Sök:

Sökresultat:

452 Uppsatser om Redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 - Sida 29 av 31

Plasticizer for Medical Application

Gamla Årstabron i Stockholm uppvisade efter 80 år i drift omfattande skador på de bärande betongkonstruktionerna enligt en utredning som genomfördes 2006 av dåvarande Carl Bro AB på uppdrag av dåvarande Banverket Region Öst. Det konstaterades att omfattande reparationer och förstärkningar av brons betongvalv var nödvändiga för framtida rationell drift av bron. Det beslutades efter vidare utredning att de första tre valven på Södermalm i Stockholm skulle renoveras med injekteringsbetong. Renoveringen av de tre valven på fastlandet på Södermalm var ett prov i full skala för att hitta den optimala metodiken för den fortsatta renoveringen av resterande 17 betongvalv. Det här examensarbetet syftar till att utvärdera metoden med injekteringsbetong med hänsyn till injekteringsbetongens egenskaper, material och produktionsteknik. Bakgrunden till detta examensarbete är att det finns ett stort behov av att följa upp renoveringsmetoden med injekteringsbetong eftersom den inte har använts i någon större utsträckning i Sverige sedan slutet av 1970-talet.

Energikartläggning och åtgärdsförslag på Capio Lundby Sjukhus - På uppdrag av Miljöbron AB

Capio Lundby Sjukhus finns i flera olika byggnader vid Wieselgrensplatsen på Hisingen i Göteborg. Detta är på grund av att sjukhuset växt sig större och att det idag inte får plats i en byggnad. I huvudbyggnaden finns det gynekologi, kirurgi, medicin, neurologi, operation, vårdavdelning, ortopedi/handkirurgi, urologi, öron-näsa-hals, och hörcentral. Ögonkliniken ligger separat i en byggnad nära huvudbyggnaden. En bit bort ligger psykiatriavdelningen och administrationen.Capio Lundby Sjukhus är idag ISO-certifierat enligt ISO 9001:2000 och fick som första sjukhus i Sverige hela sin verksamhet certifierad 2005.

Golfbanedränering : en studie av teori och praktik

Den stora mängden golfare har gjort att trycket att komma ut på banorna ökat de senaste åren, vilket inneburit att man ger sig ut strax efter men även under nederbörd. Blöta banor är inget som vare sig golfare eller banan i sig uppskattar. För att råda bot på detta är en fullt fungerande och rätt dimensionerad dränering av yttersta vikt. Jag har genomfört min undersökning med litteraturstudier och intervjuer med banchefer och ibland andra inblandade i byggnationen. Intervjuerna skulle ge svar på frågorna; Hur var det tänkt?, Hur gjorde man? och Vad blev resultatet? Förfrågningsunderlagen vid om-, till- eller nybyggnationer är överlag hyfsade.

Reduktion av total genomloppstid för produktionsanläggning
medelstora lagerhus vid SKF Mekan AB

Problembakgrund År 2002 upphandlade SKF Mekan en ny produktionsanläggning för bearbetning av medelstora lagerhus. Anläggningen, Line 2, installerades under hösten/vintern 2004 och är ett led i SKF Mekans utveckling mot ett modernare produktionstänkande. Den nya produktionslinjen är automatiserad och uppbyggd så att ställtiden reducerats. Något som har föranlett ett behov av att utreda möjligheten till en flexiblare produktion och användandet av mindre batchstorlekar. Syfte Syftet med arbetet är att minska den totala genomloppstiden för att kunna leverera snabbare, sänka nivån på produkter i arbete och minska färdigvarulagret.

