Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med la?g utbildning, la?g inkomst, arbetslo?sa a?r inom folkha?lsovetenskapen prioriterade ma?lgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sa?mre ha?lsa. Genom att bedriva olika interventioner fo?r att hja?lpa och sto?dja dessa individer a?r det o?vergripande syftet att reducera oja?mlikheter i befolknings ha?lsa. Studien tar sin utga?ngspunkt i en intervention fo?r individer med en komplex problematik ga?llande bland annat la?ngtidsarbetslo?shet och sjukskrivning som a?r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.

I rapporten undersöks problemstÀllningen ?Hur kan teorin om Gemensam grund och specifikt ?gemensamt avslut? bidra till en ökad förstÄelse för betydelsen av social interaktion i flexibel undervisning via datorförmedlad kommunikation?? i en fallstudie med fokus pÄ videokonferenssystem vilka anvÀnds i lÀrandemiljöer. Resultaten som framkom tydliggjorde att dÄ ett sociotekniskt glapp uppstÄr tvingas studenterna att skapa alternativa strategier för att kunna uppnÄ just det hÀr gemensamma avslutet. DÀrmed uppvisar ocksÄ resultaten att drivkraften att uppnÄ gemensamt avslut inte endast Àr stark vid kommunikation som sker ansikte mot ansikte utan Àven vid datorförmedlad kommunikation. Fallstudiens resultat kan dÀrmed ses som ett bidrag till grundforskningen i det att betydelsen av att uppnÄ gemensamt avslut vid datorförmedlad kommunikation uppvisas, vilket ocksÄ förstÀrker betydelsen av Clarks (1996) teori om gemensam grund.

Examensarbetet Àr utfört pÄ smÀltverket RönnskÀrsverken pÄ uppdrag av Boliden Mineral AB. Kopparhyttan Àr en elektrisk smÀltugn för smÀltning av kopparslig och sekundÀra material i form av askor, fragmenterat skrot, krossad skÀrsten, slagger och slam. Beroende pÄ hur det ingÄende materialet varierar kommer smÀltans kemiska sammansÀttning att variera. Variationerna i smÀltans kemiska sammansÀttning medför ocksÄ att de fysikaliska egenskaperna hos smÀltan varierar och dÀrmed ocksÄ vÀrmeöverföringen mellan smÀlta och tapputrustning. En hög vÀrmelast pÄ tapputrustningen medför ett ökat slitage pÄ tapputrustningen och dÀrför behövs en förstÄelse för de bakomliggande orsakerna för att förebygga och om möjligt undvika detta.De genomförda analyserna visar pÄ att en hög vÀrmelast pÄ tapputrustningen framförallt Àr kopplad till kopparhalten.

