Sedan 1948 har FN pÄbörjat 55 fredsbevarande operationer, av vilka 15 fortfarande pÄgÄr. UngefÀr likalÀnge har diskussioner förts om möjligheten att hÄlla styrkor med hög beredskap för FN-operationer.Diskussionen har behandlat stÄende styrkor sÄvÀl som insatsförberedda förband i egenskap avstyrkeregister. I dagslÀget existerar styrkeregister vars syfte Àr att reducera förseningar vid stationering.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om storleken pÄ dessa styrkeregister betingarstationeringsförseningar. UtifrÄn detta syfte Àr uppsatsens huvudhypotes ?Ju större mÀngdinsatsförberedda fredsbevarande styrkor, desto mindre försening för fredsbevarande operationer?.Hypotesen, tillsammans med konkurrerande förklaringar, provas med hjÀlp av linjÀr regressionsanalys.Datasetet inkluderar FNs samtliga fredsbevarande operationer (54) under perioden 1948-2000.Uppsatsens bidrag till den vetenskapliga litteraturen Àr att den testar en empirisk hypotes med statistiskametoder och genererar hÀrvid ett nytt dataset.

För att förbÀttra elleveransen till kund genomför Vattenfall Eldistribution AB en successiv kablifiering av mellanspÀnningsnÀtet. En effekt av denna kablifiering Àr att nÀten fÄr förÀndrade systemegenskaper. FörÀndringen innebÀr att det vid ett jordfel skapas en oönskad resistiv strömkomponent (Ir) frÄn ledningssystemet, vilket ger problem med de elsÀkerhetskrav som stÀlls. En förutsÀttning för att hantera jordfelsströmmar i stora kabelnÀt Àr att Ir reduceras, för detta ÀndamÄl saknas idag vÀl fungerande tekniska lösningar. Detta arbete syftar till att genomföra en analys av systemegenskaper vid kablifiering.

Luvata Sweden AB, FinspÄng, tillverkar tunna kopparband till fordons- och elektro-nikindustrin. Koppar har en förmÄga att kemiskt reagera med den omgivande luften. Detta orsakar att kopparn missfÀrgas - det vill sÀga att metallen fÄr en avvinkade fÀrg. För att undvika att kopparn missfÀrgas under transport till kund, behandlas banden med ett missfÀrgningsskydd. Vid enstaka tillfÀllen fallerar dock detta skydd med missnöjda kunder och reklamationer som följd.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka möjligheten att reducera problemet med missfÀrgning.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en beskrivning av Kristdemokraternas bostadspolitik för framtiden och jag undersöker ocksÄ hur KD motiverar omvandling av hyresrÀtter till bostadsrÀtter som ett led i att bryta utanförskapet.Min slutsats Àr att KD betonar Àgandet av bostaden som en fundamental del i ansvarstagande och delaktighet och ett medel för att bryta utanförskapet. KD stÄr ocksÄ för att man inte anser att marknaden ensam kan klara bostadspolitiken, det krÀvs viss statlig och kommunal inblandning framförallt av socialpolitiska skÀl.KD för fram att det Àr viktigt att vÀrna om hyresrÀtten av framförallt bostadssociala skÀl och betonar samtidigt att det mÄste gÄ att kombinera med en utförsÀljning av hyresrÀtter inom allmÀnnyttan för att kunna öka individens möjligheter att Àga sin bostad.Statens del i bostadspolitiken ska begrÀnsas till att garantera lÄngsiktiga och stabila spelregler för bostadsmarknaden samt att tillhandahÄlla tak över huvudet-garanti, utvidgade hyresgarantier samt lÄnegarantier för individer och hushÄll som inte klarar att finansiera en bostad av egen kraft. Man kan tillspetsat sÀga att KD föresprÄkar en selektiv bostadspolitik med vissa generella inslag.Den bostadspolitiska översikten pekar pÄ svÄrigheten med just detta; att pÄ en och samma gÄng ha en bostadspolitik som ska vara generell men med kraftiga selektiva inslag. Av översikten framgÄr det att Àgandet av bostaden och omvandlingen av hyresrÀtt till bostadsrÀtt som redskap för att bryta utanförskapet inte har speciellt stor effekt pÄ detsamma. Viss betydelse av omvandling och blandning av upplÄtelseformer lyfts fram, dock i kombination med en mÀngd andra saker, dÀr frÄgan om arbete, sysselsÀttning Àr viktiga inslag för att bryta utanförskapet.

