Traditionella modeller och inställningar till ledarskap har på senare tid blivit allt mer ifrågasatta. Delat ledarskap är en organisationsform på frammarsch som tar avsteg från den vanliga bilden av ledaren som en person. Vi undersöker vad det innebär att ha två personer i en organisation som delar på det formella ledarskapet. Den centrala frågan är huruvida delat ledarskap går att rekommendera för offentliga organisationer. För att svara på frågan krävs att man utreder vilka konsekvenser fenomenet har på effektivitet, ansvarsutkrävande och ansvarstagande eftersom det är viktiga krav som ställs på offentliga organisationer.

The aim of this paper was to explain protein degradation in silage and protein quality and biogenic amines in silage and their effects on the health of the dairy cows. After harvest-ing, the plant proteases degrade the proteins in the plant. The protein degrades to different fractions with different digestibilites in the rumen. Fraction A contains non- protein nitro-gen which is peptides, free amino acids and amines. True protein is in the fraction B and is further divided into three subfractions depending on their solubility.

Afrika har sedan 90-talet blivit en synonym för kaos. Omvärldens bild av den afrikanskakontinenten präglas av inbördeskrig, svält, etnisk rensning och anarki. Elfenbenskusten var enkontrast till detta fram tills 1999 då ett inbördeskrig bröt ut som delade landet.Uppsatsen gör en ansats till att karakterisera konflikten enligt Mary Kaldors teori om nyakrig för att sedan studera det internationella systemets agerande i jämförelse med denkosmopolitik som Kaldor förespråkar som den systembild som krävs för att kunna lösakonflikter av det nya krigets slag.Fokus befinner sig på externa aktörers agerande enligt kosmopolitik. Aktörer och dess roll -som FN och ECOWAS, samt Frankrike och Sydafrika diskuteras.Konflikten i Elfenbenskusten kan identifieras med Kaldors teori om nya krig. Detinternationella systemet har varit under ständig utveckling och man kan se att systemet meroch mer börjat anamma metoder som liknar kosmopolitik..

I denna uppsats presenterar vi en teori och modell som syftar till att illustrera interaktion utifrån en spelteoretisk ansats som en avvägning mellan relativ vinst, definierad som vinster som görs på motpartens bekostnad, kontra ömsesidig vinst, definierad som vinster som görs i samarbete med motparten. Vi förklarar detta synsätt genom att använda oss av kortfattade exempel och applicerar sedan det på två empiriska fall; Liberia och Sverige-Danmark. I sista kapitlet sammanfattas de viktigaste slutsatserna; att samarbete är mer rationellt än konflikt förutsatt att parterna kan se möjligheterna samarbetet kan medföra. Dessutom poängteras att förtroende, eller en utomstående garant, är absolut nödvändigt för fungerande samarbete. Vår ambition har varit att lägga fram ett analysinstrument med en hög grad av generaliserbarhet som kan användas för att få en ökad förståelse av aktörers agerande i såväl samarbete som konflikt..

This study discusses the European Union´s influence regarding the Cyprus Conflict since 1998, when the EU began the official membership negotioations with Cyprus. The first aim of the study is to investigate in what way the EU has tried to practice influence concerning the Greek- and Turk Cypriots, but also Turkey, since Turkey is seen as a relevant party in the conflict. The second aim of the study is to examine what effects the EU´s influence has led to for the parties involved. The theoretical approach in the study is the theory Normative power, the theory stresses that Europe and the EU practices non-military power, and is able to do so because of the fact that the EU is based on internationally acknowledged desirable norms, as democracy and human rights and liberties. The result of the study shows that the EU has been an active participant concerning the Cyprus Conflict by successfully influencing the Greek- Cypriot government and Turkey e.g.

Uppsatsens frågeställning är: På vilket sätt kan demokratisering fungera som konfliktlösningsmekanism efter folkmordet i Rwanda?Folkmordet i Rwanda kan ses i ljuset av att det var ett inbördeskrig med etniska grunder. För att lösa konflikter av denna typ driver vi tesen att demokratisering är den konfliktlösningsmekanism som är mest lämpad på sikt. Vi applicerar teorier från konfliktlösning och demokratisering, och kombinerar dessa för att nå svar på vår frågeställning. Consociationalteorin är vår huvudsakliga teori, då den är utvecklad för etniskt splittrade samhällen.

When studying the voting behaviour of the Members of the European Parliament (MEPs) concerning the Services Directive within the EU, what patterns can be observed? With a starting point in previous findings about voting behaviour, this study analyses the results of the given Roll-call votes in the European Parliament in regards to the Services Directive. Here I focus on the division of votes within and between the member states and the parliamentary political groups; with the aim to identify patterns that might show clash of opinion concerning this issue. I found that ideology seems to play a role in the MEPs voting behaviour. Parties on the far left reach the highest level of cohesion and together with the party on the far right, they voted against the Directive, but due to different reasons.

How stakeholders can influence EU in global environmental politics and what consequences and risks this brings are heavily debated. Some scholars argue that civil society are being disenfranchised from the global political arena while others seem to find them having influence in areas where they normally shouldn´t have any influence. In this this paper I will compare the Europan Union policy on GMOs with the process in producing the Water Framework Directive using an analytical framework to study the level of stakeholder influence. Following the framework I will use two types of data namely NGO participation and Goal attainment. The data once summarized will be analyzed by using the methods of process-tracing and counterfactual analysis.My conclusions regarding both cases are that stakeholders, most notably, were able to influence policymaking in EU by using the internal revisions and by networking in smaller partnerships.

In this thesis I have decided to take a closer look into my own ?backyard?. A river that runs through my hometown, Akureyri, has been a thorn in some people?s side. Glerá river has taken lives but it has also given the town possibilities to develop.

Begreppet jämställdhetskonsult myntades 1993 och konsulten nämns ofta som en viktig aktör i litteratur om jämställdhetsarbete. Däremot finns i princip ingen forskning i ämnet. I denna uppsats visar vi på jämställdhetskonsultens roll och funktion i organisationers jämställdhetsarbete samt ger förklaringar till branschens uppkomst och tillväxt. Genom främst intervjuer med flera jämställdhetskonsulter har vi funnit att konsultens tjänster efterfrågas i inledningsfasen av organisationers jämställdhetsarbete, men att detta ofta utvecklas till ett längre samarbete. Jämställdhetskonsulten kan ta flera roller.

Denna uppsats undersöker de moraliska grunderna för patenträtt till mjukvara. Detta problemområde utgör en del av ett bredare principiellt dilemma inom den immaterialrättsliga diskussionen, där gränsen för intellektuellt ägande har debatterats flitigt. Genom att undersöka inutitioner och strukturerade teorier i den filosofiska litteraturen formulerar och försvarar vi en normativ analysmodell som vi anser utgöra en lämplig utgångspunkt i en undersökning av en patentinstitutions legitimitet. Denna analysmodell ligger sedan till grund för en kritisk textanalys av EU-kommissionens förslag till direktiv för mjukvarupatent i Europa. Vi kommer i denna fram till att EU-kommissionens argumentation brister på en rad punkter eftersom man inte tar hänsyn till de värden som vi anser vara önskvärda.

Mankind faces a serious threat. Its activities, for example the burning of fossil fuels, have led to an enhancement of the greenhouse effect - something that has given rise to a global warming. The climate is becoming warmer, a change that has important effects on the nature as well as for humans and their society. Sea level rising, extreme temperatures are becoming more common, glaciers and other ice caps melt and storms becomes more intense when they appear. The main cause is the emission of greenhouse gases into the atmosphere - carbon dioxide in particular.

I have studied how human networks can affect decision-making and different constellations. The primary purpose is to clarify the possibility to affect the decision to move the infrastructure investments from Region Skåne to Region Västra Götaland. The study starts at the EU-level and continues to the Government and on to the region. Region Skåne is studied especially since it was from there the infrastructure investments were moved.The conclusion is that there is no specific representation in the government that represents regional topics, in spite of the fact that almost 30% of the members of the Parliament come from these regions. There is no discussion between the members that could be considered a networking-activity beneficial for the regions.

Uppsatsens syfte är att besvara vad som föranleder våldsamma yttringar, likt upploppen i Paris 2005 och Rosengård 2005. Jämförelsen mellan Paris och Rosengård medför en följdfråga om det finns liknande tendenser i Rosengård att fullskaliga upplopp likt de i Paris kan äga rum.Vi använder oss av en teori som bygger på att det saknas tillit mellan etniska grupper och majoritetsbefolkningen som kombinerat med en social utsatthet bildar en problematisk bild. Dessa två faktorer, brist av tillit och utsatthet, skapar ett spelrum för missnöje vilket kan yttra sig i våldsamheter. Det förefaller för oss vara faktorer vilka livnär sig av varandra, likt en ond cirkel. Variation finns emellertid mellan olika områden, där skillnader i graden av misstro och utsatthet visar på två olika situationer.

Varför vann Hamas valet? Valresultatet som blivit så uppmärksammat och ifrågasatt av omvärlden vill vi undersöka. Vårt syfte är att hitta en förklaring till varför det palestinska folket röstade på ett av omvärlden terrorstämplat parti. I vår undersökning utgår vi från fyra olika väljarteorier som kan härledas till den politiska kontexten. Teorierna förklarar valresultat utifrån 1) ideologisk närhet 2) politisk agenda 3) tydlighet i kommunikation av ståndpunkter 4) partiernas kompetens.