Stroke räknas till en av Sveriges stora folksjukdomar. Att vårda patienter med stroke kräver kompetens om sjukdomens specifika egenskaper och ställer krav på de sjuksköterskor som vårdar dem. Flera studier visar att ett sakkunnigt och engagerat omhändertagande i akutskedet har betydelse för att de negativa konsekvenserna av en stroke ska begränsas. Syftet med studien var att beskriva strokesjuksköterskans erfarenhetsbaserade upplevelse av den optimala omvårdnaden för personer som drabbats av stroke, de första tolv timmarna.Studien är baserad på intervjuer ur ett livsvärldsperspektiv. Informanterna är åtta strokesjuksköterskor som samtliga arbetade på en strokeenhet.

Kompetensstegen är ett värderingsinstrument för arbetsledningen där vårdpersonalensförvärvade och behövda kompetens kontrolleras. I Västra Götalandsregionen använder intealla arbetsplatser kompetensstegen och de arbetsplatser som arbetar enligt den gör detta påolika sätt, detta kan försvåra undersköterskornas/barnsköterskornas möjligheter förkompetensutveckling och vid arbetsgivarens olika bedömningar och lönesättningar.Studiens syfte är att beskriva vilka erfarenheter undersköterskor och barnsköterskor har avkompetensstegen inom akutsjukvården.För att samla in data har vi använt en enkät med 38 frågor som delgavs 88 undersköterskoroch barnsköterskor, enkätens svarsfrekvens blev 69 %.Resultatet visar att kompetensstegen inte är någon bidragande orsak till att undersköterskoroch barnsköterskor söker sig till en arbetsplats som arbetar enligt kompetensstegen. Det ärheller inte ett skäl till att de kvarstannar på en arbetsplats som arbetar enligt kompetensstegen.Respondenternas erfarenheter är att kompetensutveckling inte har bidragit till att deras lönerökat mer än andra kollegors som inte arbetar enligt kompetensstegen. Det finns dålig kunskapbland respondenterna vad kompetensstegen innebär. Förutsättningar för kompetensutvecklingges av närmaste arbetsledning, trots detta kompetensutvecklas inte alla undersköterskor ochbarnsköterskor.

Inledning: Uppskattningsvis har mellan 100-140 miljoner flickor och kvinnor i hela världen blivit utsatta för kvinnlig omskärelse. Man uppskattar även att ytterligare ca tre miljoner flickor varje år riskerar att bli omskurna. I Sverige möter sjuksköterskan omskurna kvinnor inom många olika verksamheter i vården. För de flesta är kvinnlig omskärelse en svår tradition att möta. Det väcker känslor som ilska, avsky och en stor oförståelse.

Detta arbete är ett uppdrag från Luleå kommun. Som kommun erbjuder Luleå ett flertal kompetensutbildningar där främsta målet är att utveckla mänskliga kompetenser i arbetslivet, men även att ge möjligheten till varje person att förbättra sin kompetens under hela sin anställningstid.Det erbjuds också karriärutveckling inom hela kommunen som ett uttryck för att verka för ett gott medarbetarskap. Därför är Luleå kommun intresserade av att ta reda på vilken nytta kompetensutbildningarna har för chefer. Kommunen har även tagit fram ett så kallat kompetenshjul som beskriver fem olika aspekter av delkompetenser, nämligen personlig, yrkes, social, strategisk och funktionell. De menar att dessa är viktiga för att kunna möta de behov av kompetens som finns inom organisationer.Syftet med denna studie blev därför att ta reda på om de kompetensutbildningar som Luleå kommun erbjuder möter chefernas behov av kompetensutveckling inom Tekniska förvaltningen och Socialförvaltningen.

Immigrationen till Sverige har ökat markant de senaste åren. Kommuner och skolor får ta emot barn och ungdomar från många olika kulturer och grundsärskolan är inget undantag. På grund av elevernas funktionsnedsättning krävs ofta ett mer nära samarbete med elevens hem, vilket ställer andra krav på speciallärarnas insikt och bemötande. Syftet i studien var att undersöka interkulturell kompetens hos grundsärskolans speciallärare i mötet med elever och föräldrar av annan kulturell bakgrund. Undersökningen baseras på 17 halvstrukturerade intervjuer med fokus på respondenternas beskrivningar av mötet med och erfarenheter av, olika kulturbakgrunder och elever och familjers livsvärldar.

