Sök:

Sökresultat:

429 Uppsatser om Reflekterande arbetssätt - Sida 2 av 29

Relationen lÀrare - elev : LÀrares förhÄllningssÀtt och dess pÄverkan pÄ elevers sjÀlvbild

I denna studie kommer relationen mellan lÀrare och elev att undersökas utifrÄn tvÄ infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lÀrarens förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt. DÀr kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrÄn de uppdrag och utmaningar som lÀraren stÀlls inför. Vikten av ett reflekterande förhÄllningssÀtt och hur lÀraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer ocksÄ beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lÀrarens pÄverkan pÄ och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Balansering av ett rundbaserat strategispelsystem : En reflekterande text rörande arbetet att skapa ett verktyg för balansering av precautionstridsystemet i spelet Dreamlords ? The Reawakening

Följandet arbete Àr en reflekterande text som handlar om hur jag skapade ett verktyg för att balansera det rundbaserade precautionstridsystemet av spelet Dreamlords ? The Reawakening.I början förklaras mitt syfte och mÄl med arbetet som följs av en frÄgestÀllning kopplat till det. Jag kommer Àven att beskriva olika teorier som jag tittade nÀrmare pÄ angÄende spelbalansering. För att inleda lÀsaren till spelet Dreamlords ska jag Àven förklara den generella spelprincipen av hela spelet. DÀrefter tar jag upp min arbetsprocess som handlar om hur jag strukturerade upp mitt arbete.

FörÀldrar med verkan - ett sÀtt att stimulera barns lÀrande, genom kognitivt stöd i hemmet

Alla elevers förutsÀttningar och behov Àr olika. Skolan stÄr dÀrför inför ett stort problem:Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hÀnsyn till elevens individuella behov?Vetenskapen sÀger att kunskapsutveckling bÀst sker vid en nivÄ som ligger strax över elevensegen förmÄga. För att kunna utnyttja denna insikt krÀvs en tydligare individanpassadundervisning med en reflekterande dialog.I mitt projekt med att ge elever kognitivt stöd i sin lÀsutveckling har jag försökt bygga upp entrepartsrelation, lÀrare-elev-förÀlder. Att ge förÀldrarna möjlighet att mer konkret delta ibarnets utvecklings- och inlÀrningsprocess kan fÄ betydande effekter pÄ mÄnga plan.

Ledares sÀtt att orientera sitt sÀtt i professionella möten

Undersökningen lyfter fram sambanden mellan individens olika sÀtt att orientera sin sinnesstÀmning och empati. DÄ empati har ett betydande inslag i mötet individer emellan har fokus inriktats pÄ individer med en yrkesroll som ledare dÄ de har skÀl att hantera sin empati. Undersökningen baserades pÄ en egen utformad enkÀt med 33 pÄstÄenden som ringade in relevanta begrepp. Denna besvarades av 105 deltagare frÄn sju olika företag. Undersökningen visade ett signifikant samband mellan ett reflekterande sÀtt och empati.

Gy25s p?verkan p? psykologil?rarens undervisning i teori och praktik

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Specialpedagogens handledaruppdrag

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ vilken uppfattning skolledare och specialpedagoger har kring specialpedagogens handledaruppdrag. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning och litteratur kring handledning. Intervjuer har anvÀnts för att ta reda pÄ vilka uppfattningar skolledare och specialpedagoger, inom samma verksamhet, har av begreppet handledning och förutsÀttningar av specialpedagogens handledaruppdrag. Respondenternas utsagor har blivit indelade i teman utifrÄn uttryckta tankar kring specialpedagogens handledaruppdrag, uppfattningar vilka uttrycker olika kvalitativa aspekter utifrÄn hur de gestaltar sig i intervjuerna. Intervjuerna har sedan analyserats för att ge en bild av respondenternas uttryckta tankar kring specialpedagogens handledarroll och dess förutsÀttningar. Sammanfattningsvis visar resultaten av vÄra intervjuer att respondenterna menar pÄ att begreppet handledning Àr svÄrdefinierbart. Handledning betyder olika utifrÄn person, situation och sammanhang men vÀrdet av handledning Àr samstÀmmig och kan ses som ett verktyg i arbetet i riktning mot en skola för alla.

Existentiell reflektion eller kunskapsorientering? : En hermeneutiskt inspirerad analys av tolerans, livsfrÄgepedagogik och personlig utveckling i den nya Àmnesplanen för religionskunskap

Hösten 2010 presenterades Skolverkets nya Àmnesplan för religionskunskap i gymnasieskolan. Det sÄg dÀr ut som om de existentiellt reflekterande inslagen hade tonats ned, och de kunskapsorienterande inslagen getts större utrymme. Det hÀr pÄpekades i den efterföljande debatten, men förnekades av författarna till Àmnesplanen. FörÀndringen förstÄs mot bakgrund av att religionskunskap i Sverige traditionellt förts utifrÄnbÄde ett existentiellt reflekterande och ett kunskapsorienterande perspektiv.Detta arbete har som syfte att tolka vad styrdokumenten för Gymnasieskola 2011 sÀger om existentiell reflektion i Àmnet religionskunskap. Arbetet har tvÄ frÄgestÀllningar.

