SammanfattningTitel: Flexibilitet utan grĂ€nserFörfattare: Anders SpĂ„ngmark och Anna ÖhrnerHandledare: Michael Allvin LĂ€rosĂ€te: Uppsala UniversitetDatum: 2013-05-22Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vilka konsekvenser intervjupersonerna upplever till följd av sitt flexibla arbete. Syftet Ă€r ocksĂ„ att ta reda pĂ„ om intervjupersonerna anvĂ€nder sig av nĂ„gra strategier fo?r att hantera det flexibla arbetet och i sĂ„ fall vilka dessa strategier Ă€r. Studien syftar Ă€ven till att diskutera hur dessa strategier förhĂ„ller sig till de institutionaliserade och mer traditionella sĂ€tten att reglera arbetet.Metod: Uppsatsens empiriska material bygger pĂ„ Ă„tta stycken intervjuer med personer som har ett flexibelt arbete, innebĂ€rande att de sjĂ€lva kan pĂ„verka var och nĂ€r deras arbetsuppgifter utförs. Efter behandlingen av materialet analyserades det och diskuterades med utgĂ„ngspunkt i tidigare forskning inom omrĂ„det.Resultat/slutsats: Det flexibla arbetssĂ€ttet kan innebĂ€ra mĂ„nga konsekvenser för individen.

Syftet med studien Àr ÄskÄdliggöra hur myndigheter, publika medier och medmÀnniskor skriver om och talar kring mÀn som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer, att beskriva den verklighet som dessa mÀn befinner sig i och vad som behövs för att Ästadkomma en attitydförÀndring.Metoden baserades pÄ en narrativ analys utifrÄn vetenskapliga och populÀrvetenskapliga artiklar samt texter frÄn publika medier frÄn SocIndex och Google. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit bland annat normer gÀllande kön, jÀmstÀlldhet, konsekvenser av utsatthet för vÄld samt viktimologi. UtifrÄn det angivna syftet anser vi att narrativ analys Àr en passande metod eftersom intresset ligger i att studera hur sprÄket, ordval och hur individer framstÀlls och framstÀller sig sjÀlv som sociala och kulturella varelse.Resultatet presenterar attityder kring kvinnors vÄld mot mÀn i nÀra relationer. Kapitlet inleds med en genomgÄng av de dominerande attityderna, vilka Àr att mÀn inte kan vara offer och att kvinnor inte kan vara förövare. Vidare redovisas hur dessa attityder kan fÄ för negativa konsekvenser för vÄldsutsatta mÀn och avslutningsvis presenteras att dessa mÀn bör inkluderas i jÀmstÀlldhetsarbetet för att nyansera instÀllningen kring vÄld i nÀra relationer.Diskussionen inleds med en sammanfattande slutsats utifrÄn resultatet.

Bakgrund: HastighetsövertrÀdelser pÄ de svenska vÀgarna Àr ett underskattat problem som i hög grad pÄverkar folkhÀlsan. Fortkörning Àr idag ett socialt accepterat fenomen. SamhÀllet premierar snabbhet och effektivitet, vi vill hinna med sÄ mycket som möjligt pÄ kortast möjliga tid, bÄde privat och i arbetet. Det finns en belöning i att köra för fort. Attityden verkar vara att fördelarna övervÀger nackdelarna.

Vad Àr normalt? Vem Àger det samhÀlleliga tolkningsföretrÀdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmÀnniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vÄr egen vardag samtidigt som vi försöker förstÄ vÄr gemensamma omvÀrld? Det Àr vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföretrÀde av vad som Àr möjligt att beteckna som normalt nÀr det gÀller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad hÀnder med ett begrepp som gör motstÄnd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal Àn nÄgon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstÄnd i ett offentligt samtal? Det Àr denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar Àr en heteronormativ samhÀllelig diskurs, dÀr queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekrÀftelsen och reproduceringen av det normala.

VÄr uppsats handlar om begreppet utanförskap och dess breda handlingsomrÄde. Utanförskap Àr ett begrepp som under den senaste tiden blivit ett vanligt slagord i massmedier och i det offentliga politiska samtalet. I den politiska diskursen om utanförskap finns det ett bestÀmt sÀtt att prata om invandrare, bidragsberoende och kriminella som stÄende utanför samhÀllet. Inom det sociala arbetet anvÀnds utanförskapsbegreppet som ett symboliskt och metaforiskt begrepp för att beskriva olika slags sociala problem. Under 2014 kom det Àven ut flera samhÀllskritiska hiphop-lÄtar som hade begreppet ?Utanförskap? som rubrik.

