Hyrköp av fast egendom är en relativt ny företeelse på fastighetsmarknaden. Hyrköpet innebär att en hyresgäst träffar hyresavtal med ett bostadsbolag som erbjuder en hyrköpsmodell och avtalet kombineras med en optionsrätt. Optionsrätten innebär att hyresgästen, ?hyrköparen?, ges en rätt att inom optionstiden förvärva fastigheten i fråga.Sedan länge har fastighetsrätten i Sverige varit kringgärdat av formkrav. Formkravets primära syfte har varit att inte belasta köpare och säljare mer än nödvändigt men tvinga parterna till att reglera vissa minimikrav för att ett giltigt fastighetsförvärv skall komma till stånd.

Kunskap och kompetens är en förutsättning för företagens konkurrenskraft och långsiktiga överlevnad. Den snabba teknikutvecklingen inom många branscher, det minskade intresset för många utbildningar inom teknik och naturvetenskap liksom de förväntade stora pensionsavgångarna sätter frågan om kompetensförsörjning i fokus. Skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté arbetar bl a med branschens image och attraktionskraft med syfte att stärka den långsiktiga konkurrenskraften för branschens företag. Målgrupperna för satsningen är ungdomar inom gymnasium och högskola samt företrädare för den egna branschen. För närvarande pågår en utvärdering som ska visa om kompetensförsörjningskommitténs verksamhet åstadkommer eftersträvade reella resultat. Syftet med den delstudie som redovisas i denna rapport har varit att fånga branschens synpunkter på kompetens och hur man värderar kompetensförsörjningskommitténs verksamhet.

Idag ställs stora krav på företag att vara miljömedvetna och resurseffektiva i sin verksamhet. Vid mjukpapperstillverkning används stora energimängder och inom industrin har det under många år funnits en strävan att energieffektivisera processer och att tillvarata spillenergi, bland annat genom värmeåtervinning. Valmet Tissue Technology Center i Karlstad har idag en pilotmaskinen utan värmeåtervinningssystem. Den här undersökningen gjordes i syfte att ta reda på hur stor återvinningspotentialen är för värmeväxling i pilotmaskinens torkpartier, bestående av Yankeekåpan och TAD-cylindrarna. Tre maskinkoncept undersöktes: DCT®, NTT? och TAD.

Människans behov av att standardisera inom industrin har varit markant sedan tillkomsten av massproduktion. Under den tidiga delen av 1900-talet kom Henry Ford att nyttja standardisering vid framställandet av T-Forden även Frederick Taylor gjorde stora ansträngningar för att standardisera arbetssätt inom Scientific management under samma tidsperiod. Metoderna för att applicera och använda standardiserade arbetssätt, även benämnt metodstandarder, har kommit att förändras drastiskt med tiden med hänsyn till teorier inom Toyota production system och lean produktion. I och med det växande intresset för att applicera lean produktion inom bland annat produktionssektorn och tjänstesektorn finns det anledning till fortsatta undersökningar av hur lean produktion appliceras inom företag. Syftet med denna undersökning är att ge förslag till generella framgångsfaktorer för metodstandarder.

Syftet med denna rapport har varit att analysera den reella återkopplingen och utvärderingar som gjorts vid takras vintern 2009/2010. Metoden är en kvalitativansats med semistrukturerade intervjuer samt analys av utvärderingar och insatsrapporter gjorda under vintern 2009/2010. Genom intervjuer på den sociotekniska individnivån söks svaren kring hur individen upplevt erfarenhetsåterföringen, tillsyn, och egenkontroll vid takras inom den kommunala verksamheten. Insatsrapporter, arbetsmaterial och andra genomförda utvärderingar har även legat till grund för analysen. Frågeställningar som väglett i arbetet har varit: Hur togs erfarenheter från takrasen tillvara i samhället? Hur uppfattar individen som varit aktörer vid händelsen att erfarenheten hanterats?  Urvalet är ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval.

