Examensarbetet har utförts vid GE Healthcare i UmeÄ och undersöker upprÀttandet av upprepade dispensÀrenden pÄ avvikande artiklar. En dispens innebÀr att en artikel anvÀnds trots avvikelse frÄn specifikationer eller ritningsunderlag, vilket orsakar eventuella kostnader genom administrativ hantering och produktionsstopp. Dessutom Àr det svÄrt att sÀkerstÀlla hur avvikelsen hos artikeln pÄverkar kunden.Syftet med examensarbetet Àr att ta fram ett arbetssÀtt för att hantera upprepande dispensÀrenden. Krav och önskemÄl rörande det nya arbetssÀttet har identifierats genom enkÀtundersökning och intervjuer med personal frÄn den nuvarande dispensprocessen.En rekommendation Àr att skapa ett tvÀrfunktionellt forum dÀr personer frÄn olika avdelningar trÀffas för att granska och diskutera de senaste dispensÀrendena samt, pÄ ett systematiskt sÀtt, försöka identifiera och ÄtgÀrda de underliggande problemen. Utöver forumet Àr vÄra rekommendationer att:? Utse en processÀgare för dispensprocessen? Revidera rutinen för dispensprocessen? HÄrdare krav för att godkÀnna dispensÀrenden? Utbilda personalen? Undersök möjligheterna att införa en standardiserad snabblösning för mindre problem.

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gÀllande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom omrÄdet för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag pÄ lÀmpliga indikatorer för att underlÀtta synliggörandet av detta. Syftet var Àven att undersöka indikatorernas lÀmplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsomrÄdet. VÄrt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen frÄn arbetet Àr att mer forskning krÀvs inom omrÄdet för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

Teknikutvecklingen inom bilbranschen ökar i takt med konsumenters krav pÄ multifunktionella system. Mobiltelefoner Àr ett vanligt inslag i konsumenternas vardag och anvÀnds dessvÀrre Àven under bilkörning. Det finns ett tydligt samband mellan mobilanvÀndning bakom ratten och antalet trafikolyckor. Detta antal skulle kunna minska om infotainmentsystem kan erbjuda samma funktionalitet fast pÄ ett mer trafiksÀkert sÀtt. Det finns idag riktlinjer gÀllande anvÀndarupplevelse och trafiksÀkerhet frÄn Android och NHTSA.

UtgÄngspunkten för detta projekt Àr det behov av geometrisÀkring som rÄder inomforskningprojektet L-FAM II. Detta projekt syftar till att ur teknisk synvinkel medvÀsentligt lÀttare monteringsfixturer Ästadkomma ett paradigmskifte för villkoren vidprocessplaneringen vid bil-, och lastbilsmontering. Projektet drivs inom Vinnovasproduktionstekniska MERA program.Den huvudsakliga uppgiften för detta examensarbete har varit att kartlÀgga behovet avgeometrisÀkring hos de fixturer som kommer att tas fram inom L-FAM II för att sedanundersöka vilka möjligheter som finns pÄ marknaden idag att genomföra detta. GenomanvÀndandet av behovsanalysen har sex olika grundtyper av teknologier kunnatidentifieras, vilka skulle kunna tÀnkas vara anvÀndbara inom projektet.För att ytterligare öka kunskapen om dessa teknologier har demonstrationer ochanvÀndarstudier genomförts, vilka kombinerat med litteraturstudier har legat till grund förden utvÀrdering som genomförts, vilken resulterat i den kravlista som examensarbetetutmynnat i. Denna kravlista Àr en stark rekommendation till projektet som helhetavseende krav att stÀlla pÄ det system som projektet kommer att behöva införskaffa..

Organisationer med ÀndamÄlet att tillfredstÀlla andra behov Àn rent finansiella har ett problem i att vÀlja en tillrÀckligt bred men samtidigt hanterbar uppsÀttning av mÄtt för att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats Àr att genom en litteratursökning presentera styrmedel och generella styrmodeller för icke-vinstdrivande organisationer. Dessa modeller anvÀnder vi dÀrefter i en fallstudie för att slutligen utföra en rekommendation till vÄr fallorganisation Svensk Pingstmission ? SPM.De modeller som litteratursökningen utmynnar i Àr Balanserat styrkort ? BSC och instrumentbrÀdan ? Dashboard. DÄ modellerna Àr utvecklade med ett amerikanskt perspektiv i fokus visar vi pÄ nÄgra av de skillnader som finns mellan icke-vinstdrivande organisationer i USA och Sverige.