Ramdirektivet för vatten : förändrad riskhantering? Översvämningarna i södra Norrland sommaren år 2000 och oljeutsläppet från fartyget Fu Shan Hai år 2003

I vårt samhälle finns många miljöproblem och olyckor av olika slag inträffar som påverkar vattens kvalitet. Till exempel översvämningar eller oljeutsläpp kan leda till att vattendirektivets mål, en god vattenstatus, inte kan uppnås eller bevaras i en vattenförekomst. Att förstå, förebygga och åtgärda sådana händelser är en viktig del av vattenhanteringen. I denna uppsats gör jag ett försök att koppla samman två huvudinriktningar som kan urskiljas i diskussionen om risker. Det är ett traditionellt naturvetenskaplig perspektiv som i uppsatsen benämns som ett objektivistiskt perspektiv och som representeras av teknisk riskanalys, samt ett perspektiv som har sin grund i sociologin och som tar ett konstruktivistiskt grepp om riskfrågor, här representerat av miljökonstruktivism.

Hur ska elförsörningen tryggas vid tredimensionell fastighetsbildning? : Hur behandlar Lantmäteriet och elnätsföretagen frågan?

SammanfattningTredimensionella fastigheter är, i större utsträckning än traditionella fastigheter, beroende av att samverka med omkringliggande fastigheter för att bli lämpliga för sitt ändamål. Av den anledningen finns särskilda villkor för att sådan fastighetsbildning ska få ske. Bland annat måste fastigheten tillförsäkras vissa nödvändiga rättigheter redan vid bildandet. Det här arbetet fokuserar på en specifik typ av nödvändig rättighet som de allra flesta tredimensionella fastigheter har behov av, nämligen elektriska starkströmsledningar. Hur rätten till dem ska tryggas preciseras inte i lagtext, utan är upp till Lantmäteriet att besluta om i de enskilda fallen.

Renovering av Gamla Årstabron med injekteringsbetong

Gamla Årstabron i Stockholm uppvisade efter 80 år i drift omfattande skador på de bärande betongkonstruktionerna enligt en utredning som genomfördes 2006 av dåvarande Carl Bro AB på uppdrag av dåvarande Banverket Region Öst. Det konstaterades att omfattande reparationer och förstärkningar av brons betongvalv var nödvändiga för framtida rationell drift av bron. Det beslutades efter vidare utredning att de första tre valven på Södermalm i Stockholm skulle renoveras med injekteringsbetong. Renoveringen av de tre valven på fastlandet på Södermalm var ett prov i full skala för att hitta den optimala metodiken för den fortsatta renoveringen av resterande 17 betongvalv. Det här examensarbetet syftar till att utvärdera metoden med injekteringsbetong med hänsyn till injekteringsbetongens egenskaper, material och produktionsteknik. Bakgrunden till detta examensarbete är att det finns ett stort behov av att följa upp renoveringsmetoden med injekteringsbetong eftersom den inte har använts i någon större utsträckning i Sverige sedan slutet av 1970-talet.

Strategier och budskap i CSR-kommunikation : En studie av tva? konsumentfo?retags tillva?gaga?ngssa?tt och anseende

Att ta ett större ansvar inom miljömässiga, ekonomiska och sociala frågor blir en allt viktigare punkt på många företags agendor, och en allt betydelsefullare aspekt för konsumenter att ta hänsyn till när de överväger köp av produkter eller tjänster. Företagsansvar, internationellt benämnt som corporate social responsibility eller CSR, har också fått ett genombrott bland myndigheter och andra officiella organ såsom FN och EU, som jobbar för att underlätta för företag genom olika riktlinjer och redovisnings­standarder för CSR. Fristående intresseorganisationer har också en viktig del i CSR-frågan, både som samarbetspartner och som granskare. Många av företagens intressenter är intresserade just av statistik och resultat, men hur kommunicerar ett konsumentföretag till sina kunder att de satsar på CSR-frågor? Hur kan företag använda av olika typer av strategier, kanaler och budskap för att stärka sitt varumärke och nå ut med sitt ansvarstagande? Trots att arbetet med CSR ofta föregås av noggranna strategiska överväganden och diskussioner om hur CSR påverkar varumärket, är det inte alla företag som har en tydlig plan för hur de ska kommunicera CSR mot konsumenter.Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommunikationen kring företags CSR-arbete sker, ser ut och uppfattas hos den intressentgrupp som företagets produkter eller tjänster riktar sig mot ­? konsu­menterna.

