Olika erfarenheter, uppväxtmiljöer och synsätt kan göra att bara tanken på att ge sig ut i naturen kan tyckas onödig, skrämmande och farlig. En allt större del av befolkningen växer upp i tätorter utan någon naturlig kontakt med naturen. En växande del av Sveriges befolkning har invandrarbakgrund och av dessa har många inte någon eller begränsad relation till den svenska naturen. Avsaknad av naturupplevelse i barndomen kan medverka till att nästa vuxna generation kommer att sakna intresse av att vårda naturen och hushålla med naturresurserna.Mitt arbete handlar om hur man kan utforma informativa illustrationer till nyanlända invandrare som inspirerar dem till att nyttja Eskilstunas tätortsnära natur. Jag har undersökt hur man med hjälp av bilden underlättar kommunikationen till människor från andra kulturer som inte förstår det svenska språket.Jag har till stor del undersökt hur bildtolkning kan skifta beroende på sändarens erfarenheter och Referenser till olika visuella representationsformer.

World-Wide Web (WWW) skapades 1989 av Tim Berners-Lee vid CERN. Detta utgör en del av Internet som funnits sedan långt tillbaka. Här kan privatpersoner, skolor, företag, myndigheter och många andra lägga upp information i form av hemsidor. Dessa hemsidor kan innehålla allt från bara namn och adress till avancerade försäljningssidor. Dessa sidor kan sedan nås av de som har tillgång till Internet eller WWW.Principen för publicering av information på Internet är att den skall vara fri och tillgänglig för alla.

Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor tolkar och förstår hur kvinnor och kvinnors sexualitet skildras i programmen L Word och Sex and the City. Vilka olika sätt att förstå och förhålla sig till sexualitet och heteronormativitet skapas i mötet mellan tittare och text? Metod och Material: Kvalitativa intervjuer med sju kvinnor Resultat: Informanterna beskriver en motsägelsefull bild av kvinnan som framställs i både Sex and the City och L Word. Kvinnorna ses som starka i Sex and the City på så vis att de är självständiga och lever sina egna liv. Samtidigt upplevs de som svaga på grund av att de är ytliga och fokuserar sitt lev efter sökandet efter den rätte mannen.

I dagsläget har sociala medier fått en större roll i rekryteringsprocessen. Genom en induktiv ansats fokuserade denna forskning på att urskilja vilken roll sociala medier spelar då arbetsgivare bakgrundsgranskar arbetssökande. Undersökningen inriktade sig mot vad arbetsgivare tittade på samt i vilken utsträckning de lät sig påverkas av informationen i sina beslutsfattanden. Totalt intervjuades åtta personer inom personalyrket. I resultatet lyftes bland annat ett etiskt perspektiv med olika dilemman så som generationsskillnader och människosyn samt egen kritisk förmåga.

Arbetet bottnar i en övertygelse om att ett golflandskap kan uppgraderas både vad gäller upplevelse och spelstrategi med hjälp av progressiv vegetationsdesign. Syftet med uppsatsen är att pröva hur ett antal vegetationskoncept fungerar om de applicerades i ett golflandskap. Vegetationskoncepten är hämtade från referenslandskap med stora upplevelsekvalitéer som t.ex. halvöppna hagmarker. Målet är att skapa alternativ för hur berikande vegetation kan byggas upp och integreras i en golfanläggning med referenslandskap som förebild. Avstamp tas i litteraturstudie som belyser de viktigaste principerna för hur träd och vegetation kan användas på golfbanor.

Målet med föreliggande arbete var att undersöka följande två frågor:1. Vilka svårigheter har elever ofta med derivata?2. Vilka teorier är centrala för den matematikdidaktiska forskningen om dessa svårigheter?Metoden som använts kallas "meta-syntes" och är en typ av forskningsöversikt som förutom att sammanställa resultat även transformerar, analyserar och renodlar dem.

