Genom den rådande utvecklingen inom svensk rundvirkeförsörjning, som går mot större och färre produktionsanläggningar, blir medeltransportavståndet allt längre. Detta ökar behovet av järnvägstransporter av virke och förändrar därmed de andelar som bil- och järnvägstransporter utgör av den totala virkesförsörjningen. Ytterligare påverkan på transportval åstadkoms av varierande järnvägsnät och industriplacering i förhållande till detta. Syftet med denna studie var att utveckla en simuleringsmodell för att kartlägga effekterna av systemkonfiguration och omvärldsfaktorer på leveransprecision, lagernivåer och ledtider i massavedsförsörjning. Metoden som användes var objektorienterad händelsestyrd simulering i kombination med linjärprogrammering. Styrningslogiken som användes baserades på systemstatus och tog beslut om allokering av transportresurser genom justerad schemaläggning av tåg, anpassningar i biltransporternas totala kapacitet samt omstyrning av flöden mellan industrier. Två system användes, baserade på järnvägens struktur för norra respektive södra Sverige.

Detta är en uppsatts om norra Sverige tiden kring förra sekelskiftet. En period i vårt lands historia som kännetecknades av en stor omvandling vad gäller människors förutsättningar och livssituation. Sverige liksom övriga västvärlden var vid denna tid mitt uppe i en industrialiseringsprocess, en utveckling som kom att forma den värld vi lever i på ett radikalt sätt. Den omvandling av samhället från jordburks ekonomi till en industriekonomi som genomgicks ställde såväl människor som stat på prov. Hur väl dessa aktörer klarade detta test kom att bli avgörande för den fortsatta utvecklingen av nationen.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

Fröbehandling kan ha olika syften t.ex. växtskydd, storleksförändring, förbättrad groning, mikronäring och fördröjd groning. Behandlingen utförs oftast för att uppnå en säkrare odling med hög skörd och god kvalitet. För detta krävs en god start med snabb, jämn och fullständig groning. Fördröjd groning av raps är en del av fröbehandlingen som skulle kunna gynna jordbrukaren och miljön genom minskat antal jordbearbetningar.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

GIA industri AB är ett industriföretag som designar och monterar maskiner och hjälpmedel till gruv- och stålindustrin. GIA har blivit kontaktade av en kund där glidlagren till en lyftkrok på en skänklastare har skurit. Syftet med projektet var att utreda varför dessa glidlager har skurit och, om det var möjligt, föreslå lämpliga åtgärder för att undvika att liknande haverier sker i framtiden.Inledningsvis gjordes en omfattande litteraturstudie över olika vanliga lagerhaverier och vilka primära krav ett glidlagermaterial och tillhörande smörjmedel bör uppfylla. Utvalda provbitar från de skadade lagren undersöktes med hjälp av ljusoptisk mikroskopi, svepelektronmikroskopi, energidispersiv röntgenanalys och optisk ytprofilometri. Mikroskopistudierna visade att ytan var väldigt ojämn och att det skyddande fosfatskiktet var bortnött på flera ställen vilket gav kontakt metall mot metall där smörjningen inte fungerat optimalt, vilket skapat en kraftig adhesiv nötning.

Effektiv logistik är ofta nyckeln bakom framgångsrika företag. Då logistik är ett väldigt komplext problemområde har det blivit nödvändigt att utveckla intelligenta system som hjälpmedel vid beslutsfattande. Klassificeringssystem av artiklar är ett sådant system, vilket ska underlätta att flytta fokus från den enskilda artikeln till artiklar som kräver extra mycket uppmärksamhet.En stor del forskning har utförts inom klassificeringsområdet de senaste åren. Denna har dock varit av ren matematisk karaktär där olika lösningar presenterats vilka i grund och botten behandlat skapande av en artikelrangordning utifrån en samling parametrar. Hur parametrarna väljs och vilka implikationer valet av matematisk modell får är ännu obehandlat ur ett logistiskt perspektiv.

Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.

Utgångspunkten i denna uppsats är att miljömedvetenheten i världen har ökat vilket har fått många företag att tvingas anpassa sin produktion efter de nya lagkrav som uppkommit. En av de tuffast påverkade branscherna är fordonsindustrin där motorproducenterna pressas till att reducera utsläppsnivåerna av framtagna motorer till en bråkdel av vad de tidigare varit. Syftet med denna rapport är således att undersöka vilka tekniska lösningar dessa företag nyttjar för att producera miljövänligare dieselmotorer samt vilka metoder de anser vara lämpliga för framtida forskning. Rapporten innefattar dessutom en undersökning huruvida åkerier/bussbolag/privatpersoner som använder dessa företags dieselmotorer är villiga att betala extra för ett miljövänligare fordon.Metoden för att ta fram material till att framställa denna rapport innefattar en omfattande litteraturstudie av rådande tekniker, en intervjustudie med företagsrespondenter och experter, samt en enkätstudie för att undersöka hur kunderna till de motorutvecklande företagen prioriterar miljövänligare dieselmotorer. Intervjustudien bestod av intervjuer med Volvo, Scania, Drivetrain Sweden AB, Alfdex (ett samarbete mellan Alfa Laval och Haldex), Haldex Concentric, Clean Oil Technology samt Andreas Cronhjort (lektor inom förbränningsmotorteknik på Kungliga tekniska högskolan).

