Bakgrund. Vårdaren i den prehospital akutsjukvården var ofta den första person som patienten i en kris mötte. Dessa möten var ofta korta och under denna tid skulle vårdaren försöka etablera både förtroende och trygghet. Som teoretisk Referensram har Benners omvårdnadsteori använts. Syfte.

Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga betydelsen av utbildning i förflyttningsteknik inom omvårdnadsarbetet. Som teoretisk Referensram har vi använt oss av Virginia Hendersons ?Grundprinciper för patientvårdande verksamhet? De frågor som ställts är följande: ? Har vårdpersonalen upplevt någon fysisk eller psykisk förändring efter utbildning inom förflyttningsteknik? ? Hur upplever patienten förflyttningar efter att vårdpersonalen genomgått utbildning inom området? ? Finns det någon statistisk skillnad i antalet arbetsrelaterade skador hos vårdpersonal efter genomgången utbildning inom förflyttningsteknik? Resultatet visar att utbildning inom förflyttningsteknik, Stockholmsmetoden, Durewall-Metoden, Dotte´s manutention, Frisk-förflyttning samt införande av olika förflyttnings-hjälpmedel såsom ex liftar visade sig ge positiva effekter. Personalen upplevde arbetsbelastningen som mindre, patienterna upplevde förflyttningarna mer komfortabla och säkra och antalet arbetsskador och förlorade arbetsdagar minskade. Utbildning och införande av hjälpmedel bidrar till att höja kvaliteten på vården.

Problemställning: Det existerar idag en betydande forskning som berör digitala system för kunskapsöverföring. Emellertid ser vi en tydlig brist i forskningen kring användandet av de olika systemen. Detta beror till stor del på problemet med att kunna mäta att en medarbetare verkligen använder systemet för kunskapsöverföring. Genom att studera kunskapsutbytet i organisationerna hade det varit möjligt att kartlägga de områden som påverkar användningen av digitala system för kunskapsöverföring. Frågeställning: Vilka faktorer påverkar användningen av digitala system för kunskapsöverföring? Syfte: Syftet är att skapa en modell som visar de faktorer som påverkar användningen av digitala system för kunskapsöverföring, samt att genomföra en första prövning av modellens giltighet genom en studie av tre företag.

När en patient blivit godkänd för transplantation registreras patienten på en väntelista. Väntetiden kan variera från dagar upp till månader eller till och med år. Den förknippas ofta med bland annat oro och ångest för patienten. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa litteratur gällande patientens upplevelse under väntetiden inför en hjärttransplantation och vilka faktorer som kan påverka patienten under denna tid. Författarna har använt evidensbaserad metod och följt Goodmans metodvägledning.

Denna uppsats behandlar internationella skillnader och harmonisering av finansiella rapporter med redovisning av goodwill som fokusområde. Vårt övergripande syfte har varit att kartlägga och jämföra svenska och brittiska företags redovisning av goodwill i finansiella rapporter för att kunna dra slutsatser om i vilken utsträckning internationella skillnader lever kvar efter införandet av IFRS, respektive i vilken utsträckning harmoniseringseffekter har uppnåtts sedan införandet av IFRS. För att uppnå syftet har två hypoteser tagits fram med hjälp av vår teoretiska Referensram som vi har prövat genom att göra en kvantitativ studie av 96 årsredovisningar fördelade på svenska och brittiska företag från 2005 och 2007. Det resultat som har visat sig tydligast i vår studie är att harmoniseringen av finansiella rapporter får anses ha ökat mellan 2005 och 2007. Att internationella skillnader har överlevt införandet av IFRS har vi också identifierat, om än i en mindre utsträckning än vad som varit förväntat.

MÄnniskan lever i en daglig tillvaro av emotionell balans. Denna balans kan störas av en traumatisk händelse som ofta leder till fysiskt och psykiskt lidande. Sjuksköterskan inom akutsjukvård står i nära kontakt med patienter och närstående, redo att lindra lidande. Studiens teoretiska Referensram utgår från omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som definierar lidandet som en normal emotionell reaktion. Studiens syfte är att undersöka sjuksköterskans emotionella stöd till patienter och närstående i samband med livsavgörande händelser i akutsjukvård.

Dagens samhälle ställer höga krav på individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmåga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar på den enskilde individen att sålla bland stora mängder information har olika individer skilda förutsättningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och välbefinnande hos medarbetarna påverkar kommunikationstillfredsställelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk Referensram har teori om kommunikation och subjektivt välbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control använts. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en förvaltning i Tidaholms kommun i Västra Götalands län där de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka ?venture capital?-branschen och hur omfattande problemen med asymmetrisk information och ?moral hazard? är samt hur risk hanteras. Syftet är också att arbeta fram en hypotes för framtida kvantitativ forskning. Ansats/metod: Med en deduktiv ansats har en kvalitativ studie genomförts. Datainsamling av empirisk primärdata har skett genom semi-strukturerade intervjuer. Teoretisk Referensram: Det teoretiska kapitlet tar upp grundläggande teorier kring asymmetrisk information, ?moral hazard?, ?agency costs? och riskhantering.

