Arbetet inom ÀldrevÄrd och omsorg mÄste effektiviseras för att möta morgondagens behov. Det framtida rekryteringsproblemet behöver ocksÄ lösas och vÄrdyrket mÄste bli mer attraktivt, t ex genom att följa med i den tekniska utvecklingen.En e-postbaserad enkÀt skickades ut till 13 svenska kommuner för att kunna sammanstÀlla en aktuell lÀgesrapport över vilka IT-stöd som idag förekommer inom kommunal ÀldrevÄrd och omsorg, samt till vad stödet anvÀnds, vem det Àr till för och vilka det Àr som anvÀnder IT-stödet.StationÀr dator, mobiltelefon och digitalkamera Àr de IT-stöd som flest respondenter svarade anvÀnds i verksamheten.StationÀr dator anvÀnds frÀmst för att hÀmta och registrera vÄrdtagardokumentation, men Àven för att skicka e-post och för ekonomiadministration. Det finns dock ingen specifik som stödet kan sÀgas vara till för. IT-stödet anvÀnds framför allt av enhetschefer, vÄrdpersonal och administrativ personal.Mobiltelefon anvÀnds givetvis frÀmst för att ringa och skicka SMS, men Àven för att ta emot larm frÄn vÄrdtagare samt tillkalla hjÀlp. Inte heller för detta IT-stöd finns det nÄgon specifik som stödet kan sÀgas vara till för.

En av grundstenarna till företags utveckling och överlevnad i en konkurrensutsatt bransch Àr att arbeta utifrÄn en strategi som kan generera konkurrensfördelar. Konkurrensfördelar kan uppstÄ pÄ flera olika sÀtt dÀr kompetent arbetskraft Àr en av dessa. Brist pÄ kompetent arbetskraft inom exempelvis IT-branschen har lett till ett ökat anvÀndande av ekonomiska belöningssystem för att motivera personal till att stanna i företag. De ekonomiska belöningarna svarar ofta för en betydande del av företagets kostnader. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att studera om de ekonomiska belöningarna i ett belöningssystem pÄverkar ett företags personalomsÀttning.

Vi har undersökt förvÀntningsgapet mellan revisorer, ekonomichefer och styrelseledamöter. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat tio revisorer och sex ekonomichefer och styrelseledamöter. De slutsatser som vi kommit fram till Àr att det finns tvÄ olika förvÀntningsgap det vill sÀga ett uttalat förvÀntningsgap och ett omedvetet förvÀntningsgap. FörvÀntningsgapet Àr störst hos allmÀnheten och i mindre företag. Vi har ocksÄ kommit fram till att individens kompetens om revisorns roll beror pÄ individens tidigare bakgrund, erfarenheter och kompetens.

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar aggressionsnivÄn hos grupphÄllna suggor och vilka konsekvenser aggressivt beteende kan fÄ för produktionsresultaten. Aggressivt beteende hos suggor pÄverkas av mÄnga olika faktorer, t.ex. boxstorlek, boxutformning, utfodringssystem, tillgÄng pÄ strömedel, djurhantering och avel. Behandling med lugnande preparat eller maskeringslukter har dÀremot ingen betydande effekt pÄ förekomsten av aggressivt beteende. SÄdana preparat förskjuter förekomst av aggression och resulterar ofta i en kraftig stressrespons, vilket pekar pÄ försÀmrad djurvÀlfÀrd.

För att bÀttre förstÄ vad som leder till frÄnvaro och frivilliga avgÄngar inom kriminalvÄrden Àr det aktuellt att undersöka vilka faktorer som pÄverkar dessa beteenden. Syftet med denna studie var att undersöka vad ett antal faktorer i arbetsklimatet betydde för individers arbetsrelaterade attityder. Vidare undersöktes om effekterna av klimatvariablerna pÄ attityden intention till uppsÀgning medierades av de arbetsrelaterade attityderna. Deltagare i undersökningen var kriminalvÄrdare (N = 90) pÄ en anstalt i NorrtÀlje. Sammanfattningsvis tyder resultatet pÄ att det varierade vilka klimatfaktorer som kunde predicera de olika attityderna.

