Många företag och organisationer har i dagens samhälle implementerat någon form av informationssystem, detta främst för att effektivisera informationshanteringen och på så sätt effektivisera hela organisationen. Många IT-projekt av den här typen anses dock bli misslyckade, många hävdar då att en grundförutsättning för att få lyckade IT-projekt är att använda sig av användarmedverkan, medan andra menar att användarmedverkan kan leda till kommunikationsproblem och konflikter. Med denna motsättning i argument kring användarmedverkan ville vi undersöka hur och varför personer inom IT-projekt använder sig av användarmedverkan idag. De svar vi fick angående hur, visar att personer inom IT-projekt väljer är att använda sig av Referensgrupper som ska vara representativa för den användargrupp de tillhör. Det bör även finnas skillnader i hur användarna i referensgruppen ska vara, så att inte bara personer med ?datorvana? eller de på chefsnivå tas med.

The aim of this master thesis is to find out if young people and librarians think that reference groups can support public libraries to meet the needs of young people, and if the reference groups, which the librarians describe, differentiates from the young peoples requirements. I have made a qualitative study with a questionnaire to six librarians who have experience from reference groups and ten interviews with teenagers. The result showed that young people have many interests and needs which can be met from the library. The teenagers were positive to the library and many of them showed interest in having more influence on the library. Many would like to join a reference group, but on the condition that they would be offered real influence.

Inledning: Under min praktik 2011 kom jag i kontakt med ett samordningsförbund FINSAM, som arbetar med rehabiliteringsfrågor. Det var också här som jag kom i kontakt med de olika samverkansprojekt som bedrivs inom regionen både inom Samordningsförbundet FINSAM samt ESF projekten. Syfte med studien var att se vad det är som har hänt när ett samverkansprojekt avslutas. Metoden är en litteraturstudie som jag sen har kopplat samman med det intervjuerna som jag har gjort. Intervjuerna spelades in på en diktafon på respektive arbetsplats samt via samtal i ett bokat grupprum på biblioteket.

Syfte: Vi vill undersöka hur betydelsefull populärmusik är för att attrahera konsumenten i reklamfilm. Syftet med vår undersökning är därmed att undersöka hur livsstil påverkar konsumentens preferenser, att förstå vad konsumenten uppmärksammar i reklamfilmer, hur förebilder påverkar konsumenten samt hur reklamfilm och populärmusik tillsammans förmedlar ett budskap. Utifrån dessa områden vill vi besvara vår forskningsfråga.Metod: En kvalitativ forskningsansats med ett hermeneutiskt perspektiv. Teoretiska perspektiv: På grund av forskningsfrågans karaktär har vi valt att använda teorier inom följande områden: Livsstilsreklam, Selektiv uppmärksamhet, Referensgrupper, Celebrity endorsement, Musikens inverkan på individen, Reklam och musik.Empiri: En semistrukturerad intervjuguide användes för att genomföra tolv djupintervjuer med möjliga konsumenter. Valet av intervjudeltagare baserades på ett bekvämlighetsurval eftersom det inte var nödvändigt med expertkunskaper.

Syftet med vår uppsats är att undersöka yngre mäns attityder till, såväl som deras konsumtion av groomingprodukter. Genom detta ämnar vi lyfta fram de aspekter som är viktiga för företag i skönhetsbranschen att ta hänsyn till vid utformningen av marknadsmixen. Metod: En kvalitativ studie där vi använder oss av djupintervjuer i form av personliga intervjuer och telefonintervjuer. Vidare används en hypotetisk-deduktiv ansats och uppsatsen kan anses vara explorativ och till viss del deskriptiv. Teoretiska perspektiv: Teorier om marknadsmixen och kommunikation är två viktiga utgångsteorier för vår studie.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv.

En kvantitativ enkätundersökning bland 72 kvinnor och 31 män från två studieinriktningar på Högskolan i Borås, utfördes i syfte att undersöka förhållandet mellan alkoholkonsumtion och upplevda alkoholnormer. Utöver skillnader mellan kön undersöktes även hur förhållandet påverkades av individuell fallenhet för anpassning till den sociala omgivningen, som mättes genom en översatt version av attention to social comparison information scale (ASCI, Lennox & Wolfe, 1984). Deltagarna angav sin genomsnittliga alkoholkonsumtion under ett typiskt tillfälle och uppskattade motsvarande deskriptiva normer (genomsnittlig alkoholkonsumtion) och preskriptiva normer (socialt accepterad konsumtionsnivå) hos två Referensgrupper: vänner och andra studenter, i jämförbar ålder av samma kön som respondenten. Uppskattad alkoholkonsumtion hos både den proximala gruppen vänner och den distala gruppen andra studenter tenderade att vara högre än den egna alkoholkonsumtionen. Det fanns även signifikanta positiva samband mellan alkoholkonsumtion och upplevda normer, vilka var starkast med den proximala gruppen.

The purpose of this essay has been to examine whether attitudes and behavior among Swedish people who takes snuff are dissonant or not and how their attitudes are affected by the media debate about the health risks snuff can cause. Furthermore, we were interested in finding out how different reference groups´ attitudes would influence the attitudes and the willingness of people to stop taking snuff and investigate how much control the people who take snuff think they have. To answer these questions we chose to ask primarily students at Stockholm University and Södertörns Högskola. The students were asked to fill out a questionnaire with 22 questions and the 100 responses we collected were worked up in a statistic program, SPSS, on the computer. The main models used for the essay and for the questionnaire were the Theory of Planned behavior and the Dissonance theory.

