SAMMANFATTNING Titel: Kommunikationen mellan revisorer i svenska internationella koncerner Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Sandra Karlsson och Malin Karlsson Handledare: Arne Fagerström Datum: 2014 Syfte: Studiens syfte är att förklara och skapa förståelse för hur rapporteringen sker mellan huvud- och dotterföretagsrevisorer i svenska internationella koncerner. Vidare studeras även vilka faktorer som påverkar rapporteringen och kommunikationen mellan huvud- och dotterföretagsrevisorer samt varför dessa faktorer påverkar rapporteringen och kommunikationen. Metod: Studien har genom kvalitativ metod studerat rapporteringen och kommunikationen mellan revisorer i svenska internationella koncerner utifrån Sveriges största revisionsbyråer med hjälp av tio stycken semistrukturerade intervjuer. Resultat och slutsats: Hur rapporteringen och kommunikationen sker mellan huvud- och dotterföretagsrevisorer skiljer sig utifrån hur väsentligt företaget är för koncernen. Ju mer väsentligt ett företag är, desto mer rapportering och kommunikation krävs under året. Det finns flera faktorer som påverkar rapporteringen mellan huvud- och dotterföretagsrevisorer i svenska internationella koncerner. Det går inte att säga att det är just är den här faktorn som påverkar alla koncernrevisorer i störst utsträckning, utan det ser olika ut beroende på exempelvis, vilket land dotterföretaget verkar i.

AbstraktTitel: Svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt IFRSNivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Elin Elmehagen och Tomas FribergHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014- majSyfte: Syftet med denna studie är att undersöka svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt internationella Redovisningsstandarder, IFRS. Mer specifikt syftar studien till att undersöka huruvida svenska revisorer anser att det existerar ett manipulativt beteende vid goodwillredovisning enligt IFRS och vilka bakgrundsfaktorer som kan förklara revisorernas uppfattningar.Metod: Vi har använt oss av en elektronisk enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 732 svenska godkända och auktoriserade revisorer. Vi fick 92 svar vilket ger en svarsfrekvens på 12,57 %. Resultaten redovisas genom att vi presenterar tabeller med förklarande text.Resultat & Slutsats: Utifrån studien har det framgått att det finns två linjer av tankegångar angående goodwillredovisning enligt IFRS bland svenska revisorer.

Bakgrund och problem: För Sveriges noterade bolag råder en helt annansituation idag än för bara några år sedan. Ökad internationalisering och en deluppmärksammade bolagsskandaler har medfört att bolagen nu har såväl nyaRedovisningsstandarder (IFRS och US GAAP) som nya bolagsstyrningsregler(Koden och SOX) att följa. Vilka regler som bolagen tvingas följa beror på var deär noterade. Dessa nya regler berör direkt de olika bolagen men även derasrevisorer indirekt. För denna uppsats har de fyra största revisionsbyråerna ochderas rekrytering och kompetensutveckling undersökts för att se hur dessapåverkats av den nya situationen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en kvalitativ undersökningkartlägga hur rekrytering och kompetensutveckling i revisionsbyråerna ser ut samtanalysera vilka effekter nya Redovisningsstandarder och nya regler förbolagsstyrning har haft på dessa.

I en effektiv marknad är företag värda vad marknaden är beredd att betala. Fastighetsbranschen har under en längre tid präglats av att aktien handlas till ett lägre värde än bolagets totala fastighetstillgångar, detta kallas för att aktien handlas med substansrabatt. I takt med räntans nedgång har aktiekursen ökat. Den senaste tiden har fastighetsbolagens aktier ökat markant i värde, räntan har varit en bidragande orsak. Vi kommer i uppsatsen att lägga fokus på de nya Redovisningsstandarder från IASB.