Brunnsröjning med kedjeröjsåg - effekter på kvarvarande bestånd

Vintrarna 2005 och 2007 drabbades södra Sverige av stormarna Gudrun och Per. Konsekven¬serna blev förödande framförallt för skogsbruket. Redan före stormarna fanns det mycket stora arealer ungskog i behov av röjning i Sverige. En av anledningarna till att svenska skogs¬ägare hamnat efter med röjningen var att röjningsplikten i skogsvårdslagen avskaffades år 1994. Sex år efter Gudrunstormen är tiden snart inne för förstaröjning av många av de gamla stormhyggena.

Dynamisk optimering av hyttupphängning

Industriteknik Nord AB tillverkar gruvmaskiner under varumärket JAMA. Under utvecklingen med den nya skrotaren SBU8000 har man lagt stor vikt vid att minimera vibrationer som maskinens förare utsätts för. Företaget har ett mål att kunna klara det nya EU-direktiv som sätter gränser för exponering av helkroppsvibrationer. En del i konstruktionsförbättringarna på den nya maskinen är en ny typ av fjädrad hyttupphängning. Industriteknik Nord AB vet dock inte hur den nya hytten uppför sig under drift samt hur den klarar av att förebygga vibrationer.

Ljussättning av det lilla trädgårdsrummet :

Sammanfattning Eftsom kalla Sverige blir mörkt ganska tidigt på kvällen på höst, vinter och vår ville jag se hur man kunde förlänga användandet av det lilla trädgårdsrummet både i tid på dygnet och i tid på säsongen. Jag tycker att ljussättning är en viktig del av gestaltningen, belysningen gör trädgården levande. Mitt syfte med arbetet var att skaffa mig grundläggande kunskap om ljussättning och ljuskällor, för att sedan skissa på koncept för det lilla trädgårdsrummet. För att lyckas med detta behövde jag ta reda vad ljus är och hur det fungerar. Ljuset har många olika egenskaper, t ex olika våglängder, och färger.

Följsamhet hos djurägare i samband med rehabilitering av hundar som opererats för främre korsbandsskada

Vintrarna 2005 och 2007 drabbades södra Sverige av stormarna Gudrun och Per. Konsekven¬serna blev förödande framförallt för skogsbruket. Redan före stormarna fanns det mycket stora arealer ungskog i behov av röjning i Sverige. En av anledningarna till att svenska skogs¬ägare hamnat efter med röjningen var att röjningsplikten i skogsvårdslagen avskaffades år 1994. Sex år efter Gudrunstormen är tiden snart inne för förstaröjning av många av de gamla stormhyggena.

On the potential of Kriging for forest management planning

Detta examensarbete har haft som syfte att undersoka om skogsbruksplanerings­ metoden "Avdelningsfritt skogsbruk" kan tillämpas med tillfredsstallande resultat i sodra Sverige. Studien utfordes pa Asa skogsvårdsgård ägd av skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs Ian. Fastigheten ar belagen strax soder om Asa ca 30 km norr om Växjö. En pilotstudie har tidigare utforts i Vilhelmina (Holmgren & Thuresson 1995, 1996). Vid skogsbruksplanering ar det viktigt att habra data om skogen att basera beslut pa.

Det deliberativa samtalet = politisk jämlikhet? : En kritisk analys av det deliberativa samtalets möjligheter till likvärdig inkludering av elever med religiösa omvärldsuppfattningar

I denna uppsats så undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt ? rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället.

Det deliberativa samtalet = politisk jämlikhet? : En kritisk analys av det deliberativa samtalets möjligheter till likvärdig inkludering av elever med religiösa omvärldsuppfattningar

I denna uppsats så undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt ? rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället.

<- Föregående sida 29 Nästa sida ->