Bakgrund och problem: Varulagret hos handelsföretag inom konfektionsbranschen är oftasten mycket omfattande och väsentlig post i deras omsättningstillgångar. Detta innebär atteventuella felvärderingar kan få en stor påverkan på resultatet. Därför är det viktigt att värderavarulagret med försiktighet. Det finns ett antal problem vid värdering av varulager och dessaär sammankopplade med de Redovisningsval som företag gör. Handelsföretag inomkonfektionsbranschen är särskilt känsliga vid värdering av sina varulager då deras varor styrsav trender, väderlek och säsongsvariation.

Lågkolhydratsdieter är ett samlingsnamn för flera olika dieter, som förespråkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter är ett omtalat ämne som det nu uppstått mycket åsikter och uppfattningar runt och som väckt starka känslor. Lågkolhydratsdieter avviker från de riktlinjer som Livsmedelsverket förespråkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och träningsresultat.Vårt syfte med studien har varit att undersöka hälsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lågkolhydratsdieter, samt de källor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsansats. Där åtta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.

Bakgrund och problembeskrivning: Från och med år 2005 ska alla noterade bolag upprätta sina koncernredovisningar enligt IASBs regelverk IFRS. Redovisningen har gått från att traditionellt sett vara inriktad på anskaffningsvärde till att värdera fler tillgångar, bland annat finansiella instrument, till verkligt värde. Att värdera till verkligt värde kan vara svårt då IFRS är ett principbaserat regelverk och inga tydliga riktlinjer finns för hur värdering av exempelvis onoterade aktier ska gå till. En ny standard rörande verkligt värde är på ingång men än så länge har företagen stor frihet i sin redovisning av denna metod. Författarna frågar sig i den här undersökningen hur de börsnoterade företagen värderar sitt innehav av en slags finansiell tillgång, närmare bestämt onoterade aktier.

Svenska noterade företag har sedan 2005 varit skyldiga att tillämpa den internationella redovisningsstandarden IFRS vilket innebär att noterade företag numera kan tillämpa redovisning till verkligt värde för förvaltningsfastigheter enligt IAS 40. Onoterade företag med förvaltningsfastigheter har däremot valmöjligheten att värdera antingen till anskaffningsvärde enligt RR 24 eller till verkligt värde enligt IAS 40. Redovisningsvalet spelar en betydande roll för företagets redovisade resultat och därmed dess ekonomiska ställning. Syftet med uppsatsen är att vi vill förklara vad som påverkar svenska onoterade företags Redovisningsval vid värdering av förvaltningsfastigheter. Vår utgångspunkt med studien är att införandet av den nya värderingsmetoden har påverkat företag med förvaltningsfastigheter och vi anser det därför intressant att undersöka fenomenet.

Bakgrund/Problemdiskussion: För svenska koncerner infördes tvingande redovisning enligt IFRS gemensamma europeiska standard med början räkenskapsåret 2004. Den största skillnaden mot tidigare koncernredovisning är anpassningen till anglosaxisk redovisningstradition. Med IFRS är målsättningen att redovisningen bättre ska avbilda verkligheten och öka relevansen ur ett aktieägarperspektiv. Värdering till verkligt värde tillåts i högre grad än tidigare Goodwill skrivs inte längre av utan nedskrivningstestas årligen avseende aktuellt värde och skrivs ner endast då behov anses föreligga. Således påverkas företagens resultat- och balansräkning avhängigt företagens Redovisningsval runt identifiering av immateriella tillgångar och nedskrivning av goodwill.

Sammanfattning:Det finns olika valmöjligheter inom redovisning. Vilket val man gör styrs av vilket resultat man önskar visa. Det har just införts en ny lag som innebär att juridiska personer skall ta upp en schablonintäkt för sina periodiseringsfonder och vi bestämde oss för att undersöka vilka val företagen gjort och vilken betydelse olika faktorer har när de ska välja att sätta av till periodiseringsfonder eller ej.Vi valde ett deduktivt angreppssätt och de vetenskapliga teorier vi främst utgick ifrån var agentteorin och Positive Accounting Theory (PAT). Vi valde att undersöka om följande faktorer kan ha samband med vilka beslut man tar när det gäller periodiseringsfonderna: bonus till ledningen, företagens skuldsättningsgrad, storlek, bransch och ägarstruktur.Vi ställde samman en hypotes för varje faktor och i de fall vår ursprungliga rådata var kontinuerligt kvantitativ testade vi dessa hypoteser med hjälp av så kallade t-tester. I andra fall gjorde vi korstabeller med ?2-test.Från PAT är det endast skuldsättningsgraden som påvisar ett svagt samband.

