SammanfattningPå den förskola som jag arbetar och som också har varit min VFU-plats under min utbildning har det förekommit många diskussioner kring hur vi arbetar med demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan. Förskolan vilar på demokratins grund, som innebär att vi inom förskolan bland annat ska ta till vara barnens tankar och idéer samt uppmuntra barnets förmåga till inflytande i vardagen. Tidigare forskning har visat på svårigheter kring arbetet med barns inflytande och delaktighet i förskolan. Med anledning av detta fann jag det intressant att undersöka de yngre barnens reella inflytande på några förskolor. Mitt arbete bygger på en enkätundersökning om några pedagogers syn på begreppen demokrati, delaktighet och inflytande samt vilka faktorer som kan påverka eller begränsar deras arbete med begreppen.

Föreliggande uppsats har genom en observationsstudie av 28 elever i en grundskoleklass i årskurs 7 i en svensk skola undersökt interaktionella praktiker mellan elever, detta ur ett genusperspektiv. Studien har fokuserat på de interaktionella praktiker som bidrar till genuskonstruktion och genusifrågasättande, samt skapandet av feminina och maskulina genuspositioner i vardaglig interaktion på en skola. Avslutningsvis behandlar även studien frågan om deltagarna orienterar sig mot en könsmaktsordning eller ej, och hur den i så fall organiseras interaktionellt.Studien visar att elever och lärare både orienterar mot och skapar genuspositioner inom ramen för följande interaktionella praktiker: 1) organisation av utmanande handlingar, 2) organisation av det offentliga rummet, 3) störande av ordning, 4) den interaktionella organisationen av affektiva handlingar.Inom ramen av ovan nämnda tema påvisar studien flera exempel på interaktionella praktiker som är genuskonstruerande, genusnormerande samt genusifrågasättande. Bland annat intar pojkar det offentliga rummet i större utsträckning än flickor, vilket kan tänkas vara en interaktionell praktiker som är genusnormerande. Studien påvisar även hur feminina samt maskulina genuspositioner skapas i klassrumsinteraktionen, bland annat genom hur pojkarna distanserar sig från kvinnligt kodat beteende genom att förlöjliga det.

Syftet med arbetet är att studera flickors och pojkars lek, fri från pedagogers inverkan. Forskningsbakgrunden beskriver skillnader i pojkars och flickors lek samt lekens betydelse för barns utveckling. Undersökningen genomfördes på en förskola med en kvalitativ metod, där barnen observerades med videokamera. I resultatet framkom vilka tema flickor och pojkar har i sin lek, hur de utnyttjar rummet, hur deras fysiska aktivitet beskrivs och vilka leksaker och material de använder i leken. Den stora skillnaden som vi kommit fram till är att flickor använder kroppen och fysisk aktivitet mindre mångfacetterat än pojkarna.

The concept of art infusion has become more and more used in the field of marketing and product advertising, and the phenomenon has been subject to research. The purpose of this paper is to study how the perception of an office environment is influenced by different kinds of art settings. The study is made as a survey in which the respondents have been exposed to working environments, only differentiated by the existence of different kinds of art or non-existence of art in the presentation. There are many conclusions to draw from the study, the most important is that the presence of art gives positive spillover effects on the surrounding environment..

Människor har under flera århundraden blivit utsatta för isolering. Isoleringsmetoderna har utvecklats, och idag förekommer isoleringsvård på allmänna sjukhus, på enkelrum med sluss, dusch och toalett. De patientgrupper som kan behöva vårdas i isolering är patienter med nedsatt immunförsvar och patienter med smittsamma sjukdomar. Isoleringsvård kan ge upphov till lidande hos patienten, i form av sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Därför är det viktigt för allmänsjuksköterskan att ha kunskap om hur patienten upplever isoleringsvården så att hon kan minska patientens lidande, i synnerhet vårdlidandet.

Undersökningen har karaktären av en framtidsstudie med syftet att undersöka konkurrenssituationen mellan hightechföretag från Indien och Kina med hightechföretag från Västvärlden. Detta för att göra prognoser kring framtiden. Även de faktorer som är viktiga för hightechföretags framgång i framtiden har undersökts. Undersökningsobjekten är HCL Technologies från Indien, ZTE från Kina, Ericsson från Sverige och Hewlett-Packard från USA.Författarna har använt sig av en variant på Delphi-metoden, en enkätundersökning samt två intervjuer för att göra prognoserna. Författarna har även gjort ekonomiska jämförelser för att bedöma undersökningsobjektens ekonomiska tillstånd och förutsättningar för framtiden.

Denna uppsats tittar närmare på fyra verk av Jenny Holzer. Hennes konstnärskap jämförs även med Guerilla Girls. Huvudmetoden utgörs av bildanalyser och jag presenterar också tolkningsmöjligheter utifrån ett genusperspektiv. Utöver detta har jag med en konsthistoriografisk undersökning fått fram hur den generella bilden av Holzer ser ut..

Syftet med föreliggande studie är att utifrån nyhetsrapporteringen i Ystads Allehanda och Sydsvenska Dagbladet Snällposten undersöka vems röster som gjordes hörda i den massmediala diskursen kring den asiatiska influensan som grasserade 1957. Utifrån olika teman, som jag vid närläsningen kunde identifiera som återkommande i nyhetstexterna, studerar jag vad man talade om och hur man talade om detta. Jag studerar också vem mottagarna var och om det förmedlas några speciella budskap. Dessutom gör jag en jämförelse av de båda tidningarnas rapportering i egenskap av att SDS kan sägas representera stad medan YA representerar landsbygd. Undersökningen genomförs med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys och utifrån det teoretiska perspektivet att språket i sig är en handling. Vad som förmedlas via språket är ingen avspegling av verkligheten, utan en konstruktion, som utifrån olika perspektiv och syften skapar ?sanningar?.