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i två globala företag, Scania koncern som är ett industriföretag med mycket materiella anläggningstillgångar och lite immateriella tillgångar jämfört med WSP group, som är ett konsultföretag med lite anläggningstillgångar och mycket immateriella tillgångar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP värderar och avskriver sina materiella anläggningstillgångar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts även om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill säga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jämförbarhet enligt IASB:s föreställningsram.Metoden som används i undersökningen är en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna läst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga källor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.Uppsatsen utmynnar i ett resultat som säger att införandet av IFRS /IAS inte påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper så mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga de värderingsmetoder som används för att fastställa verkligt värde på finansiella instrument och också granska hur dessa metoder redovisas. Därtill syftar uppsatsen till att diskutera problematiken för värderingskonceptet verkligt värde. Detta görs i två delar, utifrån standardsättarnas perspektiv och de finansiella institutens. Därefter utreds förbättringar inom konceptet som baseras på de två tidigare delarna. Metod: Uppsatsens undersökning utfördes via en fallstudie som baserades på kvalitativ data. Data inhämtade från två separata områden, tre Redovisningsstandarder (SFAS 157, IAS 39 och IFRS 7) och årsredovisningar från 2007, hämtade från de tio största finansiella instituten (baserat på balansomslutning) ifrån USA respektive Europa. Resultat & slutsats: Undersökningen visade att rekommendationerna kring vilka värderingsmetoder som ska tillämpas är likvärdiga från de båda standardsättarna; prisnoteringar och värderingsmodeller, men inte toleransen kring värderingsmodeller, där FASB är mer tillmötesgående än vad IASB är.

Bakgrund och problem: Varje år investeras det stora summor i den forskningsbaserade läkemedelsindustrin. Investeringarna innebär stora risker då det är få läkemedel som genererar tillräckligt stora vinster för att täcka kostnaderna. Sedan år 2005 har svenska koncerner tillämpat IFRS, vilket har medfört större krav på redovisningen av FoU. Valet att aktivera eller kostnadsföra utgifterna för FoU har debatterats mycket och valet påverkar företagets finansiella ställning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur redovisningen av FoU och patent ser ut hos läkemedelsföretag i Sverige som använder sig av IAS 38 och hur redovisningsvalen har påverkats av införandet av IFRS.

År 2005 infördes IASBs Redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.

Syfte: Undersökningen syftar till att utreda den effekt införandet av en granskning, vid sidan av revisionen, av finansiella rapporter får på dels synen på redovisning och revision, dels den faktiska redovisningen. Uppsatsen syftar även till att diskutera möjligheten för Panelen att utföra den faktiska övervakningen av företagens finansiella rapporter. Metod: Då det studerade fenomenet är relativt nytt har vi använt en utforskande, kvalitativ ansats som har varit inriktad mot att kartlägga tidigare outforskat område. En induktiv inriktning har valts, till stor del för att befintlig teori saknas. Vi har använt ett upplägg där respondenterna tillfrågats om sina åsikter i en enkät och delats in i grupper som har olika intressentförhållande till de studerade företagens finansiella redovisning.

Den ökade globaliseringen av kapitalmarknaden och det faktum att marknader numera integreras oberoende av landsgränser, har bidragit till att en harmonisering av redovisningsregler har blivit allt viktigare. Inkonsekvenser i redovisningen har historiskt resulterat i finanskriser och företagskandaler, som fått allvarliga konsekvenser. I syfte att minimera dessa redovisningsskillnader ingick den internationella standardsättaren IASB tillsammans med den amerikanska standardsättaren FASB ett gemensamt projekt. Projektet går under benämningen Norwalk Agreement och startades år 2002. Idag samarbetar IASB och FASB mot målet att öka jämförbarheten med den internationella redovisningen genom att utveckla en enhetlig uppsättning av högkvalitativa Redovisningsstandarder.

Bakgrund och problemdiskussion: Bankerna har ökat sin utlåning kraftigt över hela världen det senaste decenniet. En ökad utlåning av subprimelån som bland annat fanns paketerade i CDOs bidrog till problem då ingen visste hur stor risken var med dessa lån och saknaden efter detaljerad information över produkten efterfrågades inte. Många av de bland annat stora investmentbankerna gjorde avsevärda förluster. Enligt Redovisningsstandarder skall företaget uppvisa karaktär och omfattning av de risker som de är exponerade för och hur dessa ska hanteras. Med tanke på finanskrisen som har uppstått och banker som blivit förstatligade och gått i konkurs är det intressant att se om upplysningar som lämnas i räkenskaperna är tillräckliga för att utläsa relevant information och ge en bra bild av företagets exponering.