Uttrycket IT började höras i mitten av 1990-talet och blev snabbt ett modeord och i slutet av 1990-talet blev bredband i det närmaste ett lika haussat ord. Företag som Framfab och Bredbandsbolaget med helt nya affärsidéer gjorde fantastiska resultat på börsen. 2000-talet inleddes med ett abrupt uppvaknande där luften helt gick ur börsen och där 1990-talets mest okritiska profeter för den nya ekonomin i det närmaste fick ett löjets skimmer över sig. Det finns många intressanta aspekter av detta skeende och mycket att säga och skriva om det.Det specifika syftet med denna uppsats är att i ur huvudsak nationalekonomiskt perspektiv belysa, diskutera och analysera den svenska bredbandsutbyggnaden med särskild inriktning på statens roll.Uppsatsen inleds av en teknisk beskrivning som försöker ge läsaren en bild av hur bredband fungerar, vilka olika nivåer det finns i ett bredbandsnät samt vilka olika typer av bredband som finns.Därefter följer den huvudsakliga empirin där först de olika utredningar och rapporter som inriktats på IT och bredbandsutbyggnaden behandlas, därefter de beslut som fattats angående bredband (framförallt IT-propositionerna) och slutligen det reella läget vad gäller utbyggnaden. Tanken är alltså att påvisa en röd tråd från beslutsunder-lag, till beslut och slutligen resultaten av besluten.

I denna uppsats undersöker och problematiserar jag civilprocessens potential att bidra till rättslig utveckling, med ett särskilt fokus på preklusionsreglerna. Med hjälp av ett systemteoretiskt perspektiv bygger jag en teoretisk modell som söker förklara vilka typer av omständigheter som typiskt sett kommer att presenteras för landets underinstanser. Utfallet från den teoretiska modellen läggs sedan till grund för förståelsen av preklusionsreglernas inverkan på rättens utvecklingspotential i de högre instanserna. Sammanfattningsvis konstaterar jag att överinstanserna, till följd av preklusionens utformning, i huvudsak kommer att ställas inför samma typer av konflikter som underrätterna. Underrätterna i sin tur kommer att presenteras för konflikter som i huvudsak inte är ägnade att leda till rättslig utveckling.

Arbetet grundar sig i ett nationellt problem kring eftersatt underhåll på våra kyrkogårdar. Modernt uttryckt har en underhållsskuld skapats. Underhållsskulden innefattar enligt Jönsson (2010) den kostnad som miljön kräver för restaurering till en accepterad nivå. Bakomliggande orsaker till underhållsskulden anses vara okunskap, ointresse och felprioriteringar av de ekonomiska resurserna. Med ett bristande underhåll har funktioner försämrats och ett reinvesteringsbehov uppstått. Uppsatsens syfte har varit att med utgångspunkt i Lomma kyrkogårdsförvaltning undersöka hur underhållsplaneringen kan ske på ett strategiskt och långsiktigt sätt.

Samrådet i detaljplaneprocessen är det lagstadgade tillfället för medborgarna att påverka planprocessen. Samrådet syftar till att "? få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan" (PBL 5 kap 12§). Det pågår idag en debatt om hur detaljplaneprocessen kan effektivisera och samrådets nytta ifrågasätts då det finns en föreställning om att medborgardeltagandet är tidskrävande. Dels genom att medborgarnas reella påverkan ifrågasätts och dels genom medborgarnas överklaganden.

Ferruform i Luleå är ett verkstadsföretag som idag bland annat tillverkar bakaxelbryggor till Scania. Som ett led i att både minimera slöseri och erhålla efterfrågestyrd produktion, vill Ferruform i en framtid gå över till ett kontinuerligt enstycksflöde. Syftet med studien har varit att kartlägga vad som krävs av Ferruform för att kvaliteten vid kontinuerligt enstycksflöde ska kunna säkerställas, samt presentera och rekommendera metoder för att möta dessa krav. Studien har avgränsats till avdelningen för skärande bearbetning, och har i huvudsak baserats på litteraturstudier och intervjuer. Filosofier från till exempel Toyota och reella kontrollverktyg som koordinatmätmaskiner, kontrollfixturer, probning, manuella mätverktyg och optiska system har studerats.

