The purpose of our study was to examine 13 to 14 year olds experience of bullying from a perspective of human developmental ecological systems. The questions at issue were: How do the young people themselves define the concept of bullying? Which own experiences do the young people have of bullying? How come bullying exists according to the young people? How do the young people experience that their surroundings view bullying? What do the young people consider that you can do about bullying? We used a qualitative method to collect and handle our primary empirical data. We did individual interviews with ten young people.The results of our study shows that the majority of the persons interviewed thought people bully because they have bad home conditions and that they are unsure of them selves. Many of the young people talked about three different groups in a school class: The popular, the less popular and the nerds.

AbstractTitle: Who are you? Who am I? ? Charades in the mediated world of today. A study of the construction of identity at Facebook.(Vem är du? Vem är jag? ? Charader i dagens medierade värld. En studie av identitetskonstruktionen på Facebook.)Number of pages: 58 (66 including enclosures.)Author: Mathilda WahlundTutor: Ylva EkströmCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purpose/Aim: The aim is to study how people construct their own identities today.

Each student in elementary school will under current policy documents have an individual development plan (IEP) from 1 January 2006. The plan should primarily aim for a higher goal achievement, but also to the student to gain a greater understanding of their own learning process and knowledge. My experience is that some students, despite efforts IUP have difficulty seeing their own learning process and it has been the starting point of my study. The aim of the study has been to investigate and analyze teachers work with individual development plans from the first grade to the sixth grade from a teacher's perspective. The goal was to identify strategies and techniques that could help develop IUP as a tool for the student's learning and understanding of their own learning process.

The aim of this paper is to study the long-term effects of stuttering treatment according to the Lidcombe Program in Sweden and to answer questions whether underlying factors may have affected the treatment results. Participants were seven children, one girl and six boys aged 7:10-14:2, who all completed Stage 1 of the program approximately 2-7 years ago.The children were video recorded during a conversation with one of the authors and while reading aloud. Before the recording, their parents estimated the level of stuttering according to a Severity Range (SR) Scale. The evaluations were used as reference for determining whether the recordings were representative for the children´s current speech fluency. Proportions of stuttered syllables (%SS) were calculated from the video recorded material and compared with the proportions of stuttered syllables (%SS) at the time when the first stage of the program was initiated.The results showed that the Lidcombe Program had a significant (z=-2.37, p=0.02) long term effect on stuttering treatment for the participants in this study.

Med bakgrund av att elevers resultat i matematik har sjunkit sedan 1990-talet och att vianser att ämnet är svårt att undervisa om, har vi ställt oss frågan hur vi ska undervisa imatematik för att alla elever ska kunna få förståelse. Detta leder oss vidare mot studiens syfte, som är att undersöka hur några behöriga matematiklärare i årskurs 1-3 säger sig undervisa i matematik för att alla elever ska kunna få en förståelse för ämnet. Defrågeställningar som vi använt oss av i studien är, hur säger sig några lärare att de undervisar i matematik? Hur säger sig lärarna att de individanpassar undervisningen i matematik?I studiens tidigare forskning har vi främst använt oss av svensk matematikforskning.Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare inom ämnet matematik. Som stöd i vårt analysarbete har vi använt begreppen, samtal,samspel och redskap som vi anser är av vikt i ett sociokulturellt perspektiv.

Abstrakt Fredrik Höglund och Lotta Wemmert Lundin (2010) Samtalets förutsättning och funktion mellan specialpedagog och rektor (The condition and function of the conversation between special pedagogue and headmaster) Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilken förutsättning och funktion samtalet mellan specialpedagog och rektor har. Detta har vi gjort genom att använda tre delfrågor; vad samtalar specialpedagog och rektor om? När uppfattar specialpedagog/rektor att samtalen varit bra? Samt vad efterfrågar specialpedagog/rektor för att göra samtalet bättre? Undersökningen var utpräglat kvalitativ och vi använde oss av intervjuer med såväl specialpedagoger som rektorer. Inom ramen för detta tar vi upp en fenomenologisk metodteori vilken framförallt får fungera som organiserande princip. Från början var vår avsikt inte att belysa specialpedagogens yrkesroll utan enbart ha fokus på samtalet och dess innehåll.

This essay provides an attempt to reflect the notions of violence, right or law and fate in Benjamin?s Zur Kritik der Gewalt, in order to clarify his very dense historical-philosophical reflection on the constitutive relation between violence and law. In contrast to what is most often the case, this essay will not address the notion of divine violence in a direct sense, but mainly focus on Benjamin?s discussion on right and law. The complex of his historical reflection, his attempt to articulate what he calls the ?historical function? not only of violence, but also of law, is crucially related to the notion of fate.

