Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD) är en erkänd diagnos som listades i DSM-III år 1980. Något som inte har uppmärksammats på samma sätt är de symptom som upplevs av individer som i andra hand exponeras för trauma. Exempelvis de som tar emot en primärdrabbads berättelse. För att beskriva påverkan av att ta emot en primärdrabbads berättelse har termen yrkesrelaterad livskvalitet (Professional quality of life) använts. Forskning med fokus på yrkesrelaterad livskvalitet har bedrivits inom många olika yrken.

Syftet med arbetet är att förstå vad en grupp lärare i grundskolan förväntar sig av specialpedagogen. Med hjälp av litteraturstudier och intervjuer vill jag försöka ta reda på vilka förväntningar som finns. Sammanfattningsvis får jag uppfattningen att förväntningarna på specialpedagogen överensstämmer ganska bra med vad som står i styrdokument och vad vi lärt oss på utbildningen. Man förväntar sig att specialpedagogen ska arbeta på tre nivåer, individ- grupp- och organisatorisk nivå..

De senaste åren har antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökat markant. Detta ställer krav på kommunernas och HVB-verksamheternas (Hem för vård eller boende) mottagande av ungdomarna. Tillsynsrapporter från 2012 och 2013 visar på brister vad gäller omsorgen av målgruppen. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personal på boende för ensamkommande barn och ungdomar tolkar sitt uppdrag och vad de identifierar som viktiga faktorer för att hantera det. Vidare har syftet varit att lyfta personalens tankar och åsikter om vad som underlättar samt försvårar arbetet.

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva och analysera vilka uttryck barns empatiska förmåga tar sig och hur den utvecklas i ett arbete med utgångspunkt i skönlitteratur. Vi bedrev ett utvecklingsarbete under fem veckor, i en skolår 2. Datainsamlingen skedde med hjälp av intervju, observation och reflektionsschema. Enskilda intervjuer utfördes med åtta barn. Observationer skedde på alla barn.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka specialpedagogens arbetsuppgifter i förskolan och grundskolan, sedda ur andra pedagogers synvinklar. Vi har valt att fokusera på handledning och det förebyggande arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om förhållningssätt, integrering, inkludering samt segregering. Denna undersökning är en semistrukturerad intervjumetod, utförd i två olika kommuner där målgruppen är nio lärare i förskolan samt nio lärare i grundskolan. Specialpedagogens arbetsuppgifter är att undervisa, utveckla, utreda samt rådgiva.

Studien är en kvalitativ intervjuundersökning om hur sju specialpedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk kartläggning i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogerna i studien arbetar alla mot förskolan i olika kommuner. Fem av dem har en bakgrund som förskollärare och två av dem har en bakgrund som fritidspedagog.Metod för studien har varit kvalitativ innehållsanalys och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in datamaterial.Resultatet presenteras utifrån sex olika koder som har konstruerats från datamaterialet: Ett verktyg för specialpedagogerna, Arbetsprocessen kring pedagogisk kartläggning, Flexibel kartläggning, Specialpedagogiskt perspektiv i kartläggningen, Dokumentation i pedagogisk kartläggning, Att följa upp och utvärdera pedagogisk kartläggning.Studiens resultat har visat att specialpedagoger som arbetar mot förskolan beskrev pedagogisk kartläggning som ett verktyg i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogerna uttryckte att det finns behov av pedagogisk kartläggning i förskolan men var noga med att understryka att det är förskolepedagogerna som första i hand är lämpade att göra den. Specialpedagogerna menade att förskolepedagogerna har en större inblick i barnets vardag och är närmre barnet.Resultatet av studien visar att förskolepedagogerna bad specialpedagogerna om hjälp med den pedagogiska kartläggningen.

Reflektionsgrupperna har nu under några år varit ett obligatoriskt moment av socionomutbildningen på Malmö högskola. Detta är dock den första utvärderingen som har gjorts. Uppsatsens syfte är att få fram studenternas bild av reflektionsgrupperna efter att de slutfört de tre terminerna. Deras svar används i samband med bland annat gruppteori, symbolisk interaktionism och begreppet reflekterande praktiker för att få en tydlig bild på vad som är bra och dåligt med reflektionsgrupperna. Det som studenterna anser som positivt är att det finns ett forum för reflektion oc det som anses som negativt är bland annat att de är ostrukturerade och inte uppfyller deras förväntningar.