Syftet med detta arbete har varit att ta fram material till en elförbrukningsplan för SSAB i LuleÄ. Till grund för förbrukningsplanen har en rad effektiviseringsÄtgÀrder undersökts för företagets olika hjÀlpsystem. HjÀlpsystemen som berörts i detta arbete Àr motorvÀrmare, belysning, ventilation, pumpar, flÀktar, transformatorer och till viss del elmotorer. En viktig avgrÀnsning i arbetet har varit att studera enheter som kan fungera som ledande exempel vid framtida effektiviseringsarbete. Projektet resulterade i en mÀngd lÀmpliga effektiviseringsÄtgÀrder med stor besparingspotential och kort Äterbetalningstid.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Bakgrund: Att utveckla och förbÀttra organisationer genom effektivare anvÀndning av de resurser man har till förfogandet har blivit allt mer betydelsefullt under de senaste decennierna. Genom fokusering kring de aktiviteter som tillför vÀrde hos kunden i slutprodukten kan företag reducera och eliminera oönskade slöserier inom tillverkningsprocessen. Ett verktyg som utvecklats och anvÀnds för att eliminera dessa oönskade aktiviteter sÄ som lagerhÄllning Àr Value stream mapping (VSM). Problemformulering: Hur kan man identifiera slöserier samt dess förbÀttringsmöjligheter för att möjliggöra en högre produktionskapacitet genom frigörandet av anlÀggningsyta?š Syfte: Genom anvÀndandet av VSM som modell, identifiera slöserier och kostnadseffektiva förbÀttringsmöjligheter. Metod: Denna fallstudie har utförts pÄ ett företag som arbetar inom metallindustrin. Större delen av datainsamlingen har tagits frÄn företagets egna dokumenterande data samt intervjuer med anstÀllda och observationer under de besök författarna genomförde. Slutsatser: Genom att anvÀnda VSM som en modell har författarna lyckats identifiera fallföretagets största faktorer till slöserier samt ge förslag och underlag till framtida förbÀttrings implementationer av förbÀttringsstrategier.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning (BPS) har en bred symtombild som frĂ€mst karaktĂ€riseras av en kĂ€nslomĂ€ssig instabilitet hos individen. Flertalet förklaringar till uppkomsten finns men de allra flesta grundar sig i en otrygg uppvĂ€xt. Inom patientgruppen Ă€r det vanligt med suicidala handlingar samt ett aktivt sjĂ€lvskadebeteende utan avsikt att avlida. Syfte: Denna studie siktade till en ökad insyn och förstĂ„else för hur patientgruppen upplevde det att leva med diagnosen BPS samt hur de upplevde att de blir bemötta inom vĂ„rden. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta stycken vetenskapliga artiklar svarade mot underliggande studies syfte.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier, dÀribland MRSA, Àr idag ett globalt samhÀllsproblem. Infektioner förorsakade av MRSA skapar ett onödigt lidande för patienter med utdragen vÄrdtid som i vÀrsta fall kan resultera i ökad dödlighet. Enligt Smittskyddsinstitutet (2010) drabbades 1479 patienter förra Äret i Sverige. Med fÄ verksamma antibiotika mÄste andra ÄtgÀrder tillÀmpas, sÄ som basala hygienrutiner, screening, isoleringsvÄrd och utökad stÀdning av sjukhusmiljön. Det Àr dock viktigt att utvÀrdera ÄtgÀrdernas effekter för att kunna utföra smittskyddsarbete pÄ bÀsta möjliga sÀtt.Syfte: Syftet var att undersöka effekterna av olika ÄtgÀrder i smittskyddsarbetet mot MRSA.Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats baserad pÄ tio vetenskapliga original artiklar.

Kronisk hjÀrtsvikt Àr ett permanent tillstÄnd dÀr hjÀrtat har svÄrigheter att upprÀtthÄlla en tillrÀcklig slagvolym. I Sverige Àr det ungefÀr 250 000 personer som lever med sjukdomen och antalet personer med sjukdomen förmodas öka i framtiden. MÄlsÀttningen för behandlingen Àr att lindra symtom, reducera symtomens bakomliggande orsaker och förbÀttra livskvaliteten. Om sjuksköterskan ger patienten en god patientutbildning fÄr denne goda förutsÀttningar för att kunna utföra en bra egenvÄrd. En bra egenvÄrd kan resultera i reducerad risk för en försÀmring av sjukdomen samt ökad livskvalitet.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningar för att pÄ ett el och energiprogram lÀgga ut delar av de gymnasiegemensamma Àmnena Svenska, matematik och engelska pÄ APL.Den bakomliggande tanken med att lÀgga ut gymnasiegemensamma Àmnen pÄ APL Àr att detta potentiellt skulle kunna ?hjÀlpa? karaktÀrsÀmnena i termer av att skapa mer undervisningstid i dessa kurser, samt skulle kunna bidra till en utbildning som Àr mer sammanhÀngande och som utgör en helhet för eleven.Precisering: Det finns en tydlighet i mÄlen och det centrala innehÄllet i kurserna engelska 5 och matematik 1a som klart riktar sina mÄl i den yrkesinriktning som eleven valt. Denna tydlighet finns inte riktigt i svenska 1 men det omnÀmns ÀndÄ i de övergripande mÄlen med kursen.De frÄgestÀllningar jag har Àr:1. Hur förhÄller sig lÀrare i gymnasiegemensamma Àmnen (Svenska, matematik och engelska) till att lÀgga ut delar av deras undervisning pÄ APL?2. Finns det vinster (pedagogiska eller tidsmÀssiga) i en sÄdan hÀr slags integrering?3. Kan lÀrarna i engelska, matematik och svenska se nÄgra problem i en sÄdan integrering?4. Kan lÀrarna i svenska, matematik och engelska tÀnka sig att reducera undervisningstid? 5. Hur skulle de lÀrare som undervisar i svenska, matematik och engelska stÀlla sig till att ha kursmoment pÄ APL? 6. Hur skulle denna nyordning tas emot av de som idag Àr handledare för vÄra elever pÄ APL?Metod: Studien Àr gjord genom intervjuer som Àr av halvstrukturerad karaktÀr och metodiken Àr kvalitativ. 10 personer Àr intervjuade varav sex stycken Àr lÀrare pÄ olika gymnasieskolor.