I vÄr framtida yrkesprofession lÀggs stor vikt pÄ de hygieniska aspekterna, dÀr operationsklÀdernas material och utformning spelar stor roll. Kunskapen om att förhindra bakteriebÀrande partiklar att spridas ut i luften och vidare till operationssÄret Àr en förutsÀttning för ett professionellt vÄrdande.Syftet Àr att utifrÄn vetenskaplig litteratur belysa hur operationsklÀdseln och andra faktorer tillsammans kan reducera antalet bakteriebÀrande partiklar vid infektionskÀnslig ortopedisk implantatkirurgi. Vidare Àr vÄrt syfte att ta reda pÄ vilka grunder utarbetandet av en medicinsk riktlinje, för en ortopedisk operationsavdelning i vÀstra Sverige, vilar pÄ.Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie av artiklar med kvantitativ metod tillsammans med en intervju av en ansvarig pÄ en ortopedklinik i vÀstra Sverige. Artiklar söktes i databaser, genom manuell sökning och pÄ Internet. Flemming (1998) har anvÀnts för formulering av syfte och problemformulering.

Skatter Àr ett stÀndigt aktuellt och omdebatterat Àmne bÄde hÀr i Sverige och runt om i vÀrlden. Inkomstskatter pÄverkar bÄde företag och privatpersoner, vilket komplicerar situationen i fÄmansföretagen dÄ delÀgaren ofta ocksÄ arbetar i företaget och bidrar till vinstgenereringen. DÀrför blir det intressant att nÀrmare studera 3:12-reglerna som faller in under inkomstskattelagen och som berör de förehavanden som sker mellan företaget och delÀgaren. Reglerna pÄverkar Àgarnas privatekonomi pÄ ett direkt sÀtt eftersom de reglerar hur mycket av den utdelning eller kapitalvinst, som Àgaren fÄr frÄn bolaget, skall beskattas i inkomstslaget kapital respektive tjÀnst. DÄ 3:12-reglerna spelar en sÄdan central roll för fÄmansföretagaren stÀller vi oss frÄgande till hur detta i sin tur pÄverkar hur man agerar i företaget och de beslut man tar dÀr angÄende företagets framtid.Problem: Hur pÄverkar 3:12-reglerna fÄmansföretagens ekonomi och beteende? Dessutom stÀllde vi oss delfrÄgan, Har förÀndringarna i 3:12-reglerna som infördes 2006 samt 2007 inneburit förenklingar för fÄmansföretagen?Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fÄmansföretagens beteende pÄverkas av 3:12- reglerna nÀr det gÀller investeringsbeslut av olika slag och vad det betyder för lönsamheten i företagen.

Sammanfattning Studier visar att det i mÄnga fall rÄder bristande kÀnnedom om det arbete HR- avdelningen utför i organisationen. I en studie ses en stor andel av respondenterna frÄn organisationernas övriga avdelningar uppge att de inte ser hur HR- arbete bidrar till företagets framgÄng och 40 procent av de intervjuade HR- cheferna svarade att de ansÄg att HR- arbetet inte utfördes i linje med den övriga verksamheten. SÄledes Àr det av intresse att studera hur representanter frÄn HR- avdelningen upplever möjligheten att synliggöra sitt arbete i organisationen, samt de strategier HR- avdelningen anvÀnder i arbetet med detta synliggörande.För att förstÄ HR- avdelningens möjligheter att synliggöra sitt arbete i organisationer anvÀnds teorier om socialt kapital. Tidigare forskning menar att HR- avdelningen frÀmjas av dess relationer till andra aktörer. Detta till följd av att goda relationer möjliggör effektivt samarbete och informationsutbyte som i sin tur leder till leder till ökat handlingsutrymme.

