Inom tillverkande företag existerar en mängd informationsflöden som möjliggör produktion. Utan dessa vitala flöden uppstår störningar som kostar tid och pengar. Inom produktionen är information ytterst viktig då den möjliggör för styrning och planering. Detta projekt undersöker behov av och krav på produktionsstyrningsstöd vid Volvo Aero Corporation (VAC). Genom intervjuer av medarbetare genomförs en kartläggning av behov och krav.

Företag världen över har valt att implementera produktionsfilosofin Lean och de förknippade verktygen. Flertalet av verktygen är utformade för att uppnå en hög kontroll av produktionsflöden och en detaljerad pålitlig produktionsplanering. Verktygen har dock en utvecklingsgrund från den repetitiva produktionen, där höga volymer produceras av samma produkt med liten variation i bearbetningsprocesser. Det har lett till att dessa inte är beprövade för en mer variationsrik produktion, likt den i de flexibla funktionella verkstäderna. Vidare har det visats att just denna flexibla produktionstyp ter sig vara den mest konkurrenskraftiga för högkostnadsländer gentemot lågkostnadsländer vilket följaktligen påvisat att den icke repetitiva lågvolymsproduktionen utgör allt mer av produktionen i högkostnadsländer.

I de flesta fall har revisorn gott stöd i lagar och rekommendationer om tillvägagångssättet vid sin granskning. Det finns dock situationer där revisorn måste förlita sig på riktlinjer, exempelvis vid granskningen av företagens prognoser. Det uppstår här ett problem för hur revisorn skall gå tillväga då prognoser karaktäriseras av subjektiva bedömningar. Vi vill belysa detta utifrån vår frågeställning: Vilket tillvägagångssätt har revisorn för att bedöma revisionsrisken vid granskningen av företagens redovisning och dess prognoser? För att besvara denna fråga har vi intervjuat fyra kvalificerade revisorer från tre olika revisionsbolag av varierande storlek.

Syftet med denna pilotstudie var att skapa hypoteser om och hur utmattningssyndrom påverkar förmågan att känna igen emotioner i ansiktsuttryck. En grupp patienter med utmattningssyndrom jämfördes med en matchad frisk kontrollgrupp (N=14). Grupperna undersöktes med ett datorbaserat test beståendes av färgbilder av autentiska ansiktsuttryck som gradvis i steg om 10% förändrades från ett neutralt ansiktsuttryck till någon av de fem grundemotionerna ilska, avsky, rädsla, glädje och ledsenhet. Mätningarna gjordes i termer av igenkänningsprecision och responshastighet. Resultatet visade att patientgruppen responderade signifikant långsammare än kontrollgruppen sett över samtliga emotioner i testet.

Det här examensarbetet behandlar viktsoptimering och omkonstruktion av en lastcontainer genom att använda höghållfast stål. Arbetet har utförts i Luleå åt LuCoil Steel AB i samarbete med Vikströms Åkeri AB. Vikströms Åkeri AB är ett rikstäckande företag med huvudkontor på Storheden utanför Luleå där det även finns en tillverkningsverkstad för lastbilscontainrar. Man har under de senaste åren i samarbete med LuCoil Steel AB börjat tillverka containrar i höghållfast stål för att kunna använda sig av tunnare material och göra dessa containrar lättare än tidigare. Vikten på containrar har stor betydelse inom transortnäringen.

Målet med maten i skolan är att den ska vara tillräckligt näringsriktig och att det ska finnas tillräckligt mycket av den för att kunna fylla elevernas näringsbehov. Det är därför viktigt att matsedeln näringsberäknas och att den därmed uppfyller näringsrekommendationerna. Livsmedelsverket har i samarbete med Centrum för Tillämpad Näringslära utformat riktlinjer för hur en bra skollunch ska se ut. Studiens huvudsyfte var att undersöka hur mycket kolhydrater, fett, proteiner och järn eleverna egentligen får i sig via skollunchen i jämförelse med Livsmedelsverkets rekommendationer. Ett ytterligare syfte var att titta på om eventuella miljöfaktorer kan påverka hur mycket barnen äter.

Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera kommunalägda energibolag gällande internrevision. Vi skall undersöka vad som bör beaktas vid val av internrevisor och om tjänsten ska upphandlas externt eller om en anställd på företaget ska sköta internrevisionen.Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden på ett induktivt sätt. Den primära datan harsamlats in genom intervjuer. Den sekundära datan har samlats in genom litteratur, artiklar ochInternet.Teori: Den teoretiska referensramen består av revision, internrevision och intern kontroll. Den äräven uppbyggd av lagar och rekommendationer, vilka yrkesutövarna är samt den samverkan somfinns dem emellan.