Antalet sjukskrivna har sedan slutet av 1990-talet ökat dramatiskt. Framför allt Àr det sjukskrivna p g a psykisk ohÀlsa som har ökat. ArbetsförhÄllandena tillskrivs ofta stor betydelse. Det kÀnns dÀrför angelÀget att arbeta förebyggande pÄ arbetsplatserna för att reducera stressfaktorer och i förlÀngningen minska sjukskrivningstalet.Syftet med den hÀr studien Àr att utvÀrdera ett stresshanteringsprogram för en grupp bestÄende av 14 produktionstekniker anstÀllda pÄ Volvo Lastvagnar AB, UmeÄ. Alla i fullt arbete.

Det finns ett samband mellan vilket medarbetarantal enhetschefen inom Àldreomsorgen har och vilken möjlighet hon har att utföra ett professionellt arbete. UtifrÄn mitt empiriska material, tidigare forskning och andra kÀllor verkar grÀnsen för att kunna utföra ett professionellt arbete upphöra vid ungefÀr 30 medarbetare. Svaren varierade lite beroende pÄ vilka organisatoriska förutsÀttningar som rÄder i stadsdelen i form av medarbetaransvar och administrativ hjÀlp.Offentlig sektor Àr uppbyggd utifrÄn en hierarkisk modell dÀr enhetschefen ofta Àr det tredje ledet i hierarkin. Under 90- talet införde man en mer platt organisation. Detta bÄde av besparingskrav dÄ Sverige befann sig i en lÄgkonjunktur, men ocksÄ som en konsekvens av Àdelreformen.

Detta arbete Àr utfört pÄ Electrolux i Mariestad som tillverkar kyl- och frysskÄp. Vid produktionen av dessa skÄp stÀller kunderna stora krav pÄ att produkterna Àr fria frÄn skönhetsfel. En extra kÀnslig del för skönhetsfel Àr dörrarna eftersom de Àr bland det första kunden ser. Kravet pÄ dörrarna Àr att insidan ska vara vit och blank utan nÄgra missfÀrgningar. Syftet med detta arbete Àr att finna och reducera orsakerna till skönhetsfel som förkommer pÄ insidan av dörrarna.

Dagens ERP-system ger företagen möjligheten att effektivisera och kostnadsreducera sina processer genom en mÀngd olika funktioner. Företag sÀtter idag stor tillit till sina ERP-system. Transaktionerna inom och mellan de olika systemen bestÄr av en mÀngd data som krÀver övervakning och kontroll för att reducera riskerna med felaktigheter i den finansiella rapporteringen. En typ av verktyg för detta Àr automatiserade kontroller, vilka kan vara antingen av förebyggande eller upptÀckande karaktÀr. Syftet med den hÀr studien var att beskriva och analysera hur tre stora, svenska tillverkningsföretag anvÀnder sig av automatiska kontroller i sina ERP-system samt att jÀmföra hur deras syn liknar eller skiljer sig frÄn revisionsbyrÄerna som dagligen arbetar med att utvÀrdera tillförlitligheten i den finansiella informationen.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.