Bakgrund och problem: Varumärken har fått en ökad ekonomisk betydelse under de senaste 25 åren, främst i samband med en kraftig ökning av företagsförvärv. Dock kvarstår problematiken med att värdera varumärken på ett, enligt Redovisningsstandarder, tillförlitligt sätt. Aktievärdet på företag utgörs i olika utsträckning av varumärken som inte finns redovisade på balansräkningen samtidigt som IFRS säger att varumärken skall skiljas från goodwill vid ett förvärv, men internt upparbetade varumärken får inte redovisas. Arbete med en ISO-standard för varumärkesvärderingen har påbörjats, och det arbetet går i linje med den ökade harmoniseringen som standardsättare sedan införandet av IFRS arbetat med. Syfte: Uppsatsen har som syfte att undersöka den flora av värderingsmetoder som finns samt att bilda en uppfattning kring attityderna till värderingsproblematiken och om en harmonisering kan bli möjlig genom standardisering.

Bakgrund och problem: God jämförbarhet mellan företag är en förutsättning för en effektiv kapitalmarknad och redovisningen är ett viktigt verktyg för att jämföra företag. En harmoniserad redovisning är därmed en förutsättning för att uppnå god jämförbarhet mellan företag i olika länder. Implementeringen av IASB:s Redovisningsstandarder IFRS innebär att EU:s börsnoterade företag nu redovisar enligt samma standarder. Trots att företagen redovisar enligt samma standarder implementeras de olika, vilket tillsammans med det bedömningsutrymme som finns i standarderna innebär att jämförbarheten kan antas vara begränsad. Materiella anläggningstillgångar, som redovisas enligt IAS 16, är ett område där företagens egna bedömningar har ett stort utrymme, då exempelvis nyttjandeperiod bestäms subjektivt, och redovisningen av likadana ekonomiska händelser kan därmed skilja sig åt mellan företag.

Bakgrund och problem: Ett antal omfattande företagsskandaler under senare åt har ökat kravet bland intressenter att få bättre insyn i företagens verksamhet. IFRS syfte att tillfredställa intressenternas behov av information har ifrågasatts och krav på ytterligare revideringar har ställts, i synnerhet i frågan om IAS 1:s utformning. Då informationskravet inte uppfylls kan detta leda till ett antal problem, som diskuteras i studien. Syfte: Studien syftar till att undersöka eventuella samband mellan de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företagen presenterar och de upplysningar som krävs enligt IAS 1 punkt 125. Genom textanalys av finansiella rapporter granskas det eventuella sambandet, utifrån hur stort antal av upplysningarna om antaganden och väsentliga osäkerheter i uppskattningar som företagen upplever som risker och osäkerhetsfaktorer.Avgränsningar och begränsningar: Studien innefattar endast företag noterade på Stockholmsbörsens Small, Mid och Large Cap listor och endast bolag inom industrioch finansbranschen.

Bakgrund och problem: Sedan år 2005 ska noterade företag inom EU tillämpa InternationalFinancial Reporting Standards (IFRS) vid upprättandet av koncernredovisningen. Av dettaregelverk följer att vissa tillgångar och skulder ska redovisas till verkligt värde istället förhistoriskt anskaffningsvärde. Målsättningen hos det normgivande organet InternationalAccounting Standards Board (IASB) som utvecklar IFRS är att redovisningen ska innehållarelevant information som underlättar beslutsfattandet för investerare och analytiker.Begreppet verkligt värde har emellertid kritiserats, i synnerhet avseende dess tillförlitlighet.Risken för manipulation ökar när värderingen bland annat grundar sig på företagsledningensbedömningar. När konjunkturen vänder nedåt kan börskurserna komma att fluktuera i allthögre grad eftersom de värdeförändringar som följer av redovisning till verkligt värde speglasi resultaträkningen. Med anledning av att IFRS enbart har tillämpats under högkonjunktur ochatt vi idag ser en allt större finansiell oro har jag valt att studera följande frågeställningar.Vad finns det för uppfattningar om verkligt värde? Vilka konsekvenser kan redovisning tillverkligt värde få vid en lågkonjunktur?Syfte: Syftet med studien är att beskriva problematiken kring redovisning till verkligt värdesamt att undersöka olika uppfattningar om de effekter redovisning till verkligt värde kan fåvid en konjunkturnedgång.Avgränsningar: Uppsatsen omfattar enbart de internationella Redovisningsstandarder somutvecklas av IASB.