Bakgrund och problem: Företag har ett stort ansvar i samhÀllet, inte minst för miljöfrÄgor, vilket bland annat mÀrks genom den lagmÀssiga decentralisering som skett pÄ EU-nivÄ, dÀr miljöansvaret förflyttas allt mer till företagen. Den svenska miljölagstiftningen innebÀr att företag mÄste utföra administrativa aktiviteter för att uppfylla informationskrav. Detta arbete kan utföras internt i företaget eller av externa experter. Kritik har riktats mot den svenska miljölagstiftningen, vilken anklagas för att vara onödigt omfattande och komplex, samt orsaka allt för stora administrativ börda för företag. ProblemstÀllning: Vilket administrativt arbete medför den svenska miljölagstiftningen för företag verksamma i Sverige? Syfte: Syftet med denna studie Àr att ge exempel pÄ vilka administrativa aktiviteter den svenska miljölagstiftningen medför för tvÄ företag verksamma i Sverige samt hur de identifierade aktiviteterna hanteras i det enskilda företaget.

Detta arbete har försökt besvara hur en animerad film kan förklara tekniskafunktioner i ett stridsfordon för att underlÀtta förstÄelsen för hur fordonstypengenerellt fungerar, hos en allmÀn svensksprÄkig mÄlgrupp med varierandeförkunskaper.Arbete belyser den kritik som finns mot anvÀndandet av animation i undervisandesyfte. För att sedan titta pÄ hur den kritiken besvarats av senare forskning, frÀmstinom kognitionsvetenskap, dÀr man diskuterar hur animation kan ha enundervisande funktion.För att finna exempel pÄ hur forskningen kan appliceras pÄ skapandet avanimation i praktiken gjordes analyser av animationer som försöker förklaratekniska funktioner i stridsvagnar. Dessutom har en gestaltning som syftar till attgenerellt förklara en stridsvagn för en allmÀn svensktalande mÄlgrupp, tagits frami samarbete med Sveriges försvarsfordonsmuseum Arsenalen. GestaltningenbestÄr av en fyra och en halv minut lÄng, animerad film och heter Hur fungerar enstridsvagn?Filmen visades för fem personer som med olika hög förkunskap pÄ omrÄdetstridsvagnar.

HögÄsens vattenverk som förser Nyköping och Oxelösunds tÀtorter med vatten anvÀnder sig av konstgjord grundvattenbildning. Verket har under en lÀngre tid haft besvÀr med att producera önskad kvantitet dricksvatten. Kapaciteten begrÀnsas av att ur marken pumpat vatten vid höga uttag innehÄller jÀrn- och manganhalter som överstiger lagstadgade grÀnsvÀrden. I förhoppning om att öka kapaciteten vid vattenverket borrades 2011 en ny grundvattenbrunn, benÀmnd V7. Kemiska analyser pÄ vattnet frÄn V7 i samband med provpumpning av brunnen visade dock pÄ förhöjda halter jÀrn, mangan samt COD Mn ? kemisk syreförbrukning.För att utreda möjligheterna att anvÀnda V7 för dricksvattenproduktion samt komma till rÀtta med HögÄsens mangan- och jÀrnproblem utfördes pÄ vatten frÄn V7 ett pilotförsök, dÀr syresÀttning och filtrering anvÀndes för att reducera halterna av jÀrn och mangan i vattnet.Resultaten visar pÄ att jÀrnhalten reduceras effektivt, medan manganhalten ej förÀndras genom pilotanlÀggningen.

Syfte ? Syftet med denna uppsats Àr att fÄ ökad förstÄelse över varför kunder vÀljer att anvÀnda sjÀlvbetjÀningstjÀnster (SBTs) och vilken pÄverkan detta har pÄ kundens roll i anvÀndandet.Design/metod/tillvÀgagÄngssÀtt ? Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Totalt har 31 kunder intervjuats pÄ IKEA i Kungens Kurva, Stockholm angÄende deras anvÀndning och upplevelse av SBTs.Slutsats ? Studien visar flera olika faktorer som pÄverkar kundernas anvÀndning av SBTs till exempel dess tillgÀnglighet och enkelhet. Kunderna upplever deras förÀndrade kundroll som tyngre Àn tidigare och deras instÀllning till företaget förÀndras pÄ grund av SBTs.Studiens begrÀnsningar ? Studien har för fÄ antal respondenter för att generalisera resultaten och vi har enbart studerat en bransch och ett företag.