Den här uppsatsen redogör för en studie om ledningens roll vid postimplementering avaffärssystem. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som bidrar huruvidapostimplementeringen kommer bli ett prioriterat område i verksamheten. Studien syftadeockså till att ta fram riktlinjer som kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet avpostimplementeringen. Studien består av en teoretisk Referensram, som är uppdelad i tre olikadimensioner: ledning, organisation, system. Vi har i studien gjort en förstudie och enhuvudstudie.

Syftet med denna kvalitativa uppsats var att undersöka hur mentorskapet uttrycktes av mentorer på gymnasieskolor, samt hur mentorerna uppfattade det faktiska arbetet, när det gällde elever som hamnat i någon form av skolsvårigheter. Med skolsvårigheter menades alla former av orsaker till att eleven kunde tänkas behöva lite mer stöd av mentorerna än övriga elever i mentorsgruppen. Frågeställningarna sökte svar på hur mentorskapet uttrycktes och beskrevs av mentorer, samt vilken betydelse det kan ha i praktiken för elever som hamnat i skolsvårigheter. Studien utfördes under våren 2011 i form av en webbenkät och avgränsades till tio gymnasielärare utspridda på fyra kommuner i norrbotten. Svaren analyserades diskursivt med en sociokulturell Referensram som grund.

Den här studien undersökte hur fyra missbruksbehandlare som haft ett eget missbruk konstruerar sin yrkesidentitet utifrån föreställningar om kompetens, makt, normalitet och avvikelse. Studien utgick från kvalitativa intervjuer med fyra sådana behandlare kring deras yrke i relation till de egna missbruks-erfarenheterna. Intervjuerna analyserades utifrån en symboliskt interaktionistisk och socialkonstruktivistisk Referensram med hjälp av några vanliga begrepp inom diskursanalys. Resultatet visade att alla fyra upplevt att de behövde gå i en sorts karantän från behandlings-världen innan de kunde fullborda sin identitetsresa från klient till behandlare. En viktig aspekt av denna karantän var att erövra en professionell legitimitet och äkthet som behandlare.

Cirka hälften av de patienter som drabbats av stroke kan få svårigheter med att äta. Det kan bero på att de har drabbats av olika funktionsbortfall som är vanligt efter stroke. Svårigheter med att äta kan i sin tur leda till malnutrition, då det uppstår en obalans mellan energi- och näringsomsättning och energi- och näringsintag. Syftet med den här studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad bland patienter med stroke relaterat till deras nutrition. Teoretisk Referensram för studien vara Dorothea Orems omvårdnadsteori.

Uppsatsen syftar till att skapa en större förståelse för hur omorganisationer påverkar de anställdas inställning och engagemang till sitt arbete. Studien utfördes inom en del av industrin som hade varit inbegripna i ett projekt vars övergripande syfte var att höja de anställdas arbetsengagemang för att på det sättet uppnå en högre produktivitet.Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer vilka analyserades och tolkades genom en metodik som inledningsvis var inspirerad av Grounded Theory. Studien har också kompletterats med en teoretisk Referensram utifrån det empiriska materialet. Den bärande teoretiska ramen utgår ifrån Max Webers rationalitet som till viss del kompletteras med Karl Marx`alienationsteori.Resultatet från studien visar att det undersökta ALF- projektet inte upplevdes ha påverkat de anställdas arbetssituation i någon högre grad. Studien belyser olika faktorer som bidragit till den upplevelsen.

Den här studien avser att med en kvalitativ metod nå en ökad förståelse för vilken betydelse möten mellan hemlösa män och icke hemlösa personer har haft för männen under den tid då de fick ett hem. I vår teoretiska Referensram har vi använt oss av Sterns beskrivning av ansikte mot ansikte-interaktion med särskilt fokus på intersubjektiva möten, och Scheffs teori om skam och stolthet. Vi har också Använt Collins teori om interationsrituella kedjor som betonar interpersonella- och grupprocesser samt Mays teori om tillhörighet. Genom tio semistrukturerade livsvärldsintervjuer med före detta hemlösa män har vi insamlat vårt empiriska material från tre olika länder. I resultatet framgick att möten hade en betydande roll under den tid då männen fick ett hem, och att de där fick möjlighet att omdefiniera bilden av sig själva, vilket underlättade för dem i att aktivt vilja arbeta mot en förändring av sina livssituationer.

Konkurrensen blir allt hårdare på den globaliserande marknaden. Fler företag inser därav vikten av att ha ett starkt varumärke. Ett sätt att uppnå detta är att skapa starka associationer kopplade till varumärket. Associationerna kan förmedlas och uppfattas via olika attribut som kan länkas med ett varumärke. Attribut kan exempelvis bestå av egenskaper, attityder och fördelar.