AbstraktSyftet med min undersökning är utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillägnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan använda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar på eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt då jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete är att elever ska kunna använda sin medvetenhet vid tillägnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmågor bildämnet syftar till att de skall få.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillägnande av bilder. Jag har därför valt att använda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgångsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna använda mina kunskaper i en lärandesituation med elever, har jag valt att använda mig av ett litet antal informanter som fått läsa och tolka två fotografier.

Dagens informationssamhälle har bidragit till att människor, maskiner och företag genererar och lagrar stora mängder data. Hanteringen och bearbetningen av de stora datamängderna har fått samlingsnamnet Big Data.De stora datamängderna ökar bland annat möjligheterna att bedriva kunskapsbaserad verksamhetsutveckling. Med traditionella metoder för insamling och analys av data har kunskapsbaserad verksamhetsutveckling tillämpats genom att skicka ut resurskrävande marknadsundersökningar och kartläggningar, ofta genomförda av specialiserade undersökningsföretag. Efterhand som analyser av samhällets befintliga datamängder blir allt värdefullare,har undersökningsföretagen därmed en stor utvecklingsmöjlighet att vaska guld ifrån samhällets enorma datamängder. Studien är genomförd som en explorativ fallstudie som undersöker hur svenska undersökningsföretag arbetar med Big Data och identifierar några av de utmaningar de står inför tillämpningen av Big Data analyser i verksamheten. Resultatet visar att de deltagande undersökningsföretagen använder Big Data som verktyg för att effektivisera befintliga processer och i viss mån komplettera traditionella undersökningar.

Syftet med denna undersökning är att visa hur den integrativa metodiken inom svenskämnet finner stöd i kognitionspsykologisk forskning och därmed bredda förståelsen för dessa metoders inverkan på barns utveckling. Skolutvecklingen påverkas av politikers åsikter och av den undervisningstradition som finns inom läraryrket, forskningen har många gånger svårt att göra sig gällande. Jag tror att det finns ett behov av att vidga kunskapen kring lärandets bakomliggande processer då detta kan ge mer status åt läraryrket och bidra till skolutveckling. Detta är en jämförande undersökning av induktiv karaktär där jag genom kvalitativa litteraturstudier försöker att få mitt syfte belyst. Utifrån syftet har jag undersökt den ämnesdidaktiska forskningens erfarenheter beträffande användandet av integrativa undervisningsmetoder.

MedenalltäldrebefolkningiSverigeökarvårdbehovetsamtkravetpåsjukvården.Samtidigtminskarandelenarbetsförbefolkningsomskallbidratillatt,dentillstordelskattefinansierade,sjukvårdenupprätthålls.Såledesblirsjukvårdenochdesseffektivitetettständigtaktuelltämne.Medsyfteattförbättrasjukvårdenharmanväntblickarnamotbilindustrin,därförbättringstänketärstarktförankratmedlean-­?productionsomettavflerakonceptsomtillämpas.Trotsdessutbreddaanvändningsområdekritiseraskonceptetförattintepassasjukvården,därettmerhumanistisktperspektivvärdesätts.DennastudieharsomsyfteattvidareförståhurenavSverigesstörstavårdorganisationerarbetarmedförbättringsarbetesamtidentifieraupplevdaframgångsfaktoreriförändringsarbete.GenomkvalitativaintervjuerochobservationerharvikartlagthurtrevårdenheterpåSahlgrenskaUniversitetssjukhusetarbetarmedsittegetframtagnaförbättringsverktygFOKUS,medavsiktattförståhurförändringsarbetetillämpasochförankras.Kontinuerligtförbättringsarbete,enligtFOKUS-­?modellen,finnertydligförankringibefintligateorieromverksamhetsutveckling.FOKUS-­?modellenharskapatenmedvetenhetblandvårdenheternaförattidentifieraproblem,samtenförståelseförhurdeskalllösas.FOKUStillföridagettforumförpersonalenattidentifieraochlösaproblemsamtattutvärderaförbättringsåtgärder.Dettaskaparettklimatförständigförbättring.Resultatetvisarpåattsamtligavårdenheterharlyckatsförankraettkontinuerligtförbättringsarbete.Avvikelsergårdockatthittamellanavdelningarnaihurmaninitieratförändringsarbetet.Centralafaktorervidtillämpningochförankringavförbättringsarbeteharvaritenpådrivandeledningochenbetoningpåallasdelaktighet.Vidarehardetvaritviktigtföravdelningarnaattfåenstorfrihet,inomramenavledningensanvisningar,attpåoperativnivåtolkahurförbättringsverktygetskallanvändas..

Enligt den effektiva marknadshypotesen (EMH), utvecklad av Fama på 1960-talet, skall priset på en finansiell tillgång reflektera all tillgänglig information på marknaden. Effektiviteten kan delas in i svag, mellansvag och stark form. Syftet med vår uppsats är att analysera huruvida ett antal växelkurser är effektiva i svag form, det vill säga att priset på en växelkurs reflekterar all historisk prisinformation. Vår studie omfattar tio länder, samtliga med rörliga växelkursregimer. Vi använder oss av kointegrationstest samt test för förväntningsriktighet för att kunna verifiera EMH.