För oss kostekonomstudenter är skolmat ett aktuellt och återkommande problem. Nya regler om hur skolmat ska planeras näringsmässigt har precis har introducerats i Sverige och vi tror att denna nya lag kan ha skapat utmaningar kring att planera kosten för de ansvariga. Områden som belyses i bakgrunden är barnfetma, matvanor, rekommendationer kring kost, matsedelsplanering och skolmatens utveckling genom tiderna.Undersökningen grundar sig på både kvalitativa och kvantitativa metoder bestående av semistrukturerade intervjuer och näringsvärdesberäkningar av matsedlar. Syftet med studien var att utforska hur en veckas skolmatsedel ser ut näringsmässigt och hur ansvariga tänker vid planeringen. Matsedlar för en vecka från fem olika områden näringsberäknas och intervjuer sker med de ansvariga matsedelsplanerama som tillhör respektive område som näringsberäknas.

Datortomografi (DT) används i första hand vid akut stroke därför att den har bättre tillgänglighet, kan skilja ut akuta blödningar och har kortare undersökningstider. Det måste finnas större fördelar än nackdelar för att det ska vara accepterat att en verksamhet utsätter en patient för strålrisker och de ska vara berättigade enligt strålskyddets huvudprincip. När en patient misstänks ha en hjärnskada så måste en bedömning av medvetandegraden göras. I Sverige används två medvetandeskalor, RLS och GCS. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på om det fanns några icke berättigade akuta DT-undersökningar av hjärnan.

Denna uppsatssyfte var att ta reda på vilken kännedom som finns om de svenskanäringsrekommendationerna hos människor på ett antal svenska arbetsplatser. Syftet har även inne-fattat att ta reda på huruvida man använder sig av denna kännedom eller inte.Metod: Enkvantitativ ansats i en tvärsnittsstudie har använts i denna undersökning och hundratio enkäter har blivit besvarade. Dessa enkäter har analyserats både kvantitativt och kvalitativt.Resultatetvisade att majoriteten av respondenterna inte kände till de svenska näringsrekom-mendationerna. Majoriteten var också omedvetna om hur den procentuella energifördelningen såg ut. Jämförbart med tidigare studier så underskattade männen rekommendationerna för grönsaker medan kvinnorna hade mer kännedom om rekommendationerna som helhet.

Syfte: Syftet är att analysera konsekvenserna av nedskrivningstestet och om detta kommer att leda till en mer rättvisande bild. För att uppnå detta ger vi en deskriptiv bild av förslaget samt redogör för skillnaderna gentemot det rådande redovisningssättet i Sverige. Metod: För att få en förståelse för uppsatsområdet har vi utgått från befintlig teori, genom att huvudsakligen undersöka lagar, rekommendationer samt förslaget ED 3. Vi har även gjort intervjuer med personer som har kunskap inom området. Intervjuerna gjordes med utgångspunkt från en kvalitativ metod på grund av att uppsatsen i första hand förespråkar ett förstående syfte.

Cirka 50 procent alla dödsfall i Sverige beror på hjärt- och kärlsjukdomar. 40 procent av alla kvinnor drabbas någon gång av frakturer på grund av osteoporos. Många av våra vanligaste sjukdomar är idag indirekt påverkade av vårt levnadssätt. Välfärds-sjukdomarna kostar idag samhället oerhört mycket pengar och det är dags att öka resurserna för det preventiva arbetet. Att leva ett aktivt liv med hälsosamma kostvanor kan vara avgörande för vårt framtida hälsotillstånd.

Syftet med denna pilotstudie var att skapa hypoteser om vilken påverkan en internetbaserad återhämtningsfokuserad stressintervention kan ha på beteendemönster och generellt hälsotillstånd. 22 vuxna svenskar rekryterades initialt till studien. 15 individer valde att fullfölja hela interventionsprogrammet. Mätningar med internetbaserade frågeformulär genomfördes innan interventionens start och efter interventionens slut. De primära ändpunkterna för mätningarna utgjordes av beteendeförändringar (frekvens av återhämtningsbeteenden) och kliniska effekter (upplevelser av stress och återhämtning).

Backgrund och problem: Inom bostadsrätter är det säljaren som har övertag eftersom efterfrågan är större än utbudet av lägenheter samtidigt som köpare är i underläge mot säljaren, mäklaren och banken. Då är årsredovisningen ett viktigt verktyg för att tyda riskerna vid köp av en lägenhet.Syfte: Jämföra och använda årsredovisningar som ett verktyg för att beskriva och avgöra vilka risker som finns förknippade med lägenhetsköp i Göteborgs innerstad.Avgränsningar: Jag förhåller mig till riskerna som kan kopplas till årsredovisningen och avseende år. Det finns även geografisk avgräsnings som är göteborgs innerstaden. Jag tar inte upp de så kallade K- projekten på grund av att årsredovisningar baserar sig på 2013 och äldre rekommendationer och normgivning.Metod: Det är en blandning av kvantitativ och kvalitativ studie. Det är en deskriptiv studie som blandar både kvantitativa metoden och kvalitativa metoden.Resultat och slutsatser: Det bästa sättet att identifiera riskerna i sambandet med att man ska köpa en lägenhet är att jämföra resultaträkning och balansräkning med förvaltningsberättelse för att skapa en bild över riskerna.Förslag till forsatt forskning: En studie om K3 projekt och hur den kommer att påverka bostadsrättsföreningarnas resultat.

Syftet med denna studie var att kartlägga screeningsinstrument som mäter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de används i vården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.