Föreliggande uppsats analyserar Erik Lindegrens ekfraser till tre av Halmstadgruppens målningar urett intermedialt perspektiv. Målningarna är Hamn av Axel Olson från 1939, Kosmisk moder avWaldemar Lorentzon från 1935, samt Det är fullbordat av Erik Olson från 1943. I verketHalmstadgruppen (1947) skrev Erik Lindegren ekfraser till dessa och ytterligare 35 målningar.Ekfrasen gavs i samtliga fall samma titel som målningen.Min analys har sitt huvudsakliga mål i att undersöka hur ekfraserna samspelar med ochlevandegör målningarna i textmediet. Analysen bygger metodologiskt på en närläsning av dikterna,med fokus på hur olika bildmediala komponenter manifesteras i texten. I detta ingår bland annat attidentifiera artefakter från bilden, undersöka strukturella och formmässiga anpassningar, analyseraspatiala och temporala förhållanden, gemensamma begreppskomplex och sinnesstämningar.Ur teoretisk synpunkt utgör begreppen ekfras och enargeia en grund, tillsammans medWerner Wolfs terminologi i The Musicalization of Fiction.Undersökningen visar att de analyserade ekfraserna använder sig mycket olika sätt attlevandegöra det bildmediala materialet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fantasy kan användas för att öka elevers läsförståelse. Min uppsats är teoretisk på så sätt att jag inte har gjort någon empirisk undersökning. Jag har istället använt mig av läsförståelseundersökningar, litteratur om läsning samt genomfört en litteraturanalys av Tolkiens Härskarringen. De undersökningar jag använt mig av, PISA-undersökningen från 2009 och IEA:s undersökning om läsförståelse, visar att pojkar generellt har sämre läsförståelse, framförallt på de berättande texterna, och därför har jag valt att fokusera på fantasy, som är en genre som Olin-Scheller (2006) i sin undersökning kommit fram till att pojkar föredrar. Pojkars sämre läsförståelse kan förstås som vilken läsarroll de intar vid läsningen, ett uttryck från Appleyard som Olin-Scheller använder sig av för att förklara elevers läsning. Då högre läsförståelse kräver att läsaren intar rollen som tolkare, har jag i min analys av Tolkiens Härskarringen gått in i den rollen och visat på de delar i verken som en lärare skulle kunna lyfta fram för eleverna. Eftersom pojkar inte lika ofta når upp till rollen som tolkare och därför avvisar texter som kräver den rollen vill jag visa hur de kan stanna i den genre de trivs med (här kommer motivationsaspekten in) och ändå utveckla sina läsarroller.

Föreliggande uppsats analyserar Erik Lindegrens ekfraser till tre av Halmstadgruppens målningar urett intermedialt perspektiv. Målningarna är Hamn av Axel Olson från 1939, Kosmisk moder avWaldemar Lorentzon från 1935, samt Det är fullbordat av Erik Olson från 1943. I verketHalmstadgruppen (1947) skrev Erik Lindegren ekfraser till dessa och ytterligare 35 målningar.Ekfrasen gavs i samtliga fall samma titel som målningen.Min analys har sitt huvudsakliga mål i att undersöka hur ekfraserna samspelar med ochlevandegör målningarna i textmediet. Analysen bygger metodologiskt på en närläsning av dikterna,med fokus på hur olika bildmediala komponenter manifesteras i texten. I detta ingår bland annat attidentifiera artefakter från bilden, undersöka strukturella och formmässiga anpassningar, analyseraspatiala och temporala förhållanden, gemensamma begreppskomplex och sinnesstämningar.Ur teoretisk synpunkt utgör begreppen ekfras och enargeia en grund, tillsammans medWerner Wolfs terminologi i The Musicalization of Fiction.Undersökningen visar att de analyserade ekfraserna använder sig mycket olika sätt attlevandegöra det bildmediala materialet.

I Malmö finns en stor park som anlades på 1980-talet och som heter Bulltoftaparken. Samtidigt i Paris anlades Parc de la Villette efter att man haft en tävling om parkens utseende och chefsarkitekt. Här någonstans började mina tankar att cirkulera runt det faktum att parkerna ser olika ut, men båda är anlagda från 1982 ungefär och framåt. Finns det några andra gemensamma nämnare från början? Hur såg deras tillkomst ut? Vad bidrog till utformningen av Parc de la Villette och vad bidrog till utformningen av Bulltoftaparken? Genom att titta på historik, tillkomst, arkitekt och landskapsarkitekter, idéförslag och struktur, jämför jag parkerna och ser vad som skiljer dem åt och vad de har gemensamt.