Today there are many studies that have shown positive results in the treatment of ICT at an early age. The focus of the studies vary, and they target everything from the actual implementation of teaching resources in ICT, to student performance with ICT support. Regardless of the amount of studies on the subject, there is no precise strategy for how to implement, working with ICT, integrate ICT in different subjects, utilizing the hardware and software that is or how it will eventually respond to new technologies. This work will there by focusing on trying to develop a basis for further research and hopefully in the future to develop an ICT strategy at a national level.In order to provide a basis, a comparison was made of ten different schools. The schools were entered into a table showing the similarities and differences .

Depression Àr en form av psykisk ohÀlsa som ökar i samhÀllet. Olika former av behandling anvÀnds dÀr fysisk aktivitet Àr en av dem. Genom denna studie vill vi öka kunskapen kring upplevelser och pÄverkan av fysisk aktivitet hos vuxna med depression. Uppsatsen Àr gjord som en litteraturstudie dÀr kvantitativa och kvalitativa studier anvÀnts. I resultatet framkom fyra teman dÀr det första pÄvisar att fysisk aktivitet har en positiv pÄverkan pÄ personer med depression.

ITT Water & Wastewater (före detta ITT Flygt) tittar pÄ att eventuellt genomföra en förbÀttring av ytbehandlingen av deras pumpar för att eliminera de rostangrepp pumparna utsÀtts för idag. Examensarbetets uppgift Àr hÀr att analysera och beskriva miljöeffekterna av de nya ytbehandlingsmetoderna som företaget undersöker.MÄlet med studien Àr att fÄ fram ett underlag och en rekommendation om vilken ytbehandlingsmetod företaget bör vÀlja ur miljösynpunkt.De olika metoder som studerats Àr:? JÀrnfosfatering + ED-lackering? Zinkmanganfosfatering + ED-lackering? Oxsilan + ED-lackeringDessa metoder har jÀmförts med nollalternativet, vilket innebÀr att samma metod som tillÀmpas idag fortsÀtter att anvÀndas.Miljöeffekterna som studerats för de olika metoderna Àr:? utslÀpp till luft och vatten? avfall? energiAv de tre nya metoderna samt nollalternativet Àr Oxsilan följt av ED-lackering det alternativ som ger minst pÄverkan pÄ miljön. Metoden har inga utslÀpp av flyktiga organiska Àmnen till luft, inget farligt avfall bildas och det avfall som ÀndÄ bildas Àr litet. Metoden har Àven lÀgre energiÄtgÄng Àn de andra studerade metoderna.2008:Nr 2 Teknik.

I denna rapport presenteras ett förslag pÄ vilken navigeringsmetod som Àr att föredra vid lÀsning pÄ en surfplatta, med avseende pÄ lÀsarens förmÄga att i efterhand minnas texten. Resultaten frÄn studiens experiment Àr vÀrdefulla för de som Àr intresserade av e-lÀrande, mÀnniska-datorinteraktion och studenter med intresse av att minnas det de lÀst.Resultat frÄn tidigare forskning indikerar att ett lÄngt textflöde som lÀsaren skrollar genom Àr sÀmre Àn en statisk navigeringsmetod, dÀr hela sidans text byts ut pÄ samma gÄng. I denna rapport presenteras resultat frÄn ett experiment som genomfördes pÄ 23 deltagare och som bestod av tvÄ minnestester och tvÄ enkÀter. Dessa resultat stödjer tidigare forskning och det verkar som att gruppen som anvÀnt den svepande navigeringsmetoden byggt en bÀttre mental representation av texten och har en bÀttre förmÄga att Äterkalla texten frÄn minnet Àn de grupper som fÄtt lÀsa med en skrollande navigeringsmetod.Resultaten bör bekrÀftas av vidare studier men slutsatsen Àr att en svepande navigeringsmetod Àr att föredra framför en skrollande vid lÀsning av textdokument pÄ en surfplatta..

