Modellen är ett kraftfullt Redskap i designprocessen. Inte bara på grund av dess pedagogiska värde vid en presentation eller demonstration av något, den är även ett värdefullt verktyg i designprocessens tidiga stadier. Jag har byggt en modell och använt den som ett skissverktyg när jag utformat flera olika förslag på utformning av en trädgård i en norrsluttning. I metoden beskriver jag hur jag konstruerat modellen och hur jag gått till väga när jag använt den i min designprocess. I resultatet redovisas de olika förslagen och idéerna jag kommit fram till med modellen som Redskap. Genom att inte bara kunna se utan även känna höjdskillnaderna och formerna i trädgården med mina händer så har modellbyggandet hjälpt mig att förstå platsen på ett bättre sätt och det har hjälpt mig att utforma och presentera sex olika förslag på utformning av trädgården som jag redovisar i det här arbetet..

Följande studie fokuserar på barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur personal i förskolan beskriver att de skapar möjligheter för barn att samspela i förhållande till olika aspekter som kan skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling. Studiens frågeställning är: Hur beskriver personal i förskolan att de arbetar med samspel för att skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan? För att besvara studiens frågeställningar har vi analyserat insamlad empiri med utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning tyder bland annat på att pedagogerna är dem som skapar förutsättningar för att utveckla barns läs och skrivförmåga.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det ansågs finnas ett glapp mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen. Frågeställningarna var: 1. Vad anses vara anledningen till det eventuella glappet mellan teori och praktik i sjuksköterskeutbildningen? 2. Med hjälp av vilka Redskap kan studenterna försöka sammanlänka det eventuella glappet mellan teori och praktik? Tio artiklar, som granskades enligt Polit m fl (2001) användes för att försöka få svar på frågeställningarna.

Syfte: Syftet med undersökningen var att studera lärares erfarenhet av att arbeta med learning study som modell för undervisning. Avsikten var att försöka förstå om modellen kan bidra till att öka den beRedskap som behövs för att möta elevers variation i undervisningen genom att ge lärare Redskap för reflektion och förändring. Syftet var också att undersöka om learning study skulle kunna vara ett Redskap för specialpedagogens arbete inom ramen för en inkluderande pedagogik. Teori/Metod: Undersökningen baseras på intervjuer med fem lärare från två grundskolor,7-9. Inför studiens genomförande gjordes en auskultation i learning study, för att bättre kunna förstå dess upplägg inför intervjuundersökningen.

Med bakgrund av att elevers resultat i matematik har sjunkit sedan 1990-talet och att vianser att ämnet är svårt att undervisa om, har vi ställt oss frågan hur vi ska undervisa imatematik för att alla elever ska kunna få förståelse. Detta leder oss vidare mot studiens syfte, som är att undersöka hur några behöriga matematiklärare i årskurs 1-3 säger sig undervisa i matematik för att alla elever ska kunna få en förståelse för ämnet. Defrågeställningar som vi använt oss av i studien är, hur säger sig några lärare att de undervisar i matematik? Hur säger sig lärarna att de individanpassar undervisningen i matematik?I studiens tidigare forskning har vi främst använt oss av svensk matematikforskning.Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare inom ämnet matematik. Som stöd i vårt analysarbete har vi använt begreppen, samtal,samspel och Redskap som vi anser är av vikt i ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med examensarbetet är att undersöka ett specifikt arbetssätt som pedagoger kan använda sig av för att skapa en stimulerande undervisningsmiljö med hjälp av uterummet, dvs hur man som pedagog kan använda skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg. Arbetet utgår ifrån frågeställningarna: Hur arbetar pedagogerna med en skolträdgård som ett pedagogiskt Redskap? Vilka motiv och teorier ligger bakom pedagogernas val att använda sig av skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg? Hur upplever eleverna arbetet i skolträdgården? De metoder som används för att besvara frågeställningarna är dels kvalitativa intervjuer med pedagoger som i någon form arbetar med en skolträdgård i sin undervisning och dels en kvantitativ enkät ställd till eleverna som pedagogerna arbetar med. Undersökningsgruppen består av fem pedagoger som arbetar på tre olika kommunala skolor i södra Sverige samt ett urval av deras elever mellan åldrarna 6 ? 12 år.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och föräldrar ser på nyttan av elevens diagnos utifrån dess intentioner. Studien syftar alltså till att se hur lärare och föräldrar anser att arbetet har fungerat för eleven efter diagnostiseringen. Som metod har jag valt öppna intervjuer, sex intervjuer med lärare och sex intervjuer med föräldrar. Intervjuerna har genomförts som samtal snarare än regelrätta intervjuer. Resultatet visar att av de intervjuade lärarna anser fyra av sex att elevens diagnos kan utgöra ett Redskap i det fortsatta arbetet kring eleven, speciellt genom att den ökar förståelsen för elevens svårigheter.