Syftet med min studie är att undersöka hur elever lyssnar till olika röster vid mötet av texter som inte är av typografisk karaktär, i detta fall ljud/musik i spelfilm och om det är möjligt att få igång meningsskapande samtal. Ett annat syfte är att belysa min roll som svensklärare och se om det är möjligt att ?lyfta? ur mig ur skolkontexten och skapa en didaktisk-metodisk handlingskompetens om hur man får fatt på lyssnandet inom klassrummets ramar. Metoden är kvalitativ och består av skriftligt dokumenterade berättelser och reflektioner, samtidigt som lyssnandet studeras genom observationer. Mina informanter är två elever, en pojke och en flicka, som går sjunde året på en F-9 skola.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka barns uppfattningar och upplevelser vid utomhusaktiviteter i matematik. Jag ville även ta reda på vilken betydelse rörelsen och leken har för barns lärande vid utomhusaktiviteter. För att söka svar på uppsatsens frågeställningar genomfördes en undersökning med barn från skolår 2. De övningar som användes handlade om begreppen dubbelt och hälften respektive geometriska former (cirkel, kvadrat, rektangel och triangel). Eleverna observerades under utomhusaktiviteterna och intervjuades sedan i smågrupper.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fantasy kan användas för att öka elevers läsförståelse. Min uppsats är teoretisk på så sätt att jag inte har gjort någon empirisk undersökning. Jag har istället använt mig av läsförståelseundersökningar, litteratur om läsning samt genomfört en litteraturanalys av Tolkiens Härskarringen. De undersökningar jag använt mig av, PISA-undersökningen från 2009 och IEA:s undersökning om läsförståelse, visar att pojkar generellt har sämre läsförståelse, framförallt på de berättande texterna, och därför har jag valt att fokusera på fantasy, som är en genre som Olin-Scheller (2006) i sin undersökning kommit fram till att pojkar föredrar. Pojkars sämre läsförståelse kan förstås som vilken läsarroll de intar vid läsningen, ett uttryck från Appleyard som Olin-Scheller använder sig av för att förklara elevers läsning. Då högre läsförståelse kräver att läsaren intar rollen som tolkare, har jag i min analys av Tolkiens Härskarringen gått in i den rollen och visat på de delar i verken som en lärare skulle kunna lyfta fram för eleverna. Eftersom pojkar inte lika ofta når upp till rollen som tolkare och därför avvisar texter som kräver den rollen vill jag visa hur de kan stanna i den genre de trivs med (här kommer motivationsaspekten in) och ändå utveckla sina läsarroller.

Uppsatsen behandlar Lars Gyllenstens författarskap med utgångspunkt i den sammansattaläsupplevelse som hans verk innebär. Gyllensten har en omfångsrik produktion och en uttalad författarambition som kortfattat går ut på att med skrivandet bedriva kunskapsteoretiskt experimenterande.Uppsatsens syfte är att undersöka sambandet mellan denna intention, böckernas innehåll respektive form samt läsupplevelsens växling mellan ordning och kaos. Tesen är att den sammansatta läsupplevelsen kan sammanfattas som en berättarteknik bestående av grundläggande två begrepp: ironi i form av signaler i texten och otillförlitligt berättande, samt paratextualitet vilket innebär de textuella element som omger själva texten.Med utgångspunkt i ovanstående syfte analyseras paratexten i ett 20-tal av Gyllenstensböcker varpå innehållsliga ironiska element analyseras med hjälp av närläsning av Det blå skeppet (1950).Resultatet visar att författaren använder paratexten för att delge läsaren texternasunderliggande teorier och budskap. De paratextuella elementen innebär också att böckerna binds ihop av Referenser till olika motiv och vetenskapsmän.Ironi används konsekvent för att skapa nivåer och röster i berättelserna. I Det blå skeppet är berättaren otillförlitlig vilket innebär en distans mellan läsarens och författarpersonensvärderingar.

Abstract Ett syfte med denna inledande pilotstudie var att studera lungfunktion, gångsträcka och livskvalitet hos KOL- patienter. Ett annat syfte var att genom intervju med sjukgymnast studera om gångtest är ett lämpligt urvalstest för KOL- patienter och hur den jukgymnastiska kompetensen kan användas för denna grupp. Sökning av Referenser utfördes i databasen Medline. Försökspersoner utvaldes av forskargruppen i OLIN ? studies (Obstructiv Lung Disease in Northern Sweden) vilka också ansvarade för ansökan om etiskt prövningstillstånd.