Titel: Delaktighet, aktivitet och bollkontakt under idrottslektioner med bollen som redskap. Författare: Sara Lönnqvist och Susanne Åberg Vi har undersökt hur bollen används som redskap i idrottsundervisningen utifrån begreppen delaktighet, aktivitet och bollkontakt. Syftet med vårt arbete var att undersöka hur pedagoger planerade och genomförde sin idrottsundervisning med bollen som redskap. Vi ville se om delaktighet, aktivitet och bollkontakt förekom på idrottslektionerna. Ytterligare ett syfte var att undersöka dessa begrepp ur ett genusperspektiv, för att se om det fanns skillnader mellan pojkars och flickors agerande under idrottslektioner. Våra frågeställningar var: 1.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare kan utveckla sin undervisning med hjälp av digitala hjälpmedel och ta del av andra lärares erfarenheter med att arbeta med sådana hjälpmedel i slöjd, hem- och konsumentkunskap. Frågorna var; hur bidrar digitala hjälpmedel till att förbättra undervisningen i slöjden; Vilka för- och nackdelar upplever lärare av att arbeta med digitala verktyg; Hur väljer estetiska ämneslärare att kommunicera via nätbaserade kommunikationstjänster och vilka positiva, negativa konsekvenser har det kommunikationsvalet fört med sig? Tre olika metoder har använts för att samla in data till studien, deltagande observationer på en grundskola, aktioner för att designa undervisningen med digitala verktyg och intervjuer med lärare inom estetämnen. Enligt lärarna visade det sig att mer digitala redskap i undervisningen ökar elevers motivation. Digitala verktyg som mobiltelefoner distraherar elever dock, det bör finnas tydliga regler för dess användning.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur SMART Board användas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen inom årskurs 1 till 5. Detta med utgångspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv, där SMART Board sätts i relation till möjligheten att vara ett verktyg, samt del av ett förebyggande arbete, som eventuellt kan underlätta inlärning och/eller skolgång för elever som kan möta olika svårigheter i skolmiljön.Teori: Teorianknytningen i studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet.Det sociokulturella perspektivet grundas i att sociala konstruktioner påverkar den verklighet vi lever i och uppfattar, samt att kunskap är en konstruerad representation av verkligheten. Studien anknyter även till det specialpedagogiska forskningsområdet där det är studier omkring det preventiva arbetet som står som forskningsobjekt.Metod: Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ studie där observation och intervju används som metod för att förstå människors beskrivningar och uppfattningar. Observationsstudien är en minietnografiskt inspirerad studie och intervjustudien utgår ifrån den kvalitativa forskningsintervjun. Resultatet bearbetas och beskrivs utifrån en tolkande ansats.Resultat:Resultatet från undersökningen påvisar att SMART Board kan vara ett pedagogiskt redskap, som kan underlätta inlärningen för elever.

Vygotskijs idéer kring sambanden mellan tanke och språk och Dysthes studier kring dialogiska klassrumsklimat bildar grundvalen för undersökningen. I den empiriska delen av uppsatsen finns intervjuer som har gjorts med lärare för skolår 7-9. Intervjuerna handlar om hur lärarna använder skrivande och samtal i undervisningen, vilka metodiska redskap som kommer i bruk för skrivande och samtal, samt i vilken mån de anser att språket har en grundläggande betydelse för lärandet. Ett resultat av den empiriska undersökningen är att lärarna i de samhällsorienterande ämnena och språk hade större medvetenhet om skrivande och samtal som medel till lärande än lärarna i naturorienterande ämnen och matematik. Undersökningens diskussion visar att det är viktigt att lärare har insikt i hur de ska arbeta med skrivande och samtal i undervisningen, eftersom det påverkar huruvida eleverna får rätt förutsättningar att arbeta efter läroplanens anvisning om att eleverna skall kunna uttrycka tankar och idéer i tal och i skrift..

Syftet med vårt arbete har varit att, genom kvalitativa intervjuer och observationer, försöka synliggöra två lärares språksyn och eventuella skillnader mellan deras upplevda och faktiska norm. Vi har också velat undersöka hur deras språksyn genomsyrar deras undervisning i svenska. Undersökningen har genomförts i två klasser på en mångkulturell skola i en större stad i södra Sverige. Vårt resultat visar att lärarna arbetar utifrån normerna för det offentliga språket där de förhåller sig till en kommunikationsteknisk/ändamålsenlig språknormering och ser på språket som ett ändamålsenligt redskap. Resultatet pekar även på att lärarnas upplevda och faktiska norm väl överensstämmer. Lärarna har en till största delen formalistisk språksyn som får genomslag i undervisningen men vi kan också finna flera inslag av en kommunikativ språksyn..

I läroplanen och kursplanen för svenska finns underlag för att film ska finnas med i svenskundervisningen. Det är också viktigt med tanke på det mediasamhälle vi lever i idag. Att använda film i undervisningen är också ett sätt att närma sig elevernas kultur och det som ligger dem nära. Undersökningar som gjorts visar att undervisning om och med film bedrivs på ett annat sätt än när det gäller skönlitteratur. Skönlitteratur tas upp på ett mer seriöst sätt och undervisningen är mer genomarbetad.