Bakgrund: Skolsköterskan har möjlighet att upptäcka barn som blivit våldsutsatta och det är en svår uppgift att samtala med dessa barn. En god kommunikation är ett villkor för att hjälpa barnet klara av lidande och finna mening i sin upplevelse. Trygghet och säkerhet är ett viktigt stödjande element för att kunna hjälpa ett våldsutsatt barn. Skolsköterskor har en unik möjlighet att göra skillnad som kan förändra dessa barns liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av samtal med våldsutsatta barn.

Denna rapport beskriver vårt projektarbete på ComOpt i Helsingborg. Uppgiften har varit att göra presentationer av företagets produkter. Det centrala i arbetet har varit grafisk design, i det här fallet gränssnittsdesign till de presentationer vi har gjort. I vår rapport reflekterar vi över den designprocess vi har genomgått och ställer frågor som: Vad gör en designer till en bra designer? Och: Var får vi kreativitet och inspiration ifrån? Det vi har kommit fram till är att en bra designer kännetecknas av förmågan att kunna prestera bra trots bristande resurser.

Vid afasi påverkas förmågan att samtala och interagera med andra människor i varierande grad. Omgivningen kan utgöra en stor skillnad för hur personen med afasi lyckas interagera med hjälp av olika slags stöd, t ex med skrivet material som förstärkning till samtalsinnehållet. Aura Kagan har inom ramen för samtalsmodellen SCA (Supported Conversation for Adults with Aphasia) utformat ett bedömningsmaterial för konversationsförmåga hos personer med afasi och deras konversationspartners. Detta bedömningsmaterial har i den här studien använts som utgångspunkt för utformningen av ett svenskt bedömningsmaterial för konversationsförmåga som är ämnat att användas vid vårdinrättningar som rehabiliterar personer med afasi. Sex logopeder använde det framtagna materialet för att bedöma konversationsförmågan dels hos tio personer med varierande karaktär och svårighetsgrad av afasi, dels hos deras konversationspartners.

I dag kommunicerar vi som aldrig förr. Våra möjligheter till att vara i kontakt med och interaktivt integrera med andra människor världen över bara växer. Sociala medier i form av exempelvis bloggar, Facebook, Twitter, Xbox Live, Youtube är saker som redan är ett moment i vardagen för många. Och ses inte som något konstigt. Vi lever för att kommunicera och utrycka oss och skapar vår egna kommunikativa kultur utifrån de behov vi har.

The aim of the study was to gain a deeper understanding of the expectations that assistant nurses in the elderly care have on unit manager's leadership and the consequences if the expectations are not met. To answer the purpose of this paper a qualitative research was conducted with interviews with six assistant nurses in municipal elderly care. To analyze the empirical material communication were used as a theoretical concept. Communication includes codes, signals and messages to be interpreted by the parties in a conversation and they can be both verbal and nonverbal. This means that communication is complicated and can cause confusion if it is interpreted wrong.

This in an essay concerning the use of humor in male communication. Primarily, I have focused on studying how jokes can be used as a sanction for the training of members in a (male) group. I have found great inspiration in Goffman?s thoughts on a social face and the use of humor to protect this perceived face.Initially I started to reflect on men?s reluctance to discuss masculinity and their thoughts about the meaning of being a man. Every time I tried to hold a serious conversation, my male friends made a joke out of it.

This study presents a survey of the seroprevalence of Toxoplasma gondii and Neospora spp. in equids in three municipalities in Pará, a Brazilian state with the Amazonian rainforest and the Amazon River as dominating features. Toxoplasma gondii and Neospora spp. are two closely related parasitic protozoans not separated as different genera until 1988. Neospora spp.

Interaktion är det komplexa samspel mellan interaktörer där meningsskapande skerinom kommunikativa sekvenser. Föreliggande studie syftar till att översätta ettbedömningsinstrument till svenska för bedömning av interaktion mellan barn medkommunikativ funktionsnedsättning och deras föräldrar. Instrumentet Coding of Parent-Child Interaction and Communication Skills Assessment är hämtat från studier avPennington et al. (1999; 2009) och prövas på två interaktionsdyader (barn i interaktionmed en förälder) före och efter genomgången föräldrakurs för att utvärdera ominstrumentet är användbart vid bedömningen av interaktion. Den svenska versionen avbedömningsinstrumentet innehåller koder med definitioner för identifiering avinteraktionsmönster.