Efter den senaste tidens debatter om Laboraskolan sÄ har vi i denna uppsats valt att fördjupa oss i skolan och det samfund som driver den. Laboraskolan Àr en grund- och gymnasieskola belÀgen i Hylte kommun, det som gör den speciell Àr att den drivs av det religiösa samfundet Plymouthbröderna. Plymouthbröderna Àr ett litet samfund som kallats för bland annat ?sekternas sekt? och som hÄller sig frÄnvÀnda frÄn det omgivande samhÀllet. Trots detta fick skolan Är 2007 efter flera tvister och vad som kallats en ?administrativ cirkus? tillÄtelse att starta sin skola.

Syftet med studien var att fÄ kunskap om arbetsmiljöfaktorer som kunde modifiera ett eventuellt samband mellan personlighet och förÀndringsmotstÄnd. Förutom detta var syftet att fÄ kunskap om de eventuella interaktioner som fanns mellan samtliga variabler. 194 deltagare (n=194) besvarade ett frÄgeformulÀr innehÄllande 69 frÄgor som behandlade personlighet, förÀndringsmotstÄnd, arbetstillfredsstÀllelse, arbetsmiljöfaktorer och erfarenheter av tidigare förÀndringar. Resultatet visade unika samband mellan personlighet och förÀndringsmotstÄnd men Àven att arbetstillfredsstÀllelse tillsammans med en bra förÀndringsprocess agerade som moderator pÄ sambandet mellan personlighet och förÀndringsmotstÄnd. ArbetstillfredsstÀllelse fungerade Àven som unik prediktor för förÀndringsmotstÄnd.

Papperskoncernen Stora Enso har sedan Är 2002 pÄbörjat arbetet med en process förkostnadseffektivisering. Konceptet benÀmns Stora Enso Shared Service (SESS). Skalfördelarska fÄs genom att funktioner hos dotterbolagen flyttas till gemensamma Service Center.Enheter som lyfts ur Àr framförallt administrativa tjÀnster dÀr varje center ansvarar för enspecifik administrativ tjÀnst. Vad som sker Àr alltsÄ i grund och botten encentraliseringsprocess.Hur pÄverkar dÄ denna centralisering dotterbolaget? Kommer processen att pÄverkadotterbolagens sjÀlvbestÀmmanderÀtt (autonomi) och entreprenörsanda (initiativförmÄga)?Stora Ensos koncernledning vill dra nytta av skalfördelar och pÄ sÄ sÀtt kostnadseffektivisera.Men de vill samtidigt inte att detta skall pÄverka dotterbolagen negativt.

Trafiken Àr en stor bidragande orsak till förorening av miljön, dÀrför Àr miljöfrÄgorna en viktig utveckling inom bussbranschen. Genom att stÀlla miljökrav i trafikupphandlingar kan man styra busstransporternas utveckling sÄ att föroreningar till miljön kan reduceras. LÀnstrafiken i Norrbotten AB Àr trafikhuvudman för kollektivtrafiken i lÀnet och Àr dÀrmed den organisation som ansvarar för kollektivtrafikens trafikupphandlingar. Syftet med detta arbete Àr att ta fram miljökrav som LÀnstrafiken i Norrbotten AB kan stÀlla pÄ busstransporter vid offentlig upphandling. MÄlet med arbetet Àr att LÀnstrafiken i Norrbooten AB ska kunna reducera sina befintliga avgasutslÀpp till SLTF:s kravnivÄer för avgasutslÀpp, genom att stÀlla dessa miljökrav.

PĂ„ SAAB AB pĂ„gĂ„r projekt vilka har till syfte att utveckla en obemannad flygfarkost (UAV) som komplement till vanliga flygplan, exempelvis Gripen. För att kunna göra detta behöver SAAB samla kunskaper om UAV:er i allmĂ€nhet och detta examensarbete Ă€r en del i denna process. Detta examensarbete har utförts hos SAAB AB, avdelningen Future Products i Linköping. Syftet var att ta fram styrlagar som möjliggör autonom landning för en UAV. Även en kortare utredning om vilka sensorer som kan komma att behövas ingick i examensarbetet.