Abstract/Sammanfattning Problemområde För elever med funktionsnedsättningar är behovet av informations- och kommunikationsteknik många gånger störst och ibland även en förutsättning för att eleverna ska nå målen i sin utbildning. Lärare i grundsärskolan arbetar mycket med att finna lämpliga redskap och metoder som leder till lärande och utveckling. Forskning visar att digitala redskap som surfplattan gör undervisningen tillgänglig. Surfplattan har fått ett genombrott i den svenska skolan. Då den anses ge eleverna nya förutsättningar till lärande och utveckling, medför detta att elever inom grundsärskolan får nya möjligheter att utforska och utmana sitt lärande.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur tre lärare arbetar med samtal som metod i undervisningen och deras inställning till samtal i undervisningen.För att undersöka detta har vi använt oss av intervju och observation. Vi intervjuade först respektive lärare, för att sedan observera dem under två tillfällen.Resultatet visar att alla lärarna är postivt inställda till samtal i undervisningen. Flera av lärarna använder samtalet i undervisningen men ofta i form av kontrollfrågor, som syftar till att ta reda på vad eleverna kan eller vet. Det finns vissa brister i användandet av samtal som metod, där den viktiga dialogen inte lyfts fram.Resultatet av studien visar att lärarna ofta är medvetna om samtalets betydelse, men det används i olika hög grad i undervisningen av de undersökta lärarna..

Syftet med detta arbete har varit att få större insikt i hur en hälsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrån studiens huvudsakliga frågeställning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer med två förskollärare från olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag använt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstånds- eller kampstrategier samt problem- och känslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress..

Sammanfattning I denna uppsats har jag har valt att fokusera på hur film används i den svenska grundskolans obligatoriska historieundervisning i årskurserna 7-9. Tanken är att belysa hur film används som redskap och komplement i undervisningen och på vilket sätt filmen följs upp. Undersökningen har visat att användandet av film kan fungera som komplement i undervisningen, då detta i mångt och mycket kan ge en djupare förståelse och inblick i människors livsvillkor och samhällets förändringar genom historien. Men det är själva uppföljningen och bearbetningen av filmen som är avgörande om historiefilmer ska fungera i undervisningssyfte. Undersökningen utfördes som en halvtstrukturerad kvalitativ intervju.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt tron kan vara ett redskap för att ta sig ur ett missbruk. Detta har skett genom intervjuer med personer som har genomgått tolvstegsprogrammet och har personliga erfarenheter av på vilket sätt tron har används för att ta sig ur ett missbruk. De har beskrivit tron som en högre makt som alltid är med i vardagen, ger inre kraft och styrka att fortsätta kämpa, en kraft som värmer inombords, vill väl och som inger lugn. Tron på att det finns en mening med allt som sker har ingett hopp och tro på en framtid utan alkohol. Denna tro har haft stor betydelse och utan detta redskap säger de sig inte ha klarat av att ta sig ur missbruket.

Intresset i vår studie är hur några lärare talar om barn i sorg. I litteraturdelen tar vi bland annat upp skolans uppdrag, barns reaktioner och hur man kan bemöta ett barn i sorg. För att få reda på hur man arbetar med barn i sorg i skolan har vi intervjuat några verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Lärarna talade om att vara lyhörd för elevens behov och visa respekt för eleven och dess familj. De berättade om vilka redskap som de använt sig av i mötet med barn i sorg, och även i den övriga undervisningen när de talat om sorg och död.

Utgångspunkten för detta arbete är hållbar utveckling och barns lärande om vår miljö. Vi har valt att använda oss av barnlitteratur och information- och kommunikationsteknik(IKT) som redskap för lärande om hållbar utveckling i förskolan. Arbetet innehåller två produkter som är skapade för att användas som pedagogiskt redskap av pedagoger för barn. Produkterna består av en barnbok som förklarar fotosyntesens process och en kompletterande app som befäster och fördjupar den kunskap boken erbjuder barnen. Huvudsyftet är att ge barn en möjlighet att utveckla en medvetenhet och respekt för vår gemensamma miljö.

Syftet med den här studien är att undersöka om DLS Läsförståelsetest är ett bra redskap för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd när det gäller läsförståelse. Detta undersöks genom att sambandet mellan DLS Läsförståelsetest och det nationella provets läsförståelsedel studeras. Studien görs på 59 elever i år 9. Studiens resultat visar på ett visst samband mellan testen men många elever med lågt resultat på DLS Läsförståelsetest klarar ändå det nationella provets läsförståelsedel. Elever med högt resultat på DLS Läsförståelse får i studien även högt resultat på det nationella provet.

Detta examensarbete är en undersökning på en gymnasieskola om användande och erfarenheter av infärgning i matematikundervisningen. På skolan bedrivs ej någon styrning från ledningen eller av andra lärare för användning av infärgning. Var och en av lärarna väljer helt självständigt om det vill arbeta med det eller ej. Syftet med denna undersökning är att utröna lärares och elevers erfarenheter och uppfattning i att utveckla matematikundervisningen med infärgning inom de yrkesinriktade programmen. Metoden infärgning kan beskrivas som att, man låter yrkesämnet färga undervisningen i kärnämnena.