K?rens v?g till musikalisk gestaltning

I detta arbete problematiseras och diskuteras den egna k?rledarpraktiken, med s?rskild uppm?rksamhet p? musikalisk gestaltning. Detta g?rs genom dokumentation via loggbok och video som analyseras utifr?n fr?gor om hur arbetet med instudering och musikalisk gestaltning sker. Genom analysen identifieras ett antal utvecklingsomr?den som d?refter pr?vas f?r att se hur de p?verkar den musikaliska gestaltningen. Studiens viktigaste resultat ?r att det finns m?nga tillv?gag?ngss?tt som, var och en eller i kombination, kan anv?ndas f?r att p?verka den musikaliska gestaltningen..

Fordonsgrafiker pÄ EA DICE : Hur bygger jag ett fordon till ett spel, med prestanda, utseende och utnyttjande av de resurser som finns tillgÀngliga i Ätanke?

Uppsatsen Àr en reflekterande text som behandlar det verk som skapats av mig under examensarbetet i medier vid Högskolan i Skövde. Verket bestÄr av ett fordon skapat i samarbete med företaget EA DICE dÀr prestanda, utseende och resurser har varit största fokus. Den reflekterande texten inleds med en inledning dÀr det framgÄr hur och varför jag valde examensarbete följt av problemstÀllning och mÄl. Vidare redogörs vilka begrÀnsningar och avgrÀnsningar som gjorts i arbetet och reflektioner kring det slutgiltiga resultet. Efter detta följer en förteckning över vad verket bestÄr av och arbetsprocessen bakom det hela.

Effektiviteten i tvÄ olika sÀtt att lÀra sig ha klardrömmar

Det finns olika tekniker för att lÀra sig fÄ klardrömmar. Man kan gÄ frÄn vakenhet till medvetenhet i dröm eller bli medveten nÀr man Àr i drömmen. Ytterligare en metod Àr att skapa cues med yttre stimuli. I denna studie jÀmfördes effektiviteten i att fÄ klardrömmar mellan kritiskt reflekterande och en intentionsteknik. 60 personer i tre grupper, en för respektive teknik och en kontrollgrupp, fick i 4 dagar under 2 veckor följa sin grupps instruktioner och notera antal klardrömmar.

BARNS BEHOV AV URSPRUNGSFAMILJEN I CENTRUM - En kritiskt granskande studie av hur barn och unga framst?lls inom arbetss?ttet Barns behov i centrum (BBIC)

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

MatematiklÀrarens vardag : den reflekterande praktikern

I denna studie undersöks hur verksamma pedagoger reflekterar över sin matematikundervisning, vilka förutsÀttningar som finns samt hur de gÄr tillvÀga för att utveckla densamma. Arbetet utgÄr frÄn en inriktning sett utifrÄn pedagogens perspektiv. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts pÄ verksamma pedagoger, som arbetar med elever i de tidiga skolÄren, i klassrums- respektive lÀrarrumsmiljö. Empirin analyseras med utgÄngspunkt i teorierna kring deltagande mÄlstyrning samt den reflekterande praktikern.

Hur arbetar specialistsjuksk?terskor f?r att g?ra barn och unga mer delaktiga vid h?lsobes?k inom barnh?lsov?rden och elevh?lsan? ? En systematisk litteratur?versikt utifr?n specialistsjuksk?terskans och barnets perspektiv

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

Skönlitteraturens möjligheter! : En intervjustudie om boksamtal i Är 4 samt om samarbetet mellan skola och folkbibliotek  

Detta examensarbete undersöker hur lÀrare i Är 4 arbetar med skönlitteratur och boksamtal i sin undervisning. I studien har Chambers modell och forskning kring skönlitteraturens roll i undervisningen samt samarbetet mellan skola och folkbibliotek undersökts. LÀrare och bibliotekarier har intervjuats och dessa intervjuer har legat till grund för studiens resultat.Studien visar att lÀrares egna engagemang, kunskap och intresse Àr avgörande för hur man pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt kan arbeta med skönlitteratur för att nÄ delar av mÄlen i svenska. Det framkommer ocksÄ att reflekterande lÀsning bidrar till att utveckla elevernas sprÄk och ordförrÄd. I vÄr studie framkommer det av tidigare forskning och resultaten frÄn intervjuerna att ett bÀttre samarbete mellan skola och folkbibliotek skulle vara önskvÀrt.

Reflektion; En vÀg till yrket som sjuksköterska

Den kliniska utbildningen Àr en del i sjuksköterskeutbildningen vilken utförs genom övningar och examinationer pÄ lÀrosÀtena samt som verksamhetsförlagd utbildning (Vfu). För att kunna tillgodogöra sig de kunskaper som krÀvs vad det gÀller teori och praktik behövs reflekterande handledning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva studenternas erfarenheter av reflektion under sin Vfu. Studien bestÄr av tolv kvalitativa artiklar som analyserades, tre olika teman identifierades utifrÄn syftet med litteraturstudien. Dessa teman Àr; reflektion sammanlÀnkar teoretisk kunskap med praktisk kunskap, reflektion frÀmjar personlig utveckling och reflektion har betydelse för socialiseringen till sjuksköterskerollen.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->