Purpose of the study was to illustrate how emotional competence can be important for leadership and to explore the possibility of improving emotion perception ability after training. Participants in this study were 40 managers, divided into control and experimental group, within public administration. The participants implemented a data-based emotion perception test, which were done twice at every occasion, with intervention consisting of information or education between test- and retest. The result showed a clear improvement after intervention, in which no difference was found between control and experimental group, which has been discussed on the basis of the likelihood of a training effect occurred between test-retest. Conclusions about emotional competence or leadership ability could not be drawn from the results of the emotion perception test.

The profit a company makes is dependant of its employees which means that their competence is important for the company to perform well. The middle manager has a central position in the organization and is expected to take on different roles. This probably puts a lot of demands on the middle managers and their competence. We want to contribute with a comprehension of how learning, competence and needs for competence can look at a middle management level. Furthermore we also want to find out what kind of strategy for competence development the middle managers want the company to use so their competence development can be facilitated.

Studien syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, ta reda på hur lärare ser på sin egen roll som ledare, om och hur de skulle vilja förändra sitt ledarskap i det pedagogiska rummet. Studien visar att lärarna anser att ledarskapet inte bara består av ämneskompetens utan även av en mjukare kompetens som kan liknas vid karisma. Flera av lärarna menar att de har ämneskompetens men att de saknar karisma och detta verkar bero på att de främst ser sig själva som pedagoger och inte som ledare. I princip alla lärare i studien är intresserade av att utveckla sin egen kompetens och hitta nya vägar i sin undervisning och flera menar att detta kommer av sig själv med längre erfarenhet. De är inte så beredda på att inkludera eleverna i utvecklingen och utformningen av sin undervisning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrågeställning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sägas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frågeställningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi beläggas i logen? 2.

Studiens syfte är att undersöka och analysera kompetensbehov inom olika kommunala human service-organisationer, där bland annat socialpedagoger är verksamma i Västerviks kommun. Min studie vill även undersöka inom vilka verksamheter högskoleutbildade socialpedagoger arbetar idag samt vilka kompetenser de har och vilka kompetenser lämpar sig för att arbeta inom human service-organisationer i Västerviks kommun. Denna studie strävar efter att vara ett stöd för att förbereda human service-organisationer i Västerviks kommun inför eventuella utmaningar vid framtida rekrytering av befintlig och ny kompetens. Samtidigt vill jag med min studie stärka kunskapen kring socialpedagoger.Studien består av både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Det empiriska materialet har insamlats via en enkätundersökning och en gruppintervju med personer som har medarbetar- och verksamhetsansvar inom olika human service-organisationer i Västerviks kommun.Resultatet av min studie påvisar att det finns ett kompetensbehov inom human service-organisationer i Västerviks kommun som främst präglas av intellektuella och sociala kompetenser.

Kunskapsföretag utmärks av att produktionen är icke standardiserad, kreativ, individberoende samt komplext problemlösande. Den värdefullaste tillgången i kunskapsföretag är därför det som kallas humankapital, det vill säga de mänskliga resurserna i form av individernas förmåga, kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet är den tillgång i företaget som skapar andra tillgångar och samtidigt är detta kapital det som är svårast att sätta ett värde på. Värdering av humankapitalet kan påverka den externa bilden av ett företag, men även internt kan värderingen ha en viktig roll. Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva hur kunskapsföretag, direkt eller indirekt, värderar sitt humankapital samt hur värderingsresultaten kan användas internt i företaget.

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur elever på en gymnasieskola uppfattar lärandet inom idrott och hälsa A. Vår teoretiska ingång är kroppens fenomenologi vilket kontraheras med dualismens filosofi. Vi analyserar vårt resultat utifrån det fenomenologiskt bundna begreppet kroppslig kompetens kontra fysisk aktivitet som präglas av ett dualistiskt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har intervjuat 17 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att eleverna först och främst inte har fått möjlighet att reflektera, diskutera och formulera sig kring den egna läroprocessen.

Med denna kandidatuppsats vill vi belysa vikten av kompetens samt vilka kompetenser projektledarrollen och programmerarrollen bör/ska ha under livscykelmodellens olika faser. Vi valde livscykelmodellen eftersom det idag är en väl använd och etablerad utvecklingsmetod. Genomgången av tidigare skriven litteratur visade att olika författare hade många gemensamma kompetenser som de ansåg vara viktiga när man ska utföra ett arbete. Vi valde utifrån dessa författare fyra olika kompetenser som vi ansåg intressanta att undersöka. Sedan skapade vi ett ramverk som låg som grund för vår undersökning.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas.