Idag a?r invasiv koronarangiografi (IKA) fo?rstahandsmetoden fo?r att hitta och a?tga?rda stenoser i hja?rtats kranska?rl. En alternativ underso?kning och en relativt ny metod a?r datortomografisk koronarangiografi (DTKA). Kranska?rl har tidigare varit sva?ra att avbilda med datortomografi (DT), men tack vare den snabba tekniska utvecklingen inom DT bo?rjar metoden bli allt mer vanlig, eftersom den a?r icke-invasiv och kan ge patienten mindre stra?ldos a?n IKA.

Inledning: Den svenska allmänheten är idag mycket hälsomedveten, trots det blir landets befolkning allt mer överviktig. Som ett resultat av den ökande hälsomedvetenheten introducerades lightprodukter på livsmedelsmarknaden. Lightprodukter har en reducerad fetthalt jämfört med originalprodukter och konsumtion av produkterna marknadsförs som ett sätt att motverka övervikt. Forskning visar dock att lightprodukter snarare kan öka än minska konsumenters övervikt. Kritik har även riktats mot lightprodukters innehåll av livsmedelstillsatser.

Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie där fem vetenskapliga artiklar uppsökta i vetenskapliga databaser ligger som grund. Syftet är att ta reda på skillnaderna mellan olika förslutningsmaterial för vinflaskors inverkan på vinets sensoriska egenskaper efter lagring på flaska. De förslutningsmaterial som mest fokuseras på är syntetkorkar, naturkorkar, tekniska korkar och skruvkorkar. Det konstateras att förändringarna hos vinet tycks ligga i relation till den mängd syre som kommer in genom förslutningen och den mängd svaveldioxid som slipper ut. Förändringarna beror till stor del på oxidation men även på andra kemiska reaktioner i vinet.

Inledning: Olika typer av kött har olika stor påverkan på klimatet. Kött från idisslare anses ha högst klimatpåverkan eftersom deras metabolism ger upphov till metangas, samtidigt som idisslare har stort värde som vårdare av det svenska landskapet med öppna marker och biologisk mångfald. Syfte: Syftet med denna studie var att med hjälp av sensorisk analys studera om köttfärssås tillagad med ekologiskt respektive konventionellt producerat nötkött samt köttfärssås med reducerad mängd kött påverkar konsumenters gillande. Syftet var också att beräkna innehåll av järn och vitamin B12 i köttfärssåserna för att jämföra med rekommenderat näringsinnehåll enligt SNR-05, Svenska näringsrekommendationer. Metod/material: En kvantitativ datainsamling har gjorts med hjälp av 25 konsumenter som deltagit i sensoriska konsumenttester av köttfärssåser, där ingredienserna dels varit anonyma, dels framgått i klartext. Resultat: Konsumenter visade större gillande för köttfärssås tillagad av konventionellt producerat nötkött vid anonyma prov och större gillande för köttfärssås tillagad av ekologiskt producerat nötkött när de informerades om innehållet.  Enstaka konsumenter visade gillande för köttfärssås med reducerad mängd kött vid anonyma prov och ett fåtal konsumenter visade gillande för köttfärssås med reducerad mängd kött när de informerades om innehållet. Innehållet av järn och vitamin B12 är tillräckligt i en köttfärssås med reducerad mängd kött enligt SNR-05, Svenska näringsrekommendationer. Slutsats: Studien visar att det kan vara möjligt att påverka konsumenters uppfattning om en matvara om konsumenten får information om matvarans ursprung..

Turboaggregat med variabel geometri har länge funnit hos automobiler, men det dröjde ända tills 2008 innan det första dök upp på ett fartyg. Syftet med denna undersökning har varit att kontrollera om de fördelar som Man B&W hävdar att VTA-aggregatet skall ha stämmer, samt att undersöka om VTA-aggregatet kan lösa de problem som uppkommer i och med att man kör med reducerad fart, s.k. slowsteaming. För att undersöka detta har jag bedrivit litteraturstudie, med insamling av data mestadels från Internet.Resultatet av undersökningen visar på att ett VTA-aggregat kan minska bränsleförbrukningen och vissa emissioner vid reducerad fart jämfört med en konventionell turbo av samma storlek. Den minskade bränsleförbrukningen leder i sin tur till ekonomiska vinster.

Uppsatsen grundar sig på problematiken kring en ekonomisk rapsetablering. Information och data har samlats in från tidigare fältförsök och applicerats på tre fiktiva fallgårdar för att undersöka utfallet enligt tre olika bearbetnings- och såddtekniker. Genom aktivt samtal med forskare och agronomer i Sverige har uppsatsen sammanställt värdefull information som belyser olika scenarion och utfall kring höstrapsodling. Tidigare forskning har riktad starkt fokus på ekonomin inom fältnivå genom bidragskalkylering. Denna uppsats har däremot även räknat på investeringar och hur dessa påverkar totala maskinkostnaden för lantbrukaren.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att utreda om det finns stöd i litteraturen avseende vilken betydelse kostens innehåll av polyfenoler och vitaminer kan ha för parodontala sjukdomar. Material och metod: En sökning i PubMed gjordes i mars 2012. Sökningen begränsades till humana studier på engelska och publicerade mellan januari 1990 och mars 2012. Kriterier för inkludering var: ?randomized controlled trial?, ?clinical controlled trial?, ?clinical trial? och ??humans.

From the early 1990s, psychosocial illness has become an increasing problem in our society. During this period several factors affected the development of the Swedish labor market and created lack of job security. For example, the competition between companies increased, aswell as an increase of demands, efficiency and rationalization. This led to a higher pace in the workplace, and it was noticeably especially in the public sector. According to studies, stress is the main reason for psychosocial illness and affects more women than men.

I detta arbete har jag gjort en jämförelse mellan ett konventionellt system med plöjning och en reducerad jordbearbetning i ett mullsåddsystem för att försöka hitta skillnaderna i etableringsteknik och ekonomi. I både det konventionella och det reducerade jordbearbetningssystemet vill man skapa en genomluckring av jorden. Syftet med bearbetningen är också att mylla ner gödsel och skörderester, samt att bekämpa ogräs och bereda en optimal såbädd. Växtföljden i ett mullsåddsystem har stor betydelse i sockerbetsodling. Den gynnar sockerbetornas tillväxt genom en god markstruktur och tillgång till växtnäring, samtidigt som den minskar risken för växtsjukdomar och etablering av ogräs. Eftersom sockerbetans rötter måste växa på djupet så är jordstrukturen avgörande. En bra miljö för rötterna gör att de kan ta upp syre, vatten och näringsämnen ur jordprofilen. Mullsådd ingår i det reducerade jordbearbetningssystemet som bygger på en grund jordbearbetning genom vilken man myllar in halm och skörderester i markytan. Dessa bryts sedan ner genom biologisk aktivitet av mikroorganismer och daggmaskar i marken. Studien har visat att valet av ett mullsåddsystem resulterar i en nästintill halverad bränslekostnad och ett reducerat antal arbetstimmar. En hållbar ekonomi inom växtodling handlar om att hålla odlingskostnaderna nere genom att bland annat få ner maskinkostnaderna.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att leva med Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS). Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Data inhämtades från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet baserades på 14 evidensbaserade artiklar. Resultat: Kvinnor med Polycystiskt ovariesyndrom hade större risk att utveckla ångest och depression jämfört med normalpopulationen, orsaken till detta är inte klarlagd forskarnas åsikter går isär.

Förekomsten av sjukdomen kolibacillos har ökat inom besättningar med värphöns. Utbrott av sjukdomen orsakar ekonomiska förluster inom alla produktionsgrenar av fjäderfä. Ett samband kan ses mellan ökningen av antalet kolibacillos-utbrott och den ökade andelen frigående besättningar. Flertalet parametrar i hönsens omgivande stallmiljö inverkar på känsligheten för infektion. Producenten bör lägga vikt vid att kontrollera ventilationen i stallet för att hålla kontroll på ammoniak, damm, luftflöden, luftfuktighet och temperatur, vilka samtliga inverkar på spridningen och infektionspotentialen hos sjukdomsframkallande sk.

Inom synrehabiliteringen finns idag endast ett evidensbaserat rehabiliteringsprogram, hälsoutbildningsprogrammet Att finna nya vägar, vilket är rekommenderat som ett förstahandsval för patienter med åldersrelaterad maculadegeneration (AMD). Syftet med studien var att kartlägga i vilken omfattning och i vilken form hälsoutbildningsprogrammet Att finna nya vägar används på Sveriges syncentraler samt undersöka om programmet i reducerad form gav en förbättring av upplevd säkerhet i vardaglig aktivitet för patienter med AMD. För att få svar på syfte och frågeställningar användes både en enkät samt en fallstudie. Enkäten skickades ut till alla Sveriges 33 avdelningschefer på respektive syncentral. Svarsfrekvensen var 28.

Syftet med detta examensarbete är att på Huntley farm i Lusaka, Zambia undersöka gårdens möjligheter att utvinna biogas i framtiden ur deras restprodukter i form av gödsel från nötkreatur, kycklinguppfödning, höns samt avlopp från slakteri. Huntley farm ägs av Zambeef Products PLC som är en av Zambias största kött och jordbruksproducenter med en marknad i södra Afrika.För att göra farmen mer miljövänlig samt minska energikostnaderna har beräkningar gjorts på hur mycket biogas som teoretiskt går att utvinna ur substraten. Därefter kan biogasen användas till bränsle samt som ett komplement för generering av el vid eventuellt strömavbrott.Rapporten undersöker hur mycket substrat som finns tillgängligt på farmen under ett år och med hjälp av teoretiska värden för varje substrat beräknas det totala biogasutbytet. Behandling av farmens totala energiförbrukning och energikostnader har gjorts för att se vad biogasen ska användas till samt hur mycket energikostnaden kan skäras ner.En blivande biogasanläggning på Huntley farm skulle teoretiskt sätt kunna producera 1 464 000 m³ uppgraderad biogas vilket motsvarar 14,2G Wh el eller 1 450,8 m³ diesel. Efter energiförluster i form av uppvärmning av anläggning samt generering av el skulle den producerade energin bli 3,37G Wh eller uppgraderad biogas som motsvarar 725,4 m³ diesel eller 1450,8 m³ diesel om biogasanläggningen inte underhållas med biogas.

Detta examensarbete behandlar det biologiska reningssteget vid Stora Enso Fors AB kartongfabrik.Examensarbetet omfattar 20 p och ingår i slutskedet av Magisterutbildningen, 60 p, i Kemiteknik med inriktning industriell ekologi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Stora Enso Fors AB är en kartongfabrik som är lokaliserat i Fors strax nordost om Avesta.Tillverkning sker av både mekanisk massa samt kartong. Fabriken har ett eget reningsverk som tar hand om avloppsvattnet från processen.De biologiska anläggningarnas utformning har under årens lopp utvecklats främst genom bättre syresättning i luftningsbassängerna samt förändringar i avloppsvattnets sammansättning. För att klara av dessa förändringar kan styrparametern slamhalten behöva ersättas med andra alternativa styrsätt.Examensarbetets syfte är just att studera möjligheten att styra det biologiska reningssteget vid Fors kartongpappersbruk efter nyckeltalet nettoslamproduktionen. Projektet innefattar även att undersöka hur COD-reduktionen och mikroflorans sammansättning påverkas av denna styrparameter.Litteraturstudier av reningsteknikens processer har utförts samt den befintliga reningsanläggningen i Fors har studerats. Det första steget i projektet var att besluta vilket målvärde som skulle användas på nettoslamproduktionen som skulle användas under en försöksperiod där den biologiska reningen skulle styras efter nettoslamproduktionen.För varje dygn under tre olika tidsperioder ( period 1, period 2 och period 3) har driftsdata samlats in och sammanställdes och därefter beräknades nettoslamproduktionens dygnsvärde.Driftsdata för period 1 och halva period 2 har använts som underlag för att kunna bestämma målvärdet för nettoslamproduktionen.

Den o?kande urbaniseringen inneba?r att dagens avloppssystem blir mer invecklande och komplexa. Fo?r Stockholms stad har det under de senaste 20 a?ren uppra?ttats detaljerade datormodeller fo?r delar av avloppssystemet. Fo?r att ge en helhetsbild av situationen har det mellan a?ren 2003 till 2007 skapats en o?vergripande bera?kningsmodell o?ver Stockholms huvudavloppssystem.