I denna studie kan läsas om två arbetslag som deltagit i verksamhetsinriktad handledning. Syftet med studien har varit att undersöka hur några lärare beskriver sina erfarenheter av att delta i verksamhetsinriktad handledning. Denna studie vill synliggöra om verksamhetsinriktad handledning är gynnsamt för ett ökat yrkeskunnande.Tidigare forskning och litteratur som presenteras i studien rör sig inom flera områden men främst handledning. Litteraturgenomgången innehåller en presentation av begreppen yrkeskunnande, pedagogisk handledning och reflektion.Denna studie är av kvalitativ art då metoden som använts är semistrukturerade intervjuer. För att förstå respondenternas berättelser analyserades delar av dessa med hjälp av reflektionsnivåer.

Syftet med arbetet är att få en bild av hur åtta specialpedagoger arbetar med, talar om, upplever och genomför kollegahandledning i förskola och grundskola. Med hjälp av intervjuer ville vi se hur de utvalda specialpedagogerna arbetade med kollegahandledning samt få veta vilka erfarenheter de hade. De intervjuade specialpedagogernas svar har blivit sorterade i teman och kategorier med hänsyn till likheter och olikheter, vilka uttrycker olika kvalitativa aspekter utifrån hur de gestaltar sig i intervjuerna. Intervjuerna blev analyserade för att se hur de åtta specialpedagogerna utförde handledning..

Denna studie bygger på intervjuer med lärare och invandrarelever om hur de upplever sin situation i skolan när det gäller kulturmöten. Deras svar är ett litet urval av den mängd av erfarenhet som finns ute på de svenska skolorna. I denna uppsats har vi tänkt Reflektera och diskutera kring de resultat vi redovisat i de olika kategorierna och hur detta arbete fördjupat våra kunskaper som pedagoger.Våra frågeställningar har varit:Vad har invandrarelever för uppfattning om den svenska skolan?Vilket förhållningssätt har lärarna till invandrarelever i den svenska skolan?.

Det faktum att juridiken och lagarna används som ett politiskt och ekonomiskt styrinstrument är inget ovanligt. Detta gäller likaså för arbetsskadeförsäkringen som, sedan dess ikraftträdande år 1977, fått genomgå flertalet reformeringar beroende på sittande regerings politik och statsbudget. För att tydliggöra detta sker en redogörelse av vad som ledde fram till att de olika förändringarna av försäkringen ansågs vara nödvändiga samt effekten av dem. Mot bakgrund av försäkringens historiska utveckling görs även ett försök att blicka framåt och Reflektera över hur framtidens utformning av arbetsskadeförsäkringen kan komma att se ut..

Syftet med denna studie är att analysera mitt eget improviserande och att Reflektera kring mitt förhållningssätt till improvisation. I denna studie har jag utgått ifrån några av Warne Marshs kompositioner och improvisationer. Dessa har jag analyserat för att försöka ta reda på hur Marsh praktiskt gör när han improviserar samt hur hans inställning och syn på improvisation påverkar musiken. Utifrån detta har jag sedan knutit an till mitt eget musicerande..

Uppsatsen har sin grund i att studera medias tillgänglighet inom fildelningsnätverk då specifikt DC och BitTorrent. Undersökningen består av en kvantitativ studie av fildelningsnätverk som byggde på vår fråga: Hur ser medias tillgänglighet på fildelningsnätverk ut? Med frågan vill undersökningen göra en nutidsstudie om tillgänglighet av filmer, pc-spel och tv-serier på fildelningsnätverk. På så sätt bättre förstå den nutida utvecklingen av kommersiella film- och musik- tjänster, samt Reflektera över om fildelningsnätverk kan ses som en komplett källa när det gäller tillgången av det undersökta materialet..

Syftet med denna studie var att beskriva vilken uppfattning verksamma lärare inom Luleå kommun har om betydelsen av elevers reflektion över det egna lärandet. Dagens elever ska rustas för att klara av att leva i ett utvecklingssamhälle som i många fall ställer höga krav på flexibilitet och anpassningsförmåga. För att klara dessa krav är det ett måste att individen får möjlighet till kunskapsutveckling. Detta kan ske genom att eleven har förståelse för vad denne kan samt hur denne kan erövra de eftersökta kunskaperna. Genom att elever redan från tidig ålder får lära sig att Reflektera, både enskilt och tillsammans med andra kan elever i grundskolan få en fundamental insikt i hur, vad, varför och framför allt på vilket sätt de lär sig.

