Detta examensarbete handlar om hur lärare delar kunskap via lektion.se. Lektion.se är en sajt som startades 2003 och ger dess medlemmar möjlighet att dela med sig av lektionsidéer, diskutera intressanta frågor och ge tips och råd till andra medlemmar. Examensarbetet fokuserar på hur lärarna definierar och använder sajten för kunskapsdelning samt vilka förbättringar som kan göras för att upprätthålla och i bästa fall öka kunskapsdelningen mellan medlemmarna. För att kunna undersöka detta har jag gjort intervjuer med sju lärare i stockholmsregionen och genomfört en enkät på lektion.se. Jag har även gjort en observation av användarbeteendet på forumet och lektionsdatabasen.  Lärarna i studien definierar sajten på olika sätt beroende på vilka funktioner de använder.

I mitt kandidatarbete undersökte jag hur en konstruktiv dialog om vår omvärld och oss själva kan ta form i växelspelet mellan vetenskaplig och konstnärlig forskning. Syftet var att synliggöra möjligheter för hur man som bildpedagog kan lyfta fram olika former av språksystem med avsikt att stärka eleverna till självständigt reflekterande och ifrågasättande. I detta magisterarbete har jag fördjupat resonemangen utifrån en närläsning av Martin Heideggers Konstverkets ursprung. I Heideggers avhandling fann jag svar på frågor som ledde mig framåt i diskussionen kring hur man praktiskt och teoretiskt kan utforma diskurser som inte strävar mot enhetliga svar. Inom den filosofiska hermeneutiken, inom vilken Heidegger rör sig, är sanning inte ett slutgiltigt begrepp.

Med utgångspunkt från hur pedagoger upplever sin yrkesvardag, är syftet med denna studie att belysa pedagogers behov av handledning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning gällande handledningen som begrepp och dess syfte. Likaså presenteras lärarrollens komplexa uppdrag. De teoretiska perspektiven för studien står främst att finna i teorin om KASAM, vilken innebär att känslan av sammanhang är avgörande för att människor ska utvecklas positivt, samt i systemteorin vilken talar om att vi ingår i ett ständigt samskapande, i ett cirkulerande växelspel där en del i systemet ger effekt i andra delar av systemet. Därtill presenteras det socialkonstruktivistiska perspektivet, vilket utgår ifrån att vi skapar och konstruerar vår verklighet utifrån sociala konstruktioner i mötet med andra.Pedagogers behov av handledning belystes med hjälp av data från tio pedagogers utsagor, utifrån semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att den handledning pedagogerna efterfrågar, ska innehålla konkret rådgivning av någon som kan tillföra merkunskap, i syfte att hjälpa eleverna att nå målen.

Testament är ett actionrollspel baserat på Bibelns Gamla Testament. Spelet utvecklas tillsammans med Svenska kyrkan i syfte att användas i konfirmandutbildningar.Denna uppsats är en reflekterande rapport som behandlar verket Manus till spelet Testament - Spelmoment, dialoger och mellansekvenser. Verket och denna uppsats är en produkt av ett examensarbete i medier och innehåller en beskrivning av arbetsprocessen att skriva manus till fyra av sex segment i spelet Testament. Rapporten innehåller även analyser och diskussioner om arbetsprocessen och det slutgiltiga resultatet. Verket innefattar detaljerade översikter över spelets interaktiva spelmoment såväl som de texter som representerar spelets dialoger och mellansekvenser.Genom detta arbete undersöks området speladaptation närmare för att ta reda på hur litteratur kan omvandlas till spel och hur interaktiva spelmoment identifieras och utvecklas från en text.Under arbetet har en metod skapats för att identifiera och utveckla interaktiva spelmoment ur Bibelns texter och för att skriva mellansekvenser och dialoger till spelet Testament.

Syftet med min studie är att studera vilka metoder som används på några grundskolor för att utveckla det svenska språket hos tvåspråkiga elever. I min undersökning har jag utgått ifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Jag har valt att intervjua fem pedagoger som arbetar med elevers tvåspråkiga utveckling i årskurs 1-4 på tre skolor från tre olika miljöer i en större stad i södra Sverige. Resultatet visade att nästan alla pedagogerna använder liknande arbetsmetoder när det gäller språkutveckling, dessa metoder beskrivs i sin helhet i uppsatsen. Jag har även uppmärksammat att alla lärarnas mål är att använda de metoderna som ska hjälpa barnen att utveckla det svenska språket.