I forskningen behandlas valet av teknik för mobil presentation. Uppsatsen lyfter fram faktorer, vilket behöver diskuteras i samband med ett val. De olika teknikerna som diskuteras i uppsatsen Àr frÀmst responsiv design, webbaserad applikation och nativ applikation. I samband med ett intresse ifrÄn SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) anvÀnds organisationen som exempel i uppsatsen, vilket Àr tÀnkt att ge ett förslag pÄ hur informationen i uppsatsen skulle kunna relateras till en verklig situation. Arbetet Àr byggt pÄ en stor samling av tidigare studier, detta för att stÀrka den information som presenteras i uppsatsen.

FrÄn och med 2005 blir det obligatoriskt för alla börsnoterade bolag i Sverige att tillÀmpa IAS-baserad koncernredovisning. En del i den nya redovisningen blir att företagen ska redovisa segmenterad information, dÀr företagets redovisningsenheter ska delas in i primÀra och sekundÀra segment, baserade pÄ antingen rörelsegrenar eller geografiska omrÄden. RedovisningsrÄdets rekommendation nr 25 (RR 25) reglerar vilka faktorer i företagen som ska ligga till grund för indelningen. Det ena delsyftet med uppsatsen Àr att lokalisera de faktorer som ska ligga till grund för segmentindelningen i gruppen enproduktföretag. Anledningen Àr att rekommendationen inte tar hÀnsyn till enproduktföretag.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka intrÀdeshinder svenska och norska företag upplever vid sitt marknadsintrÀde i Nigeria. För att uppnÄ det syftet har en enkÀtundersökning genomförts. Den inkluderar 21 intrÀdeshinder som Àr utvalda utifrÄn tidigare forskning, samt rekommendationer frÄn Svenska Ambassaden, Norska Ambassaden och ExportrÄdet. Resultat visar att det intrÀdeshinder som företagen upplever i störst utstrÀckning Àr korruption, följt av: ovÀntade Àndringar av lagar, terrorism, brist pÄ elektricitet, politisk osÀkerhet, brist pÄ transportsystem och brist pÄ telekommunikation.  Det innebÀr att de största intrÀdeshindren Àr relaterade till den politiska situationen i Nigeria eller till landets bristande infrastruktur.

I Sverige har insjuknandet och överlevnanden i hjÀrtinfarkt förbÀttrats de senaste Ären. Levnadsvanor och livsstil har betydelse. MÀnniskor som drabbas av hjÀrtinfarkt blir utskrivana frÄn sjukhuset allt tidigare idag mot förut. Detta bidrar till att patienter och anhöriga/nÀrstÄende fÄr ta ett större ansvar efter utskrivningen. Informationsbehovet kring livsstilsförÀndringar Àr dÀrför stort.

I denna uppsats undersöker vi, genom att göra tematiserade semistrukturerade forskningsintervjuer, hur fem socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barns livssituation uppfattar vad som menas med barnperspektiv och hur de anvÀnder barnperspektiv i sina utredningsarbeten. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vad innebÀr det enligt socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barn att arbeta utifrÄn ett barnperspektiv, och hur anvÀnder de barnperspektivet i sitt utredningsarbete? Finns det möjlighet för barnet att vara delaktigt i utredningen? PÄverkar barnets Älder hur socialarbetarna förhÄller sig till barnperspektivet? UtgÄr socialarbetarna frÄn teorier om barns behov i utredningsarbetet? Informanternas syn pÄ barnperspektiv handlar till stor del om att det Àr viktigt att se barnet och göra dess röst hörd. Samtliga informanter utgÄr frÄn ett barnperspektiv som Àr den vuxens syn pÄ barnet och dess bÀsta. Barnet ges stora möjligheter att vara delaktig i utredningen, men har dock inte nÄgon större möjlighet att pÄverka den rekommendation som blir resultatet av utredningen.

Risken för en organisation med betydande humankapital Àr att redovisningen blir missvisande, dÄ stora skillnader uppstÄr mellan verkligt vÀrde och bokfört vÀrde. I en elitidrottsförenings humankapital framstÄr spelarna som en betydande immateriell tillgÄng. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur svenska elitidrottsföreningar vÀrderar och redovisar sitt humankapital samt att identifiera motiven till varför dessa vÀljer att redovisa respektive inte redovisa sitt humankapital. För att uppfylla vÄrt syfte genomfördes en fallstudie i tre stycken svenska fotbollsföreningar och tre stycken svenska ishockeyföreningar. VÄr studie visar att de undersökta fotbollsföreningarna vÀrderar och redovisar sitt humankapital efter Svenska Fotbollförbundets rekommendationer.