Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn e-kundlojalitetsbegreppet utvÀrdera hur vÀlgörenhetsorganisationer i dagslÀget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbÀttra gÄvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: VÄra metoder har bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag och bestÄr av intervjuer med personal frÄn fyra olika vÀlgörenhetsorganisationer som Àr vÀl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehÄllsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. DÀrefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras pÄ vÀlgörenhetsorganisationer. Vidare gÄr vi sedan djupare in pÄ lojalitet respektive e-lojalitet för att visa pÄ hur dessa begrepp ska appliceras pÄ vÄr empiri. Avsnittet avslutas sedan med en egen modell som ska anvÀndas för att analysera empirin. Slutsats: För att förbÀttra gÄvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier krÀvs att vÀlgörenhetsorganisationerna lÀgger mer kapacitet pÄ underhÄll av relationer, lÄngsiktigt fokus och tvÄvÀgskommunikation. Vidare behövs Àven mer arbete kring att skapa psykologiska band till följarna liksom att organisationerna bör se över vilka sociala medier de vÀljer att vara mest aktiva pÄ.

Syftet med examensarbetet var att kartlÀgga och ta fram riktlinjer för egenkontroll hos Pharmadule Emtunga AB. Med egenkontroll menar Pharmadule Emtunga AB den kvalitetskontroll som operatörerna utför för att sÀkerstÀlla att produkten har tillfredsstÀllande kvalitet innan frislÀppning till nÀsta moment. Ett antal intervjuer och fallstudier utfördes för att kartlÀgga nulÀget av egenkontroll och för att fÄ en bÀttre uppfattning var den största förbÀttringspotentialen fanns. Författarna kom fram till att det fanns störst ekonomisk vinning i att utveckla egenkontrollen av struktursvetsar. DÀrför har mestadels av examensarbetet varit inriktat mot detta problem.

Denna uppsats belyser vad som Àr utmÀrkande för en tysk myndighetstext om EU som Àr skriven för Internet och vilka översÀttningsproblem som kan uppstÄ i arbetet med att överföra den tyska kÀlltexten till mÄlsprÄket svenska. Uppsatsens empiriska undersökning tar upp vilka rekommendationer svenska klarsprÄksregler ger om hur framförstÀllda attributiva satsförkortningar, pronominaladverb och relativpronomen ska skrivas pÄ svenska. Hypotesen för uppsatsen Àr att en översÀttning ibland kan bli tydligare och klarare i sitt sprÄk om man ibland avviker frÄn de moderna klarsprÄksreglerna och istÀllet anvÀnder sig av Àldre stilideal. Genom att undersöka hur konstruktionerna har översatts frÄn tyska till svenska förs en diskussion om nÀr klarsprÄksreglerna Àr tillÀmpbara och nÀr det Àr motiverat att avvika frÄn dem för att fÄ en sÄ klar och tydlig översÀttning som möjligt.Examensarbetet pÄ FacköversÀttarutbildningen vid Lunds universitet Àr uppdelat i en översÀttning (10 p.) och en analysdel (10 p.). Denna uppsats Àr examensarbetets analysdel (översÀttningen publiceras ej).

Handelns utredningsinstitut anvÀnde sig Är 2002 av statistiska faktorer för att förutspÄ detaljhandeln i Kalmar lÀn för Är 2012. Idag, Är 2010, ser vi att denna prognos i jÀmförelse mot 2007 Ärs rapport, ej verkar falla in. Vi ser att ett komplement till en sÄdan prognos för att kunna inkludera de faktorer som Handelns utredningsinstitut ej beaktade, bör utgÄ ifrÄn en kvalitativ faktor. För detta krÀvs det att en ny metod för denna typ av prognostisering tas fram innan vi genomför en ny prognos för detaljhandelns utveckling för Är 2020 i Kalmar lÀns respektive kommuner.Syftet med uppsatsen Àr att genomföra en prognostisering av köpkraftens utveckling och detaljhandelns försÀljningsutveckling i Kalmar lÀns respektive kommuner. Tillsammans med denna prognostisering utformar vi en prognosmetod för prognostiseringen.

InternetanvÀndning med mobila enheter sÄsom PDAs och smartphones Àr idag vanligt. De flesta webbsidor Àr dock designade för att visas pÄ stationÀra datorer med stora skÀrmar. NÀr anvÀndare med mobila enheter besöker webbsidorna uppstÄr ofta anvÀndbarhetsproblem som i frÀmsta hand kan kopplas till de mobila enheternas smÄ skÀrmar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som Àr viktiga att ta hÀnsyn till, dÄ en söksida pÄ Internet skall anpassas för att presenteras pÄ mobila enheter med smÄ skÀrmar. Studien bestod av tre olika faser, dÀr den första var en litteraturstudie som syftade till att samla in information som berör design och omvandling av webbsidor mot smÄ skÀrmar. I den andra fasen utvecklades tvÄ olika prototyper av en befintlig söksida pÄ Internet, anpassade för smÄ skÀrmar.

Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva och synliggöra de lÀrsituationer som uppstÄr genom trÀnarens samspel med sin omgivning inom en ishockeyförenings praktik. Studieobjektet utgjorde en trÀnare i en av ishockeyföreningarna frÄn urvalet. Forskning pÄ ledares lÀrande i vardagen var sÀllsynt i allmÀnhet, men inom idrottsomrÄdet var sÄdan forskning nÀrmast obefintlig. Min studie Àr dÀrmed ett bidrag till den idrottspedagogiska forskningen i synliggörandet av det vardagliga lÀrandet i trÀnarens praktik. Studiens empiri inhÀmtades med hjÀlp av en etnografiskt inspirerad metod som kombinerade skuggning med spontana samtal.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). PĂ„ senare Ă„r har tillgĂ„ng pĂ„ naturgrus blivit starkt begrĂ€nsade i vissa regioner och man vill av miljöskĂ€l minska förbrukningen av det som Ă„terstĂ„r. Återvinnig av material som kan ersĂ€tta detta Ă€r bĂ„de bra av miljöaspekt samt öppnar vĂ€g för produktion av betong med nya egenskaper.Med lĂ€ttballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis bestĂ„r av nĂ„gon typ av lĂ€ttballast som har en partikeldensitet som Ă€r markant mindre Ă€n vad som Ă€r normalt för normala bergartsmaterial sĂ„som granit, gnejs eller kalksten. LĂ€ttballast Ă€r porös, dvs innehĂ„ller hĂ„lrum, och fĂ„r dĂ€rför lĂ€gre hĂ„llfasthet Ă€n normalballast. I lĂ€ttballastbetong bestĂ€mmer lĂ€ttballastpartiklarna mĂ„nga av betongens egenskaper, sĂ„som hĂ„llfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del Ă€r en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lĂ€ttballastbetong i allmĂ€nhet, bĂ„de i fĂ€rsk och hĂ„rdnade tillstĂ„nd, samt dess bestĂ„ndsdelar med fokus pĂ„ skumglas som lĂ€ttballast.

Under de tre senaste decennierna har medarbetarens betydelse för professionella tjÀnsteföretag ökat eftersom individens kunskap Àr en av företagens frÀmsta tillgÄngar. Kunskap kan ses som en flyktig tillgÄng eftersom medarbetaren av fri vilja kan ta med sig den ut ur företaget. Av den anledningen Àr det viktigt att företagsledningen i revisionsbyrÄerna utarbetar strategier för att behÄlla sina professionella medarbetare i organisationen.Med denna problematik som utgÄngspunkt formulerades problemet: Vad pÄverkar den professionella medarbetaren vid valet att stanna kvar i en revisionsbyrÄ?Studiens huvudsyfte Àr att identifiera och förklara de faktorer som professionella medarbetare anser viktigast respektive minst viktiga för att stanna kvar i en revisionsbyrÄ. Ett delsyfte Àr att kunna lÀmna rekommendationer till företagsledningen om vilka faktorer de ska förstÀrka och vilka som Àr av mindre betydelse.Studien utgÄr frÄn företagsledningens perspektiv och ett teoretiskt ramverk som ger en övergripande bild av professionella tjÀnsteföretag och teorier om vad som pÄverkar medarbetaren i valet att stanna kvar pÄ sin arbetsplats.

Syftet var att beskriva omvÄrdnaden kring nyfödda barns tillmatning pÄ svenska BB-avdelningar, om föreskrifter följdes och om hÀnsyn togs till eventuell allergihereditet. Metod: Deskriptiv tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats Resultat: Av alla nyfödda barn vid 26 barnkliniker i Sverige vecka 26 Är 2009 (n=849) tillmatades 18 % . Moderns bröstmjölk gavs till 16% medan 78 % tillmatades med komjölksbaserad modersmjölksersÀttning. Den vanligaste orsaken till tillmatning av ersÀttning var att mammans egen mjölkproduktion inte hade kommit igÄng (24 %). Andra vanligt förekommande anledningar till tillmatning var lÄgt blodsocker (18 %) samt sugproblem hos barnen (16 %).

InledningMellanchefens roll hamnar alltid i klÀm pÄ grund av att den stÀndigt pressas av att följaoch genomföra ledningens beslut uppifrÄn samtidigt ska mellanchefen jobba för attmedarbetarna ska ha det bra och trivas pÄ arbetet. Dessutom behövs en balans mellanekonomi, budget och avdelningens resultat. För att klara av de krav som stÀlls pÄ enmellanchef mÄste organisationer erbjuda stöd och stödfunktioner.SyfteSyftet med denna uppsats Àr att ge en ökad förstÄelse för hur stöd och stödfunktionerfungerar, samt hur de underlÀttar i en mellanchefs arbete. Vi har ocksÄ i avslutningenvalt att ge rekommendationer om hur organisationer kan arbeta med stöd ochstödfunktioner.MetodStudien har genomförts genom en fallstudie inom Kalmar kommun. Den har haftutgÄngspunkt i mellanchefens roll och den synen som mÀnniskor i den rollen hargentemot stöd och stödfunktioner och hur de hjÀlper dem.

