Bakgrund och problem: Genom att erbjuda val vid redovisning av aktuariella vinster ochförluster minskar möjligheten till jämförelse mellan bolag och länder. IASB har valt attgenomföra ett borttagande av korridormetoden, vilket är den Redovisningsmetod som i dagslägettillämpas av majoriteten av företagen på Stockholmsbörsen Large Cap-lista. Detta har belystssom ett problem i flertalet studier och kommer leda till en väsentlig påverkan för många av deföretag som tvingas till ett byte 2013.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka varför vissa företag på Stockholmsbörsen inte tillämparkorridormetoden och vilken metod de valt istället samt vad den reviderade standarden IAS 19kan komma att få för effekt för företag som tvingas till ett byte från korridormetoden 2013.Avgränsningar: Uppsatsen studerar enbart företag noterade på Stockholmsbörsen Large Caplista.Vidare kommer enbart de företag som tillämpar förmånsbestämd redovisning avpensionsåtagandet att studeras. En avgränsning till industrisektorn enligt OMX Nasdaq ICBindelning har sedan gjorts för att djupare studera företagens motiv till att redovisa i övrigttotalresultat samt de förväntade effekter av borttagandet av korridormetoden.Metod: Uppsatsen baseras på en flerfaldig strategi där både en kvantitativ och kvalitativ metodtillämpats. Vid insamlandet av de totalt 58 årsredovisningarna från företag noterade påStockholmsbörsen Large Cap-lista som ligger till grund för studien tillämpades en kvantitativansats.

Bakgrund och problem: I ett historiskt perspektiv har den kommunala redovisningenpräglats av frivillighet. Flertalet kommuner har emellertid uppvisat svårigheter att anpassa sinverksamhet till sina ekonomiska ramar varför synsättet på den kommunala redovisningenförändrades till att gå emot att bli mer reglerad. Bland annat så infördes balanskravet, vilketkoncist innebär att kommuner inte får uppvisa underskott, och som trädde i kraft från och medräkenskapsåret 2000. Samtidigt som balanskravet infördes bestämdes också att kommunernaspensionsskulder skulle redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Detta innebar attpensionsskulder intjänade före år 1998 inte längre var jämförbara med övriga skulder utanskulle istället behandlas som en ansvarsförbindelse.

Införandet av IAS 19 Employee Benefits medförde förändringar och nyheter i Svenska börsnoterade bolags sätt att redovisa förmånsbestämda pensionsplaner. IAS 19 ställer krav på en enhetlig redovisning av ett företags samtliga pensionsförpliktelser. Standarden fordrar en nuvärdeberäkning av pensionsförpliktelsen utifrån aktuariella antaganden fastställda av företaget samt en ökad upplysningsplikt för att underlätta bedömningen av pensionsskulder och pensionskostnader. Just redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner ses av många som komplicerat varför vi såg det som en utmaning att fördjupa oss i detta. Vår problemformulering blev därför:Hur redovisar företag sina förmånsbestämda pensionsplaner enligt IAS 19?Syftet med vår studie är att närmare granska de aktuariella antaganden som företagen fastställer samt hur processen med att ta fram antagandena ser ut.

Bakgrund och problem: Tidigare kunde noterade koncernbolag inom EU välja mellan tre olika alternativ för hur de skulle redovisa sina pensionsåtaganden. Den senaste revideringen av IAS 19 var dock mycket omfattande och en av de största förändringarna innebar att två av de tidigare tre alternativen togs bort. Däribland korridorregeln som tillät bolag att skjuta upp en del av de aktuariella vinster och förluster som uppkommer till följd av deras pensionsåtaganden. Revideringen gjordes i syfte att öka jämförbarheten och transparensen i årsredovisningar och skapa ökad förståelse kring hur bolagens pensionsplaner påverkar de finansiella rapporterna. Dock trädde den nya standarden ikraft så sent som den 1 januari 2013 och märktes därmed först i de finansiella rapporterna som publicerades under 2014.

Diskussioner förs ofta huruvida ett företags redovisning ger en rättvisande bild eller inte. Sedan år 2005 värderas goodwill efter en Redovisningsmetod som grundar sig på att tillgångar ska redovisas till verkligt värde, vilket är en förändring från den tidigare metoden där tillgångar skulle värderas efter försiktighetsprincipen. Detta har medfört att företagen ska göra årliga nedskrivningsprövningar istället för planenliga avskrivningar, en förändring som ger företagen ett spelutrymme till att agera utefter egna preferenser.Syftet med denna studie är att beskriva huruvida svenska företag noterade på OMX Stockholm Large Cap år 2013 använder en diskonteringsränta, vid nedskrivningsprövning av goodwill, som skiljer sig från en extern uppskattning.Vidare åsyftas att förklara huruvida företagens känslighet för en goodwillnedskrivning har ett samband med eventuella skillnader. Om denna studie påvisar att skillnader finns, är syftet att förklara huruvida företagen agerar opportunistiskt vid användandet av diskonteringsräntan.Utifrån dessa delsyften är det huvudsakliga syftet att beskriva och förklara huruvida företagen använder det spelutrymme som nedskrivningsprövningarna tillåter och hur detta kan påverka företagens intressenter.Studien har genomförts utifrån en kvantitativ metod, där empirin grundar sig på numeriska siffror. Vidare har beräkningar gjorts för att sedan sammanställa data i tabeller och diagram.

Bakgrund och problem: Inom EU har normgivande organ inom redovisning länge försökt att harmonisera medlemsländernas externredovisning. Ett gemensamt regelsystem - IFRS implementerades för svenska noterade koncerner med början år 2005. Under många år har valutaeffektsredovisningen varit ett komplicerad och omdebatterat område. Före implementeringen av IFRS år 2005 redovisade svenska koncerner valutaeffekter i enlighet med RR 8 Effekter av ändrade valutakurser. Efter koncernernas konvertering till IFRS sker redovisning av valutaeffekter istället enligt IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser.

BAKGRUND OCH PROBLEMFrån och med 2005 ska svenska noterade koncerner upprätta sinakoncernredovisningar enligt IAS/IFRS. Det betyder att företag som inneharförvaltningsfastigheter får värdera dessa till verkligt värde eller anskaffningsvärde, somdet tidigare var värderades dem till anskaffningsvärde. Standarden säger att även om ettföretag väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärde måste delämna upplysningar om det verkliga värdet. De val som företagen får genom standardenär många och ger företagen möjlighet att värdera sina fastigheter själva eller genom attanvända sig av externa värderare.Problemet som vi ser ligger i att företagen fritt får välja att värdera själva eller använda sig avexterna värderare, vilket kan leda till att företagen värderar sina förvaltningsfastigheter påolika sätt. Beroende på vilket val företagen gör kommer resultaträkningen och indirektbalansräkningen påverkas olika mellan företagen.

I byggbranschen går byggprocessen alltmer mot ett industriellt byggande. Trä- och stålindustrin har kommit långt i utvecklingen medan platsgjutna betongkonstruktioner har hamnat på efterkälken. En anledning till detta är att utvecklingen av 3D-modelleringsprogram för trä respektive stål har gjort det möjligt att ur modellen genera ritningar och information. För armerade konstruktioner däremot är ritningarna mer komplicerade eftersom konstruktionerna består av två material som redovisas på en och samma ritning. Redovisningen sker enligt en fastställd Redovisningsmetod som har utvecklats för att underlätta ritarbetet för hand.