo?ra och analysera hur pedagoger inom fo?rskolan resonerar kring utevistelse. Som teoretiska utga?ngspunkter anva?nder vi oss av miljo?psykologi, sociokulturellt la?rande, artefakter samt sociokulturella- och utvecklingspsykologiska perspektivet pa? lek.

Professionen revisor är ett yrke som kräver anpassning till förändring på en nästan regelbunden basis. Nya standarders tillkommer och gamla ändras med målet att uppnå en ökad transparens inom revisionen. Detta till stånd av en ökad internationalisering och globalisering av dagens företag. Frågan om professionen har ett motstånd till förändring eller inte känns högst relevant i sammanhanget. Inom organisationsteorin pratar om detta motstånd som strukturell tröghet.