Bakgrund: Socialt företagande utmärks av entreprenörens förmåga att identifiera samhällsproblem och tillmötesgå de sociala behoven i samhället. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrån de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna återspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en påverkan i strävan efter företagets uppsatta mål, vare sig deär socialt, miljömässigt eller ekonomiskt motiverade.Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen är att genom fallstudie skapa ökad förståelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten.Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras på en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgår ifrån socialt entreprenörskap.

Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på om mindre onoterade aktiebolag som arbetar med forskning och utveckling valt att tillämpa K2- eller K3-regelverket. Delsyftet är att undersöka vilka faktorer som kan inverka på valet. En förhoppning med studien är att denna kan vara till hjälp för de företag som står inför valet mellan K2 och K3. I studien har en kvantitativ metod tillämpats. Empiriskt material har samlats in genom årsredovisningar, via databasen Retriever samt via kontakt med ansvarig person på företagen i urvalet.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kommunala energibolag resonerar vid val av avskrivningsmetod samt hur kommunala energibolag har förberett sig inför införandet och hur de förhåller sig till implementeringen av komponentavskrivningar.Teorier: De teorier som använts i uppsatsen finner vi vara relevanta och applicerbara utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vi har bl.a. använt oss av Burns & Scapens ramverk som ingår i den institutionella teorin, vilket är den teori som studien utgått ifrån.Metod: Studien utgår ifrån den kvalitativa ansatsen med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och dokumentgranskning.Empiri: Empirin innefattar intervjuer med 5 kommunala energibolag inkluderande granskning av relevant dokumentation.Slutsatser: Studien har visat att de kommunala energibolagen upplever avskrivningsval som en svårbedömd process som präglas av en inre tröghet på grund av påverkande faktorer och inrotade regler och rutiner. I och med tolkningen och införandet av BFNs regelverk avseende komponentavskrivningar har ett internt motstånd byggts upp på grund av svåra och godtyckliga bedömningar. Detta har bidragit till en spretighet, vilket har påkallat behovet av tydligare rekommendationer och direktiv.

Bakgrund och problem: Under hösten 2008 bröt den nu rådande finanskrisen ut världenöver. Redovisningsprofessionen anser att bristande transparens i redovisningen avkreditinstituts skuldsättning är en av orsakerna till krisens omfattning. Fluktuationerna iflertalet marknadsräntor har väckt frågan om turbulensen avspeglas i redovisningen, dåmarknadsräntor ligger till grund för vissa Redovisningsval. I denna studie undersöks hurräntevolatiliteten i de svenska statobligationerna påverkat valet av diskonteringsränta, samtvilka eventuella egenskaper hos företag som kan inverka på detta val.Syfte: Syftet med denna undersökning är, (1) att förstå om ränteturbulensen hösten 2008 haftstor påverkan på företagens val av diskonteringsränta i årsredovisningen samt (2) attidentifiera karakteristika, vilka kan påverka valet av diskonteringsränta.Avgränsningar: Studien är avgränsad till att undersöka svenska börsnoterade företags val avdiskonteringsränta för förmånsbestämda pensionsplaner år 2008. Alla företag i studien harräkenskapsår = kalenderår.