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur speciallärare/specialpedagoger förstår och genomför sitt uppdrag att arbeta med elevernas fortsatta skrivutveckling i grundsärskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur menar speciallärare/specialpedagoger att egna erfarenheter formar undervisningen? Vilka didaktiska val gör speciallärare/specialpedagoger för att bidra till elevers skrivutveckling? Vad anser speciallärare/specialpedagoger vara svårigheter i det pedagogiska arbetet med elevers skrivutveckling? Vad identifierar speciallärare/specialpedagoger som utvecklingsmöjligheter för fortsatt skrivundervisning i grundsärskolan?Forskningsansats och MetodStudien har en livsvärldsfenomenologisk ansats som teoretisk grund. Ansatsen gav studien ett redskap för förståelse av informanternas vardagliga verksamheter som de lever och arbetar i (Berndtsson & Johansson, 1997) genom fenomenet fortsatt skrivutveckling. I studien har vi närmat oss speciallärare och specialpedagogers vardag i grundsärskolan, fått ta del av deras undervisning och försökt göra deras röster hörda.

Syfte och frågeställningar. Studien syftar till att undersöka medling som social fostran och dess effekter för elevers identitet. Frågeställningar: Hur positioneras barns identiteter i medling som konflikthanteringsmodell? Vilka identiteter erbjuds? Vilken värdegrund vilar medling som konflikthanteringsmodell på? Vad har medling som konflikthanteringsmodell för funktion och betydelse ur ett makt- och styrningsperspektiv? Metod. Diskursanalytiskt angreppssätt med Laclau & Mouffes analysverktyg.

Studiens syfte är att belysa och analysera hur pedagoger i förskola och grundskola beskriver den handledning som de fått av specialpedagog, med målet att möta alla barn och elevers behov. Vi vill också undersöka om det finns skillnader i förskollärarnas och grundskollärarnas beskrivningar av handledningen. Det finns mycket lite forskning om vilka konsekvenser specialpedagogisk handledning kan ha för pedagogisk verksamhet, detta trots att efterfrågan på handledning i förskolan och skolan stadigt ökat under de senaste decennierna enligt tidigare forskning. Genom att använda systemteorin som redskap försöker vi förstå hur en växelverkan kan ske mellan grupp och individ och den ömsesidiga beroende som finn däremellan. Fyra förskollärare och fem grundskollärare från sex kommuner har intervjuats om hur deras upplevelse av specialpedagogisk handledning ser ut.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka lärandet uttryckt i vardagliga samspelshandlingar mellan pedagog och barn i en förskola. Mer specifikt har vi intresserat oss för vilka förutsättningar pedagogerna skapar för barnens lärande och vilka mönster som framträder i dessa samspelshandlingar. De frågeställningar som ställs är: Vilka förutsättningar för lärandet skapas i samspel mellan pedagog och barn? Vilka samspelsmönster framkommer mellan pedagog och barn? Vilka intentioner synliggörs i pedagogers handlingar i samspel med barn? Studiens teoretiska referensram utgår från sociokulturell teori med särskild förankring kring barns lärande. Studien genomfördes på en förskola med barn i åldrarna 3-5 år samt med tre medverkande pedagoger.