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

Bakgrund: Sjuksköterskeprogrammet  vid Uppsala universitet innefattar 49,5 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I termin 2 har studenterna fyra veckor VFU inom basal omvårdnad och handledes då av undersköterska. Handledning är ett sätt att lära ut och utveckla kompetens och innefattar både teoretiskt och praktiskt kunnande. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskornas upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning i termin 2 på sjuksköterskeprogrammet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.

Syftet med denna studie var att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och ett Foucault-inspirerat diskursanalytiskt ramverk visa på några av de sätt att tala om och förstå den bildterapeutiska processen som finns tillgängliga för och används av bildterapeuter. Syftet var även att beskriva hur dessa sätt att tala kan påverka bildterapeuter i det bildterapeutiska arbete de bedriver. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med bildterapeuter. I resultatet lyftes tre distinkta sätt att tala om processen fram, som gav den tre olika innebörder. Dessa tre diskursiva konstruktioner framställde den bildterapeutiska processen som en blottläggande process, som en experimenterande process och som en reflekterande process.

I den här intervjustudien ger fem ungdomar, 16-20 år, sina beskrivningar av hur de upplevt att gå i familjebehandling inom socialtjänsten. Ungdomarna befinner sig i ett sammanhang där de upplever hur oro i familjen tilltar och övergår i gräl mellan familjemedlemmar. Alla ungdomar kopplar sin egen känsla av osäkerhet till inre subjektiva känslomässiga erfarenhet som de delar med sin familj och familjebehandlare. Ungdomarna känner sig delaktiga i behandlingen när de får möjlighet att sätta ord på sin egen osäkerhet utan att bli avbrutna eller hamna i gräl. Fyra ungdomar framhåller att familjebehandlarnas reflekterande förhållningssätt och samtalens upplägg, bidrar till en känsla av trygghet.

Syftet med studien var att beskriva verksamma förskollärares uppfattningar om reflektion i den pedagogiska verksamheten. Reflektion framhålls i uppsatsen som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus och tänkande gentemot lärande. Den pedagogiska dokumentationen benämns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och kritiskt granska den pedagogiska verksamheten och diskurser i riktning mot barns utveckling och lärande. Studien baserades på kvalitativa intervjuer där fem förskollärares uppfattningar om reflektion beskrevs utifrån tre forskningsfrågor. Resultatet visar en allmän uppfattning av reflektionen där ett fördjupat lärande och kritiskt reflekterande förhållningssätt kan möjliggöras, men som i dagsläget befinner sig på en alltför ytlig nivå.

Detta examensarbete gjordes för att undersöka om och hur det är möjligt att utforma lättförstått studieunderlag för användning på SFI, genom att bara använda bilder. Förutom gestaltning måst målgruppens olika kulturella bakgrunder beaktas, då olika gester och uttryck inte har samma innebörd i alla kulturer och därför inte kunde användas i bilderna.Genom handledning, teoretiska studier, och kvalitativa målgruppsintervjuer utformades och omformades informationen till sitt slutgiltiga utseende, där även läraren fick en roll i berättandet..

Denna uppsats a?r en studie av Svenska Dagbladets agenda och La?kare Utan Gra?nsers och Ro?da Korsets informationsflo?de med fokus pa? humanita?ra kriser. Syftet fo?r va?r studie a?r att ta reda pa? i vilken utstra?ckning hja?lporganisationernas informationsflo?de o?verenssta?mmer med Svenska Dagbladets agenda. Fo?r att fa? en helta?ckande studie vill vi a?ven ta reda pa? hur hja?lporganisationerna go?r fo?r att fo?rso?ka styra mediernas agenda.Ide?n till denna studie utvecklades efter att La?kare Utan Gra?nser presenterade rapporten Kriserna svenskar glo?mt som visar att flera humanita?ra kriser som drabbat miljontals ma?nniskor ga?tt svenskarna fo?rbi.