SyfteAvsikten med vår studie är att undersöka huruvida den individ som drivs av ettgrundläggande behov av att framstå som unik, kan skapa ett individuellt uttryckgenom modifiering av en massproducerad heminredningsartikel, samt hur ensådan modifiering av varan påverkar dess modelivslängd. Teoretiska perspektivGenom en beskrivning av den individualistiska människan skapas en bild av vadsom karaktäriserar den unika individen. Därefter avhandlas teorier kring symboliskkonsumtion och Referensgrupper för att ge en förståelse för människanskonsumtionsbeteende. Vidare redogörs för hur individen går till väga i sin konsumtiondå hennes främsta motivation är att framstå som unik. Metod & empiriMed ett övergripande interpretivistiskt angrepp och en abduktiv ansats som grundför undersökningen, har vi valt att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuermed individer som i sin konsumtion drivs av en motivation av att framståsom unika.

SammanfattningTitel: ?Eget hus är en dröm, lägenhet är som ett fängelse? En marknadsundersökningom den framtida bostadsmarknaden i Umeå.Problem: Hur vill umeåbor att hus skall se ut i framtiden och vad påverkar preferensernaoch planerna inför dessa köp?Syfte: Övergripande avser vi att diskutera hur hushållens preferenser av bostäder ser utoch vilka faktorer som påverkar dessa. Genom att undersöka vad som påverkarpreferenserna kan vi lämna rekommendationer till framtida producenter av husom hur de skall locka nya kunder. Från detta vill vi också utvecklarekommendationer om hur producenterna bör utforma hus till Umeå områdetoch var dessa bostäder skall ligga.Teori: Teorierna i denna kandidatuppsats behandlar konsumentbeteende ochmikroekonomiska faktorer och hur dessa påverkar konsumenter i derasköpebeslut.Metod: Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med hjälp av en enkätstudie av100 stycken i Umeå Kommuns tomtkö. I uppsatsen har vi tillämpat ettpositivistiskt synsätt.Resultat: Det som vi som författare har fått lära oss i denna undersökning är att trots attmänniskor står i Umeås tomtkö så är deras bild av att skaffa hus fortfarandeväldigt romantiserad och de vill gärna ha allt även om det inte alltid är sårealistisk.

Problem: Konsumtionsforskningen har gått ifrån fokusering på människans fysiologiska behov och synen på människan som en enskild individ till fokus på de psykologiska och sociala behoven där människan sätts in i ett socialt sammanhang. Vilka föreställningar har studenter vid Service Management programmet, Campus Helsingborg, Lunds Universitet, om konsumtion? Hur kan dessa föreställningar relateras till befintliga forskningsperspektiv?Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka de föreställningar som Service Management studenter har om konsumtion.Metod: För att undersöka de föreställningar som studenter har kring konsumtion genomfördes gruppdiskussioner. Materialet som samlades in analyserades med utgångspunkt i en modell av Per Østergaard och Christian Jantzen. Modellen utgörs av fyra olika perspektiv inom konsumtionsforskning; köpbeteende, konsumentbeteende, konsumentforskning och konsumtionsstudier.Slutsatser: I beskrivningen av studenternas föreställningar om konsumtion går det inte att utesluta något av modellens olika perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som påverkat processen för att få ett arbete för undersköterskor som är kvinnor och som kommit till Sverige från Asien, Afrika, Centralamerika, Sydamerika eller Östeuropa i vuxen ålder. Vi ville särskilt undersöka på vilket sätt deras sociala nätverk har påverkat denna process. Frågeställningar i studien är: Vad beskriver utrikes födda kvinnor som är undersköterskor har påverkat deras process för att få ett arbete? På vilket sätt har deras sociala nätverk påverkat processen? Kvinnor från valda länder har en relativt låg sysselsättningsgrad och därför har vi med vår studie undersökt hur processen sett ut för dem som har etablerats på arbetsmarknaden. Metoden som används i studien är kvalitativa intervjuer med sex kvinnor.

I detta arbete studeras hur word of mouth fungerar i praktiken. Word of mouth är passerande, verbal och informell information. I huvudsak handlar det om rekommendationer men även generell information från en person till en annan. Word of mouth är ett mänskligt fenomen som har funnits sedan urminnes tider då människor är kommunicerande varelser. På senare år har dock fenomenet word of mouth blivit mer uppmärksammat, av både marknadsförare, forskare och företag.

Träning är ett fenomen som växt explosionsartat de senaste åren. Fler personer än någonsin är medlemmar på ett gym och antalet gym blir fler och fler. Antalet motionstävlingar ökar, deltagarna är rekordmånga och tävlingar och lopp blir snabbt fulltecknade. Tränar man idag bara för att må bra, eller finns det även andra drivkrafter? Studien är en kvalitativ studie där intervjuer med åtta stycken respondenter har genomförts.

I uppsatsen utreds indirekta förebilders påverkan på svenska förtonåringars modeval av kläder och skor. Mycket av den forskning som gjorts tidigare berör andra marknader än den svenska och andra produkter än kläder varför vi anser vårt valda område tämligen outforskat. Vi redogör i uppsatsen för teorier som behandlar modespridning, barnens roll som konsumenter, kommunikation, varumärken, Referensgrupper, self-concept, symbolisk konsumtion och familjens beslutsroller. Resultatet från de kvalitativa intervjuer som vi genomfört med pojkar och flickor i åldern tio till tolv år redovisas. Slutsatserna är att förtonåringarna har ett uttalat idolskap från i första hand sportvärlden och i andra hand musikbranschen.