Bakgrund och problem: ?What gets measured gets done? är ett välkänt ordspråk inom prestations-mätningsområdet. Den primära rollen i prestationsmätning är att säkerställa att företagets mål upp-nås och för det används mål och mått som hjälper medarbetarna att prestera väl. Detta gäller såväl i företagets supply chain som i övriga delar av verksamheten. Eftersom en supply chain i många fall är mycket komplex ökar betydelsen av styrning och mätningar.Syfte: Syftet med denna studie är att i detaljhandelsbranschen identifiera ett fåtal Key Performance Indicators (KPI) för en supply chain (SC) som kan bidra till ökad lönsamhet via materialanskaffning, lager och butikspåfyllnad.Avgränsningar: Studien avgränsas till ett företag för att kunna gå på djupet och se hur fallstudiens företag ställer sig till studiens generellt uttryckta syfte.Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts.

Detta examensarbete har utförts vid institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings Tekniska Högskola. Uppdragsgivare har varit DSV Solutions AB i Norrköping som önskade att ett kvalitetsprojekt skulle genomföras i lagret på Händelö. Syftet med arbetet är att förbättra lagret hos utvalda kunder på DSV Solutions AB i Norrköping. Med en förbättring av lagret menas mindre felplock samtidigt som lagret inte får ökade kostnader av eventuella förändringar. Åtgärder för att förbättra effektiviteten har också genomförts då det fanns förhoppningarna om att plockarna skulle känna mindre stress om de hann plocka fler order under en viss tid jämfört med innan.I dagsläget har företaget fyra kunder i sitt lager och detta arbete fokuserar på två av dessa kunder.

Konkurrensen för företag är med dagens marknad mer krävande än någonsin. För att kunna hålla sig kvar på marknaden på bästa sätt tvingas företagen att tänka om och byta affärsstrategi. Företagen satsar numera på att ständigt göra processerna bättre, förbättra kvaliteten på produkterna och hålla kostnaderna nere. Kostnaderna för bristande kvalitet påverkar lönsamheten och det är inte ovanligt att kostnaderna uppgår till mellan 10- 30% av ett företags omsättning. Att ständigt arbeta med att minska kvalitetsbriskostnaderna är något som också görs på Autoliv.

Detta arbete handlar om en gestaltning av området Emmeryd 5:11, med hänsyn till natur-, kultur- och upplevelsevärden. Syftet är att främja biologisk mångfald, den historiska läsbar-heten samt rekreationsvärdet i området. Arbetsområdet utgör större delen av fastigheten Emmeryd 5:11, vilken är belägen i en mindre by, Emmeryd, i Karlskorna kommun. Området är en del av Kvistagården, som i sin tur utgör en del av ett varierat och starkt kulturpåverkat landskap. Emmeryd 5:11 är karakteristiskt för den Blekingska mellanbygden. Området både ramas in och genomskärs av stenmurar och marken utgörs numera av igenvuxen gödslad och ogödslad åkermark, naturbetesmark och tidigare ängsmark samt skogsmark.

Dagens samhälle står på gränsen till att införa RFID (Radio Frequency Identification) teknik i allt fler produkter. Än så länge har inte speciellt många konsumenter kommit i kontakt med den nya tekniken och de för- och nackdelar denna innebär. Företagen ser fördelar i sänkta lager-, hanterings- och inventeringskostnader samt möjligheten att kunna lagra information om kunder och deras vanor med hjälp av RFID teknik. Frågan vi ställde oss var om individerna som kommer i kontakt med den nya tekniken (konsumenterna) ser samma fördelar som företagen ser och om de tror att denna teknik kommer att påverka den personliga integriteten. Detta ledde fram till vårt syfte som innebar att vi ville studera individens syn på sin integritet i samband med ett framtida införande av RFID teknologi.

För att öka köreffektivitet och säkerhet samt minska bromsarnas slitage är de flesta av Scanias lastbilar och bussar utrustade med en hjälpbroms, så kallad retarder. En retarder arbetar generellt sett enligt någon av följande två principer. Dels en elektromagnetisk variant av retarder som bromsar bilens kardanaxel, drivaxlar eller växellåda genom att utnyttja elektromagnetisk induktion, eller som i Scanias fall där man använder sig av en hydrodynamisk tillsatsbroms som bromsar bilens kardanaxel genom att slunga vätska inom ett skovelsystem. Bromsenergin övergår då till värmeenergi som i sin tur kyls bort av bilens ordinarie vattenkylsystem. Bromsmomentet styrs via trycket som råder mellan skovelbladen.