Expeditors Àr ett globalt logistikföretag som tillhandahÄller tjÀnster sÄsom flyg- och sjöfrakt, tulldeklarationer, transportförsÀkring samt distribution. De Àger inte sjÀlva nÄgra transportmedel utan anlitar externa transportföretag. Det hÀr projektet behandlar endast flygfrakt. Gods som ska exporteras med flyg mÄste göras Ready for Carriage. Detta Àr en aktivitet som Expeditors idag har lagt ut pÄ ett terminalbolag som heter Cargo Center.

Kejsarsnitt utförs numera dagligen pÄ vÄra större svenska sjukhus. Upplevelsen av ett kejsarsnitt kan vara negativt för bÄde modern och fadern och det finns ett behov av omvÄrdnad. Under kejsarsnittet har anestesipersonalen ett stort ansvar i att sÀkerstÀlla familjens hÀlsa och vÀlbefinnande. Utvecklingen kring det medicinska omhÀndertagandet vid kejsarsnitt gÄr framÄt. Det Àr angelÀget att sjukhusen har riktlinjer som hÄller en god kvalité och som Àr uppdaterade efter den senaste evidensen.

Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för de kompetenser en internationellsalesmanager behöver för att hantera interkulturella möten. DÀrför ska de kulturellaskillnader som kan uppstÄ i interkulturella sammanhang samt olika sÀtt att hantera dessaundersökas. För att uppnÄ syftet med studien har följande huvudproblem formulerats: Hur pÄverkar en Salesmanagers kompetenser dennes förmÄga att hantera kulturskillnader vid kommunikation av internationell försÀljning? Det teoretiska fÀlt som anvÀnts innefattar salesmanagerns roll i en global vÀrld och de kapitalsom krÀvs av denne; kulturella lager samt interkulturell kompetens.Studiens metod har varitkvalitativ med en deduktiv ansats, kombinerat med en fallstudie pÄ Norden Machinery AB. I den empiriska delen framstÀlls respondenterna i en jÀmförelse till varandra, följt av analysendÀr empirin tolkas utifrÄn teorin.Studiens slutsats pÄvisar att en salesmanagerns kompetenser i hög grad pÄverkar dennes medvetenhet av och förmÄga att hantera de kulturella skillnader som uppstÄr vid interkulturella möten.

Vi har upprÀttat ett sammarbete med Skanska Sverige AB, arbetet gÄr ut pÄ att bidra med en ökad förstÄelse för hur kostnaderna kan minimeras i byggproduktionen. Det hÀr omrÄdet arbetar Skanska stÀndigt med för att lösa frÄgan. De vill att vi studenter ska med nya ögon sÀtta oss in i problemet och studera omrÄdet genom nya perspektiv.Byggproduktionen har en mÀngd poster man kan ta hÀnsyn till och arbeta med för att hitta möjligheter till att sÀnka totalkostnaden. Vilka Àr dessa poster och vilka besparingar kan man finna?Syftet Àr att hitta de poster som leder till höga produktionskostnader. Arbetet tar fram rekommendationer och förslag till minimering av arbetsplatsomkostnaderna.De metoder vi anvÀnder för att hitta de poster utgÄr frÄn intervjuer, observationer och analys av produktionskalkyler.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). PĂ„ senare Ă„r har tillgĂ„ng pĂ„ naturgrus blivit starkt begrĂ€nsade i vissa regioner och man vill av miljöskĂ€l minska förbrukningen av det som Ă„terstĂ„r. Återvinnig av material som kan ersĂ€tta detta Ă€r bĂ„de bra av miljöaspekt samt öppnar vĂ€g för produktion av betong med nya egenskaper.Med lĂ€ttballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis bestĂ„r av nĂ„gon typ av lĂ€ttballast som har en partikeldensitet som Ă€r markant mindre Ă€n vad som Ă€r normalt för normala bergartsmaterial sĂ„som granit, gnejs eller kalksten. LĂ€ttballast Ă€r porös, dvs innehĂ„ller hĂ„lrum, och fĂ„r dĂ€rför lĂ€gre hĂ„llfasthet Ă€n normalballast. I lĂ€ttballastbetong bestĂ€mmer lĂ€ttballastpartiklarna mĂ„nga av betongens egenskaper, sĂ„som hĂ„llfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del Ă€r en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lĂ€ttballastbetong i allmĂ€nhet, bĂ„de i fĂ€rsk och hĂ„rdnade tillstĂ„nd, samt dess bestĂ„ndsdelar med fokus pĂ„ skumglas som lĂ€ttballast.