Det här examensarbetet behandlar högläsning i förskolan. Syftet är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som pedagogiskt Redskap. Detta har gjorts genom att undersöka vilket syfte pedagogerna har med högläsningen, hur den används i förskolans verksamhet, samt hur de väljer litteratur.Examensarbetet har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I ett sociokulturellt perspektiv är interaktionen med andra människor avgörande för barns språk och lärande. Tidigare forskning kring högläsningens betydelse har visat att högläsning är ett användbart pedagogiskt Redskap och har många positiva effekter för barns språk och lärande.

Uppsats för avläggande av högskoleexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design10 hp, 2011.

Förändringsarbete är något som finns på mikro-, meso- och makro-nivå. Jag har sett till kommun X:s förändringsarbete. Den har arbetat aktivt för att få ner sin långtidssjukskrivning. En städenhet har lyckats väldigt väl med detta. Så frågan blev hur de har lyckats med sitt förändringsarbete, vad hade de gjort som är så speciellt som inte andra gör.

Många av de leksaker förskolebarn leker med på sin fritid är kopplade till populärkulturen. Samtidigt ser man inte populärkulturella leksaker i förskolan. Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer undersöka sex förskollärares förhållningssätt till barns populärkulturella leksaker. Vi ville undersöka om barns populärkulturella leksaker ses som Redskap i den pedagogiska verksamheten och om pedagogerna anser att de ska finnas i förskolans leksaksutbud. I vårt arbete antar vi ett sociokulturellt perspektiv.

Undersökningen syftar till att ta reda på hur pedagoger genom bilder kan ge kunskap, förståelse och inlevelse i och för historien. Vi undersöker även det källkritiska arbetet kring bilder samt hur vi kan sätta in bilden som Redskap i ett historiedidaktiskt sammanhang. I arbetet jämför vi pedagogernas arbete med bilder i historieundervisningen på kommunala skolor och internationella friskolor. I undersökning använder vi oss av metoden kvalitativ intervju där fyra personer ingår. Resultatet visar att våra informanter, som samtliga är pedagoger, använder sig av bilder på olika sätt för att ge eleverna kunskaper på olika nivåer.

Syftet med denna uppsats är att belysa högstadieelevers syn på musiken som skolämne men även den musik  som man  spelar  eller  sjunger  på  fritiden.  Resultatet  är  baserat  på  ett  antal  enkäter utlämnade till elever i årskurserna 7-9 från två olika skolor. Dessa resultat har sedan kategoriserats utifrån  ett  sociokulturellt  perspektiv  på  lärande,  såsom  intelligenta  och  språkliga  Redskap, kommunikativa  Redskap  samt  fysiska  verktyg  och  Redskap.  Utifrån  dessa  har  sedan  slutsatsen  att elevers musicerande på fritiden påverkar till viss del deras kunskaper och betyget inom skolämnet musik.  Mycket  av  lärandet  i  musiken  bygger  på  att  eleven  ska  kunna  behärska  olika  begrepp  och instrument, skillnader är att vissa elever besitter förkunskaper inom musiken och att detta i sin tur påverkar betyget. Resultatet har visat att skillnaden mellan de elever som går i musikskola och de som  inte  gör  det  är  en  fråga  kring  kunskaper  i  att  spela  och/eller  behärska  noter  och  ackord. Däremot finns ingen tydlig skillnad kring betygen utan alla elever ser ut att ha samma möjligheter att  nå  höga  betyg  i  musiken.  Andra  resultat  är  att  elevernas  uppfattning  kring  innehållet  i musikundervisningen  skiftar och  även om man går  i  samma  klass och  får  samma kunskaper  så uppfattar eleverna kunskapen på olika sätt..

Bakgrund: Vi har valt att undersöka hur fraktköpare använder sig av Schenker AB?s Internetportal mySchenker som består av en samling elektroniska tjänster/Redskap.Syfte: Syftet med denna undersökning är att studera och undersöka hur användaren ser på interaktionen mellan sig och Internetportalen mySchenker. På grund av tidsbrist så finns en viss begränsning i undersökningen, vi har exempelvis inte kunnat göra några observationer.Metod: Kvalitativ metod har utsetts som mest lämplig för att uppnå syftet. Data har samlats genom intervjuer av sju personer som använder sig av mySchenker i sitt arbete.Resultat: Resultatet som är baserat på intervjuanalyser delades upp i fem kategorier. Dessa är kunskapsinhämtning, mySchenker som Redskap, arbetsuppgifter, användbarhet/användarvänlighet samt önskemål och behov av ny funktionalitet.

I vår undersökning har vi fokuserat på hur kommunikationen ser ut mellan elever i ämnet slöjd. Syftet med C- uppsatsen var att ta reda på om elever kommunicerar slöjdprocessen mellan varandra utifrån ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande. Våra frågesällningar var ?vad kommunicerar elever om rörande slöjdprocessen mellan varandra?? och ?hur kommunicerar eleverna slöjdprocessen?? Vår undersökning grundade sig på en elevenkät, videofilmning och deltagande observation som vi utförde i tre nioklasser på en skola inom Umeå kommun. Genom vår undersökning kom vi fram till att eleverna i stor utsträckning kommunicerar slöjdprocessen (ide, planering, genomförande och värdering) med varandra.