Samrådet i detaljplaneprocessen är det lagstadgade tillfället för medborgarna att påverka planprocessen. Samrådet syftar till att "? få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan" (PBL 5 kap 12§). Det pågår idag en debatt om hur detaljplaneprocessen kan effektivisera och samrådets nytta ifrågasätts då det finns en föreställning om att medborgardeltagandet är tidskrävande. Dels genom att medborgarnas reella påverkan ifrågasätts och dels genom medborgarnas överklaganden. Examensarbetets syfte är att studera om samrådet påverkar beslutsunderlaget i detaljplaneprocessen och utgår från den övergripande frågeställningen: Påverkar samrådet beslutsunderlaget för detaljplanen? Yttrandena och synpunkterna i samrådet ska på något sätt tillgodoses för att räknas till att påverka beslutsunderlaget. Undersökningen tar avstamp i en genomgång av den enskildes roll i planlagstiftningen och planeringsteorier i avsnittet Planlagstiftningen ? en tillbakablick.

Den 25 maj 2014 valde Sverige, likt resterande medlemsländer inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera långt färre väljare än nationella parlamentsval trots att det är ett av få reella verktyg en väljare har att påverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnådde ett valdeltagande på 84,63% av den röstberättigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. Generellt i EU röstar 20 procentenheter färre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gången.I boken ?What?s wrong with the European union & how to fix it? påvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett ?second-order election?.

Denna studie behandlar nedskrivning av goodwill i svenska börsnoterade företag, och beaktar fyra möjliga förklaringar till detta. Relevant regelverk för den finansiella rapporteringen är IFRS. Genom en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt uppmärksammar vi problematiken kring att forskningen genererat olika förklaringar till att en nedskrivning äger rum. Studien omfattar 1260 observationer i form av räkenskapsår, som sträcker sig mellan åren 2006 till 2013. Vårt empiriska material är inhämtat via databaser och omfattar finansiell information för vart och ett av företagen, fördelat på de olika åren. Nedskrivningskostnaden för goodwill är manuellt insamlat från de företag där goodwill som tillgångspost minskat från år t-1 till år t. Från vårt teoretiska ramverk deduceras hypoteser som tillhandahåller eventuella orsaker till varför en nedskrivning kan ha ägt rum.

Denna uppsats försöker utreda innebörden av den kritik Vilhelm Fredrik Palmblad i sin år 1840 utgivna Törnrosens bok. Nemligen den äkta och veritabla (TBN) riktade mot Carl Jonas Love Almqvists författarskap. Bokens kritik undersöks mot bakgrund av Palmblads verksam-het som kritiker i Swenska Litteratur-Föreningens Tidning. Dessutom sätts Palmblads este-tiska hållning vid denna tid i relation till dels den han själv som ung, under 1810-talet, ut-tryckte, dels till den som dominerade 1830-talets debatt. Uppsatsens metod är huvudsakligen idéhistorisk.I början av TBN är kritiken mot Richard Furumos, d.v.s.

Denna uppsats syftar till att utreda vad som karaktäriserar den i de nationella proven för gymnasieskolan, frekvent förekommande artikelgenren. Kursen Svenska B är ett kärnämne i gymnasieskolan och avslutas med ett obligatoriskt nationellt kursprov. Det innebär att alla elever i den svenska gymnasieskolan ska genomföra dessa kursprov. I proven ingår en större skriftlig uppgift där ska eleverna skriva en text utifrån en fiktiv situation och en given genre. Vid varje prov finns 10 uppgifter att välja mellan.