I denna uppsats undersöks EU-kommissionens kommunikation med allmänheten i två översatta informationsbroschyrer. Med avstamp i diskursanalytisk teori analyseras såväl texterna som deras kontext. Syftet med undersökningen är att beskriva vilken bild broschyrerna förmedlar av EU och EU- invånarna samt relationen dem emellan. En utgångpunkt är att texterna bär uttryck för auktoritet, som beror av de text-externa relationerna och som synliggörs genom olika språkliga strategier.Analysen visar att EU konstrueras på två olika sätt i texterna: dels som en stark och pålitlig aktör, dels som ett naturligt existerande geografiskt område. EU-invånaren i sin tur upptecknas som en del av en gemenskap, och som någon med skyldigheter men framförallt med rättigheter.

Vertical village är ett tätt kvarter på östermalm med sammanlänkande trappor och gator som tar dig upp i stadsrummet,en förlängning av staden upp över takåsarna med vidsträckt utsikt. Längs din väg upp mellan gator och gränder nns livoch rörelse. För att skapa denna o-entlighet krävs en öppen byggnad med god förankring till marknivån men istället förett traditionellt kvarter med o-entlig verksamhet i markplan valde jag att lyfta det o-entliga rummet över takåsarna medutblick över staden. Detta skulle bli ett o-entligt rum på Östermalm som man söker sig till på samma sätt som observatorielundeneller söders höjder.I mitt projekt har jag valt att arbeta med två skalor, den mindre som blir det o-entliga stadsrummet medan bostäder ochkontor ger byggnaden sin höjd. Sett från staden ska byggnaden upplevas som en upphöjd fortsättning av gatan med enmindre skala som på ett spännande sätt bjuder in till detta stadsliv.

Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 är en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig när islam och muslimer kommer på tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framställs genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska värderingar och borde således hållas på avstånd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjälp utifrån. Slöjan och andra muslimska kvinnors klädesplagg tillskrivs politiska värderingar och betraktas som någonting påtvingad.

Metoder som används för att utvärdera om en produkts gränssnitt är användbart, är av stort intresse för dagens forskare inom området människa-datorinteraktion. Med anledning av att användbarhetstester i allmänhet är tidskrävande och kan innebära stora kostnader, används idag metoder som heuristisk utvärdering. Användbarhetsproblem som identifieras vid användandet av inspektionsmetoder (däribland heuristisk utvärdering) har dock ifrågasatts på grund av att de vid användning bland annat identifierar andra slags användbarhetsproblem, än vad som identifieras när reella användare utför användbarhetstester. Om resultaten från utvärderingarna används som vägledning vid omdesign av befintliga system, kan detta ge felaktiga beslutsunderlag som kan ge upphov till allvariga konsekvenser för en designprocess.Syftet med detta arbete var att undersöka om heuristisk utvärdering är en effektivare metod med avseende på validiteten, i jämförelse med metoden användbarhetstestning, att identifiera kognitiva användbarhetsproblem. För att få ett svar på arbetes frågeställning har tekniker som intervju, scenarier och ?tänka högt?, används.

SammanfattningSyftet med denna studie har varit att belysa hur föräldrar i familjer med minst en studerande förälder väljer att fördela föräldraledigheten och vilka skäl som ligger bakom denna fördelning. Genom att belysa fördelningen av föräldraledigheten hos denna grupp finns möjligheten att finna vilken roll olika omständigheter, som studievillkor och ekonomi, spelar i hur föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten.Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med 4 föräldrapar. Urvalskriterierna var: (1) föräldrarna bor tillsammans, (2) har minst ett gemensamt barn iåldern 1-3 år, samt (3) minst en av föräldrarna hade studier som huvudsaklig sysselsättning innan föräldraledigheten.Resultaten visade att reella villkor, ekonomi, arbetsvillkor och studievillkor och ideologi, jämställdhetsideal, habitus, ideal om föräldraledigheten, föräldraskapet och amning,var de huvudsakliga faktorer som påverkar hur föräldrarna valde att fördela föräldraledigheten. Det centrala är förhandlingen som sker både inom individen och mellan individerna i förhållandet. Genom individens habitus skapas de föreställningar om jämställdhet och föräldraskap vilket influerar hur individen ser på amningen och tillsammans påverkar dessa hur idealet för föräldraledigheten formuleras.

Denna studie har som syfte att undersöka hur elever uppfattar Informations- och Kommunikationsteknik i undervisningen. För att undersöka detta har 8 elever i årskurs två och tre på gymnasiet intervjuats om deras uppfattning av och synpunkter på att arbeta med IKT i undervisningen. Resultatet visar att eleverna är mycket positiva till detta sätt att arbeta. De ser det som ett nytt och varierat undervisningssätt som ger eleverna möjligheter att få en bättre kontakt med läraren. Eleverna känner att de får en ökad förståelse, att lärandet blir mer interaktivt och att det ger dem en möjlighet att lära av varandra.

AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhälle och säkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd från Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara så överhängande att en särskild myndighet inrättas med syftet att stärka hela samhällets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhällets säkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhållningssätt till texterna och genom att använda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhälle och dess behov av vissa politiska åtgärder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter är att bistå med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar därför också vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebär för förebyggande krisberedskap och samhällelig säkerhet.