Bakgrund och problem: Principbaserade standarder lämnar stort utrymme för ledningens bedömning när det gäller val av redovisningsmetoder. Trots att redovisningsregler uppmuntrar företag att identifiera immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv i så stor grad som möjligt, fortsätter företagen att redovisa relativt stora mängder goodwill vid förvärv och bara fåtal företag väljer att identifiera immateriella tillgångar separat. Immateriella tillgångarnas egenskaper gör redovisningen svårt och komplex. Redovisning av immateriella tillgångar inte är relevant och ger användaren en missvisande bild av de finansiella rapporterna.Syfte: Uppsatsens syfte är genom att studera immateriella tillgångarnas betydelse för olika typ av företag och bakomliggande faktorer till val av identifiering av immateriella tillgångar, skapa förståelse för den problematik som införande av gemensamma regelverk kan skapa för olika branscher.Avgränsning: Denna studie är begränsad till två svenska börsnoterade företag i två olika branscher och behandlar endast val av identifiering av immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv.Metod: Den metod som används är en kvalitativ fallstudie där telefonintervjuer genomförts samt informationen ur företagets årsredovisningar har granskats. Resultatet från den empiriska delen har sedan analyserats utifrån referensramen och sammanfattas i slutsatsen.Resultat och slutsatser: Resultatet av den genomförda studien visar att olika branscher identifierar olika typer av immateriella tillgångar och i olika utsträckning.

Bakgrund och problem: Sverige har som ett steg i harmoniseringen inom EU antagit internationella redovisningsstandarder vilka publiceras av IASB som är en oberoende stiftelse med säte i Storbritannien. De nya reglerna kring rörelseförvärv och dess redovisning får konsekvenser för alla börsnoterade koncerner inom Sverige. Undersökningar som gjorts skapar funderingar om vilka faktorer som påverkar hur ett företag identifierar immateriella tillgångar och hur de värderas i förhållande till köpeskillingen.Syfte:Syftet med undersökningen är att studera om det finns möjlighet för de utvalda företagen att tolka reglerna mer fritt och om detta i sin tur påverkar företagens Redovisningsval. Vidare önskar uppsatsförfattarna undersöka hur företagen har skaffat sig kunskaper och anpassat sig till regelverket IFRS 3 samt urskilja vilka faktorer som eventuellt påverkar storleken på andelen redovisad goodwill.Avgränsningar:Avgränsningar har gjorts till fyra svenska företag inom läkemedelsbranschen som under 2005 gjort rörelseförvärv. Uppsatsförfattarna har inte haft för avsikt att beröra minoritetsintressen och omvända förvärv.

Bakgrund och problemdiskussion: K-projektets huvudregelverk K3 blir obligatoriskt atttillämpa från och med 2014. Komponentmetoden är en nyhet i K3 som fastighetsbranschen istort har motsatt sig. För fastighetsbolag innebär metoden ett omfattande arbete med att dela infastigheterna i komponenter med olika förbrukningstid. SABO och Hyresgästföreningen menaratt det kommer innebära att fastighetsbolagen måste lägga en större del av underhållsutgifterna ibalansräkningen vilket kortsiktigt väntas leda till ökat redovisat resultat. Andra förväntar sigistället att fastighetsbolag med hjälp av redovisningsmetoder ändå kommer fortsätta att ta storakostnader i resultaträkningen och att komponentmetoden i praktiken inte kommer få några störreeffekter i fastighetsbranschen.Syfte: Att analysera hur redovisningen i några fastighetsbolag kommer påverkas av komponentmetodensamt att undersöka om det finns bakomliggande motiv och faktorer som kan inverka påhur komponentmetoden kommer att praktiseras i fastighetsbolag.Avgränsning: Studien är begränsad till komponentmetoden i K3.

I början av 2014 infördes ett nytt regelverk för hur företag och ekonomiska föreningar ska avsluta sina räkenskapsår. Inte förrän media började rapportera om problemet tidigare i år har diskussionen satts igång och flera organisationer har gjort uttalande och förenklingar. De har visat sig vara svåra att tolka och implementera och för en del bostadsrättsföreningar kan tillämpningen vara ödesdiger. Valet står mellan två regelverk i det så kallade K-projektet.Syftet med studien är att utifrån bostadsrättsföreningarnas perspektiv utforska vilka faktorer som påverkar och hur de påverkas beroende av Redovisningsvalet styrelsen gör. Detta kommer utföras genom att studera ekonomiska förvaltare som förser föreningarna med rekommendationer och information.