Frågan om hur lärares arbete ser ut, och hur deras professionella utveckling gestaltar sig, har blivit allt viktigare för utbildningen av lärare. En ökad förståelse för undervisningens komplexitet, har medverkat till att diskussionen om vad lärare måste kunna och vad lärarkompetens är, har fått en ny inriktning, inte minst nu när lärarutbildningen återigen ligger under lupp. Från att under flera årtionden främst ha handlat om att fastställa en kunskapsbas för olika lärare, där olika paradigm har presenterats, har nu intresset ökat för lärares eget vetande och deras möjligheter att lära i och av sin egen undervisningspraktik. Syftet med denna undersökning är att, med utgångspunkt från studenternas studiesammanfattningar och utifrån ett genusperspektiv, undersöka hur lärarstudenterna utvecklar ett reflekterande lärande. De frågeställningar som lyfts i rapporten är följande: Vilka förmågor att reflektera över sitt eget lärande visar studenterna? Vilka kopplingar finns mellan studentens eget lärande under inriktningens gång och den lärarroll som de successivt utvecklar? Går det att utifrån studenternas studiesammanfattningar se skillnader mellan manliga och kvinnliga lärarstudenters reflektioner av sitt eget lärande och vad är det i så fall som skiljer dem åt? Resultatet visar att att det finns skillnader mellan de kvinnliga och de manliga studenternas reflektioner av sitt eget lärande, främst när det gäller fokuseringen på lärarrollen men också beträffande hur de ser på sig själva och sitt eget lärande.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att ta reda på vad sjuksköterskan upplever som sitt inre etiska ansvar samt lyfta fram och reflektera över den etiska dimensionen i omvårdnaden. Studien är empirisk och grundar sig på en kvalitativ metod med innehållsanalys. Data har samlats in från fyra intervjuade verksamma allmänsjuksköterskor. Forskningen anknyter till Katie Erikssons omvårdnadsteori samt till Iréne von Post. Etiken hos de intervjuade sjuksköterskorna förknippades till stor del utifrån ett medicinskt perspektiv.

Syfte: Uppsatsen är skriven för att illustrera svårigheterna med organisationsförändringar och hur dessa påverkar människorna som arbetar inom ett företag. Syftet med uppsatsen är att undersöka förändringar i ett konjunkturkänsligt företag inom verkstadsindustrin. Vi vill söka förståelse om hur förändringar kan påverka motivationen och lojaliteten hos personalen på verkstadsgolvet.Metod: Det centrala förhållningssättet i uppsatsen är att vi antar en reflekterande attityd i vår undersökning. I forskningssammanhang innebär det ett sätt att relatera till ?verkligheten? och det objektiva behöver inte stå i centrum.

Att arbeta i projekt är en allt vanligare arbetsform som tillskrivs vara mer effektiv än den traditionella. Trots detta har projektorganisationer svårt att dra lärdomar av tidigare misstag, därför riskeras de att återupprepas i andra projekt. Det finns påtagliga brister i inhämtningen av kunskap från tidigare projekt, men också i lagrandet av dessa erfarenheter. Utvärdering är ett verktyg som syftar till att reflektera och samla in erfarenheter och kunskaper som genererats i ett projekt. Det är också en förutsättning för att de ska kunna vidareförmedlas.

Bakgrund: Internationellt existerar fortfarande illegala aborter med kvinnans hälsa, och i somliga fall liv, som insats. Inom gynekologisk vård i Sverige arbetar allmänsjuksköterskor vilka vars arbetsuppgifter bland annat består av att vårda kvinnor som genomgår inducerade aborter. Deras arbete vilar på den svenska abortlagens bestämmelser om kvinnans rätt till fri abort samt den övergripande hälso- och sjukvårdslagen. Allmänsjuksköterskor har fått en mer framträdande roll i arbetet med inducerade aborter i takt med den ökade användningen av den medicinskt inducerade aborten. I sitt arbete ställs sjuksköterskorna inför specifika arbetsuppgifter vilka kan tyckas påfrestande.

Mäns våld mot kvinnor är ett stort och allvarligt samhällsproblem och en vardagsverklighet för många kvinnor. En del våldsutsatta kvinnor blir placerade på skyddade boenden för att få skydd, stöd och hjälp.Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka föreställningar hos personal på skyddat boende gällande placerade våldsutsatta kvinnor. Frågeställningar som ställts är:Hur ser personalen på det skyddade boendet på kvinnornas bakgrund och situation?Hur ser personalen på det skyddade boendet på kvinnornas behov av stöd under tiden de befinner sig på boendet?Hur uppfattar personalen att andra aktörer bemöter kvinnorna?Sex semistrukturerade intervjuer med personal på ett skyddat boende har utförts.Resultatet visar att det inte går att beskriva våldsutsatta kvinnor som en homogen grupp. Det visar sig samtidigt i resultatet att en stor del av de placerade kvinnorna har en utländsk bakgrund vilket kan förklaras med att de ofta har ett litet eller inget nätverk samt att dessa kvinnor är mindre integrerade i samhället vilket medför fler problem. Det framkommer även att de placerade kvinnorna har ett behov att få hjälp med krisbearbetning samt med praktisk hjälp.