The Baltic Sea is one of the world?s most polluted seas. Increased discharge of nutrients due to greater populations of people, together with a slow water exchange, creates great stress on the sea. Too much nutrients leads to increased growth of algae and causes problem in the ecosystem. Even if we reduce nutrient discharge the problem still exist in the ocean. When algae dies and sinks, more nutritional substances is produced called "internal eutrophication". This phenomenon will grow in the future due to a warmer climate and the problem is spreading towards the coastal zone, which is an important site for fish recreation. By removing the abundance of algae, the nutritional and toxic substances are reduced and the algae biomass can be a future resource for biofuel production..

Bilden av lÀrares arbetssituation som presenteras i media Àr vanligtvis negativt vinklad. Exempelvis visar en undersökning att endast en tredjedel av lÀrarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som god. UngefÀr hÀlften av de upplevda problemen med arbetsmiljön kan hÀrledas till den administrativ arbetsbelastning. Trots detta upplever majoriteten av lÀrarna i grundskolan sitt arbete som meningsfullt och kÀnner stöd frÄn sina kollegor. Det finns sÄledes tvÄ parallella och delvis motstridiga bilder av hur lÀrare upplever sin arbetssituation.Syftet med denna studie var att utifrÄn ett salutogent perspektiv undersöka vilka frisk- och riskfaktorer lÀrarna pÄ en F-6 skola anser att de har pÄ sin arbetsplats samt hur dessa faktorer kan pÄverka lÀrarnas upplevelse av hÀlsa i sitt arbete.

Dagens moderna organisationer driver vanligtvis en kostsam IT-baserad infrastruktur. De besitter högpresterande funktionalitet och sÀkerhet för att garantera att de dagliga operationerna fortskrider. Mjukvarubaserade lagringsplattformar Àr ett alternativ som kan anvÀndas för att reducera dessa kostnader. Genom att efterlikna avancerad teknik som redan existerar i traditionella lagringsplattformar kan detta implementeras som mjukvara pÄ commodity hardware i syfte att uppnÄ samma funktionalitet. Ceph Àr ett alternativ som numera implementeras och Àmnar erbjuda detta val.

Hot och vÄld inom vÄrdyrket Àr nÄgot som inte Àr unikt för Sverige utan det förekommer i andra lÀnder med. I vissa fall kan hot och vÄld leda till lÀngre sjukskrivningar men Àven till dödsfall. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde reducera hot och vÄld gentemot sjuksköterskan pÄ arbetsplatsen. Studien har utförts enligt Goodmans systematiska tillvÀgagÄngssÀtt och sökningarna har gjorts i Pubmed, Cinahl, Medline och i The Cochrane Library. Kvantitativa samt kvalitativa studier har inkluderats i litteratursökningen.

Problem Företag och organisationer tvingas idag att öppna upp sina innovationsprocesser för att kunna konkurrera med andra företag och vÀxa till en stark aktör pÄ marknaden. I de öppna innovationsprocesserna samarbetar organisationerna med externa parter inom olika ÀmnesomrÄden, detta Àr en process med nya arbetssÀtt dÀr nytÀnkande och kreativitet har stor betydelse.  I en sÄdan innovationsprocess stÀlls det höga krav pÄ en god kommunikation mellan ledare och övriga deltagare. Vi har dÀrför valt att studera öppna innovationsprojekt dÀr vi sÀrskilt tittat pÄ kommunikationen mellan ledare och projektgrupp.Syfte Syftet med denna studie Àr att ge en bild av kommunikationssÀtt som har betydelse mellan ledare och projektgrupp. Detta ligger till grund för att skapa riktlinjer för en god kommunikation inom öppna innovationsprojekt.Metod I denna studie anvÀnds en kvalitativ metod dÀr empirin har samlats in via intervjuer samt enkÀter.Slutsats Studien visar bland annat pÄ att det Àr viktigt att ledaren fungerar mer som en administrativ person Àn att den besitter en teknisk kompetens samt att den kan hÄlla mÄnga bollar i luften och kan vara kontaktskapande dÄ det gÀller att ledaren kan hÄlla ihop sin projektgrupp. Gemensamma mÄl Àr viktiga för projektgruppen för att alla ska ha nytta av varandra i nÀtverket.