Studien har undersökt förhÄllandet mellan anvÀndningen av smarta mobiltelefoner och upplevelsen av stress bland arbetstagare. Enligt hypotesen fanns det ett samband mellan ökad arbetsrelaterad anvÀndning av smarta mobiltelefoner och en ökad upplevelse av stress, i synnerhet nÀr anvÀndningen upplevdes störa fritiden. Totalt besvarade 154 stycken arbetstagare, rekryterade frÄn privat- och offentlig sektor, en webbenkÀt som mÀtte anvÀndningen av smarta mobiltelefoners omfattning och beskaffenhet i förhÄllande till CohenŽs skala för upplevd stress (Cohen, Kamarck och Mermelstein, 1983). Resultatet visade att en ökad upplevelse av stress hade ett samband med ökad anvÀndning av smarta mobiltelefoner oavsett om den var privatrelaterad eller arbetsrelaterad, och framförallt om anvÀndningen upplevdes störa fritiden. Eftersom den arbetsrelaterade anvÀndningen inte hade nÄgot enskilt samband med upplevelsen av stress uppfylldes studiens hypotes endast delvis.

Till f?ljd av den utmaning som Sverige st?r inf?r g?llande den v?xande kriminaliteten v?cktes en nyfikenhet kring ?terintegreringsprocesser som ska f?rebygga och minska ?terfall till brott. Med ett pedagogiskt intresse syftar denna studie d?rmed till att unders?ka det enskilda Kramikontorets centrala roll i ?terintegreringen f?r klienter till arbetslivet. Krami ?r en arbetsmarknadsinsats best?ende av tre samverkande myndigheter, vilka ?r Kriminalv?rden, Arbetsf?rmedlingen samt kommunen. Studien ?mnar till att framst?lla de anst?lldas perspektiv p? Krami ?s arbete f?r att kunna synligg?ra hur v?l verksamheten upplevs bidra till ?terintegreringen till arbetslivet.

Var fjÀrde patient som genomgÄr cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamÄende och krÀkningar av olika grad, i fortsÀttningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. MÄnga patienter upplever att N/V Àr det mest plÄgsamma och försvagande med cancersjukdomen under pÄgÄende behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebÀr inte ett garanterat skydd för alla patienter. KomplementÀra metoder anvÀnds bÄde för behandling och i förebyggande syfte av N/V. RÀdsla för N/V innebÀr att mÄnga patienter vÀljer att avstÄ eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid.

Forskning kring moderns upplevelse av förlossningen Àr vÀl tÀckt men faderns upplevelse Àr ett inte lika utforskat omrÄde. Idag nÀrvarar fadern i stor utstrÀckning vid förlossningen vilket vÀcker behovet av att identifiera och beskriva hans upplevelser eftersom dessa utöver fadern Àven pÄverkar modern, barnet och familjen som helhet.Syftet med denna studie var att belysa faderns upplevelse av förlossningen.Studiens metod var systematisk litteraturstudie med sökningar utförda i databaserna Cinahl, PsycINFO, Science Direct och PubMed/Medline under Ären 2003-2008. Sammanlagt inkluderades sju artiklar vilka granskades och kvalitetsbedömdes utifrÄn granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet i artiklarna kodades, kategoriserades och sammanstÀlldes för att sedan nedskrivas under den slutgiltiga rubriken ?faderns upplevelse av kontroll? med subkategorierna: ?innebörden av förlossningsrelaterad rÀdsla hos fadern?, ?faderns upplevelse av delaktighet under förlossningen? samt ?faderns helhetsupplevelse av förlossningen?.Resultatet visade att fadern upplevde mycket rÀdsla relaterat till förlossningen och rÀdslan berörde frÀmst partnerns och/eller barnets liv och hÀlsa.