The aim of this study is to examine some teachers and assistants? perception of conditions for students? democratic participation in the compulsory school for learning disabilities specialization training school. In order to deepen and more clearly describe the purpose of the study, three issues have been selected. Firstly, how do teachers and assistants perceive the concept of participation? Secondly, how do teachers and assistants perceive students opportunities for participation in teaching? And finally, do teachers and assistants perceive students? opportunities for participation in democratic activities of school? It is a qualitative study using semi-structured interviews.

Ständiga förbättringar är något som företag alltid måste jobba med för att kunna vara konkurrenskraftiga. En effektiv arbetsmetod vid förbättringsarbete i tillverkningsindustrin är Statistisk processtyrning. Arbetsmetoden används bland annat för att finna faktorer som orsakar urskiljbar variation i processer som därefter kan elimineras med hjälp av nya arbetsrutiner eller andra förbättringsåtgärder. Det finns idag många företag med moderna tillverkningsprocesser som utför kontinuerliga kvalitetskontroller men som inte tar vara på och analyserar data som samlas in vid dessa kvalitetskontroller. Dessa data kan med hjälp av Statistisk processtyrning användas för uppföljning och förbättring av de processer som kontrolleras.

Ökad konkurrens, leder till mer krav på företag att öka kvaliteten på de produkter de producerar. För att klara av konkurrensen krävs det bland annat en högre effektivisering i produktionen. Ett första steg är att fokusera mer på hur de producerar sina varor eller tjänster, och inte på vad de producerar. Företag bör redan i produktionen försöka utveckla och förbättra sina tjänster eller varor. För att få en kontroll över företagets produktion är det viktigt att förstå sina processer och sambandet mellan processerna, vilket bland annat kan uppnås med processledning.Syftet med denna rapport är att undersöka vilka svårigheter och problem som tjänsteföretag kan uppleva vid införande och tillämpning av processbaserat arbetssätt.

Examensarbetets syfte är att utforma rutiner och verktyg för att säkerställa att relevant information om allvarliga och frekventa problem når föregående processer. Den information som föregående processer tar emot ska vara av sådan karaktär att de vet vad de ska fokusera på i sitt förbättringsarbete. Strävan har varit att ta fram ett felrapporteringsverktyg där alla fel som påträffas i produktionen ska kunna gå att rapporteras in. Utifrån den datainsamling som har gjorts via sekundär- och primärdata har den information som ska rapporters in tagits fram. Felrapporteringen ska ske i en Lotus Notes databas, detta för att programmet redan finns inom SDE`s väggar.

AbstraktSyftet med min undersökning är utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillägnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan använda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar på eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt då jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete är att elever ska kunna använda sin medvetenhet vid tillägnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmågor bildämnet syftar till att de skall få.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillägnande av bilder. Jag har därför valt att använda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgångsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna använda mina kunskaper i en lärandesituation med elever, har jag valt att använda mig av ett litet antal informanter som fått läsa och tolka två fotografier.

Studiens övergripande syfte är att fördjupa kunskaper om och söka nya perspektiv på estetiska lärprocesser i relation till demokrati- och värdegrundsfrågor. Den teoretiska ansatsen hämtas från poststrukturalistisk teoribildning med förgreningar inom genusteori. Studien är strukturerad i tre delar inom vilken den första utgörs av en samläsning mellan kunskapsområdet scenkonstnärlig teori/praktik och pedagogisk teori/praktik. Dessa diskurser karaktäriseras av ifrågasättanden av konsten som ?god? respektive antaganden om värdeneutrala pedagogiska modeller och det ?goda? samhället som automatisk följd av bildning och fostran.

Att få en förståelse för samt reflektera kring hur individer kan forma och skapa sin identitet och självkänsla via Facebook. Vilket vi avsåg att undersöka genom intervjuer med åtta individer i åldern 25-30 år. Det intressanta för uppsatsen var att se hur den utvalda gruppen använde sig av till exempel språk och bilder, för att forma och skapa identitet på Facebook. Samt på vilket sätt identitetsskapandet påverkades av andras positiva respons..

SammanfattningDet här arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stället för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhållande har den här studien försökt att om inte kombinera så åtminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier på området. Vygotskij har fokuserat på processer runt den lärande människan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat på processer inuti den lärande människan, men inte uteslutande.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler.

För att utröna vad gymnasielärare i biologi och naturkunskap tycker om sina läroböcker, samt hur de används i undervisningen utfördes intervjuer med lärare. Lärarna arbetade på två olika skolor, en med yrkesinriktade program och en med teoretiska program. Syftet var att utreda hur de använder sig av läroboken i undervisningen och vad de tycker är viktigt att lära ut. Hälften av lärarna var positiva till de läroböcker som används i undervisningen. De som var negativa till läroböcker ansåg att de var alltför grunda och att de saknar förklaringar av naturvetenskapliga processer och skeenden.