Undersökningens syfte är att analysera de viktigaste dragen i den postmodernistiska estetiken, baserat på en läsning av 3 ryska författares verk, samt att klarlägga den ryska postmodernismens särdrag i jämförelse med den västerländska och slutligen Reflektera lite grann över postmodernismens framtid. Min hypotes är att den tidiga ryska postmodernismen hade flera drag gemensamma med modernismen, medan den sena postmodernismen närmar sig realismen..

SammanfattningDenna uppsats behandlar muntlig kommunikation i gymnasieskolans ämnen svenska och engelska. Kommunikation är en central del i alla människors liv. Det muntliga är utgångspunkten i lärandet och muntlig kommunikation förekommer mycket mer än skriftlig kommunikation i samhället. Skolan är en plats där människor med olika bakgrund träffas och är därför en utmärkt plats för kommunikation mellan dessa. Kommunikation krävs för att respekt och förståelse för andra människor ska uppstå.Det muntliga likställs med det skriftliga i styrdokumenten och muntliga aktiviteter ska enligt styrdokumenten genomföras i ämnena svenska och engelska på gymnasiet.

AbstraktSyftet med min undersökning är utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillägnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan använda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar på eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt då jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete är att elever ska kunna använda sin medvetenhet vid tillägnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmågor bildämnet syftar till att de skall få.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillägnande av bilder. Jag har därför valt att använda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgångsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna använda mina kunskaper i en lärandesituation med elever, har jag valt att använda mig av ett litet antal informanter som fått läsa och tolka två fotografier.

Enligt den effektiva marknadshypotesen (EMH), utvecklad av Fama på 1960-talet, skall priset på en finansiell tillgång Reflektera all tillgänglig information på marknaden. Effektiviteten kan delas in i svag, mellansvag och stark form. Syftet med vår uppsats är att analysera huruvida ett antal växelkurser är effektiva i svag form, det vill säga att priset på en växelkurs Reflekterar all historisk prisinformation. Vår studie omfattar tio länder, samtliga med rörliga växelkursregimer. Vi använder oss av kointegrationstest samt test för förväntningsriktighet för att kunna verifiera EMH.

AbstraktSyftet med min undersökning är utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillägnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan använda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar på eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt då jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete är att elever ska kunna använda sin medvetenhet vid tillägnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmågor bildämnet syftar till att de skall få.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillägnande av bilder. Jag har därför valt att använda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgångsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna använda mina kunskaper i en lärandesituation med elever, har jag valt att använda mig av ett litet antal informanter som fått läsa och tolka två fotografier.

Att få en förståelse för samt Reflektera kring hur individer kan forma och skapa sin identitet och självkänsla via Facebook. Vilket vi avsåg att undersöka genom intervjuer med åtta individer i åldern 25-30 år. Det intressanta för uppsatsen var att se hur den utvalda gruppen använde sig av till exempel språk och bilder, för att forma och skapa identitet på Facebook. Samt på vilket sätt identitetsskapandet påverkades av andras positiva respons..

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att öka tonårsflickors kunskaper gällande sexuella trakasserier. Vi arbetade med en grupp flickor i 14-15 års ålder under 7 veckor på en skola i Skellefteå kommun. Vi delgav flickorna information gällande sexuella trakasserier, sådan information som skulle kunna öka deras kunskaper kring ämnet. Vi använde oss även av en del värderingsövningar för att flickorna själva skulle få tänka efter och Reflektera över vad de står för. Till den vetenskapliga studien använde vi enkät.

AbstraktSyftet med min undersökning är utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillägnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan använda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar på eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt då jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete är att elever ska kunna använda sin medvetenhet vid tillägnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmågor bildämnet syftar till att de skall få.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillägnande av bilder. Jag har därför valt att använda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgångsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna använda mina kunskaper i en lärandesituation med elever, har jag valt att använda mig av ett litet antal informanter som fått läsa och tolka två fotografier.