Denna magisteruppsats i sociologi Ă€r en litteraturstudie om fenomenet nĂ€tpoker. Studier inom Ă€mnet har granskats och analyserats utifrĂ„n mitt syfte och mina frĂ„gestĂ€llningar. Syftet med studien Ă€r att skapa en djupare sociologisk förstĂ„else för fenomenet nĂ€tpoker och dess konsekvenser genom att kartlĂ€gga och analysera den svenska forskningen inom Ă€mnesomrĂ„det. FrĂ„gestĂ€llningarna som jag har utgĂ„tt ifrĂ„n lyder enligt följande; Hur kan man förstĂ„ utbredandet av fenomenet nĂ€tpoker?, GĂ„r det ? utifrĂ„n min definition av klassbegreppet ? att anlĂ€gga ett klassperspektiv pĂ„ nĂ€tpokerspelarna och kan en person förĂ€ndra sin livsstil med hjĂ€lp av nĂ€tpoker?, Är vissa grupper i samhĂ€llet överrepresenterade bland nĂ€tpokerspelarna och hur kan detta i sĂ„ fall förstĂ„s? samt PĂ„ vilket sĂ€tt kan nĂ€tpokerspelande orsaka spelberoende och hur kan den svenska folkhĂ€lsan pĂ„verkas av nĂ€tpoker? Arbetet med denna studie visade bland annat att nĂ€tpokerns utbreddhet till stor del beror pĂ„ dess tillgĂ€nglighet, via Internet.

Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska rÄdande jÀmstÀlldhetspolitiska arbete pÄ regeringsnivÄ för att presentera en översiktlig bild över dess problematiker och förtjÀnster. Studien har haft ett sÀrskilt fokus pÄ det jÀmstÀlldhetspolitiska arbetets inkluderande och exkluderande konsekvenser. Studien bygger pÄ en kvalitativ textanalys samt en mindre kvantitativ undersökning av tvÄ regeringsskrivelser som presenterar genomförda och planerade jÀmstÀlldhetspolitiska ÄtgÀrder mellan Ären 2007-2014. Jag har i huvudsak utgÄtt ifrÄn ett intersektionalitetsteoretiskt perspektiv för att undersöka materialets anvÀndning av kategorin kön. Utöver detta har jag identifierat tre framtrÀdande mönster i materialet; en diskrepans mellan problemformuleringar och problemlösningar, att mÀn som grupp generellt Àr osynliga i materialet, samt att mÀns vÄld mot kvinnor ofta artikuleras i termer av hedersrelaterat vÄld och förtryck. Den intersektionella delen av studien visar att jÀmstÀlldhetspolitiken generellt visar en bristande förstÄelse för hur olika maktasymmetrier samverkar för att skapa ojÀmstÀllda förhÄllanden mellan kvinnor och mellan mÀn. Vidare visar den att politiken tar sin utgÄngspunkt i kvinnor (och mÀn) som besitter privilegierade positioner samt att en vit, heterosexuell, fullt funktionell medelklassnorm lÀmnas oproblematiserad.

Försvarsmakten (FM) och dess verksamhet Àr i huvudsak indelad i produktion  (Prod) och insats (Ins). Prod producerar, vidmakthÄller och fÀrdigstÀller förband. Under genomförandet av insatser lÀmnas dessa över till FM insatsdel som leder och genomför insatserna. Ins har, som en del i att hantera krigets utmaningar, valt den ledningsmetod som passar denna verksamhet bÀst ? uppdragstaktik.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka effekter ett styrsystem som Value Based Six Sigma gett för ITT Flygt. VBSS har influerats av frÀmst Six Sigma men Àven Value Based Management och Nimbas vÀrdemodell. Dessa begrepp presenteras nÀrmare i uppsatsens teoriavsnitt..

I det hÀr arbetet har jag skapat harmoniseringsverktyg till improvisation och nyskapande ackordföljder. Det handlar om att att göra nÄgot kreativt för att se om det finns nÄgot outforskat omrÄde inom musikteorin. Jag applicerade de nya ackordföljderna pÄ traditionella jazzlÄtar och reharmoniserar om dem Àven för improvisation. I mitt klingande resultat spelade jag in bakgrunder och melodier samt solon pÄ gitarr dÀr jag applicerade harmoniseringsverktygen. Sedan analyserade jag de aspekter och konsekvenser jag upplevde i processen och diskuterade framför allt min musikaliska utveckling.

Bakgrund: De senaste Ären har den offentliga upphandlingen ökat i omfattning och utgör nu ca 17 procent av Sveriges BNP. Det Àr viktigt att de offentliga upphandlingarna utförs effektivt och i detta arbete spelar kravspecifikationen en viktig roll. En bra kravspecifikation Àr en förutsÀttning för att den upphandlande myndigheten ska fÄ in anbud som motsvarar det de vill ha medan en bristfÀllig sÄdan kan ha stora konsekvenser för resultatet av upphandlingen. Det Àr dock i mycket en komplicerad uppgift att formulera krav för en tjÀnst, vars specifika egenskaper gör den mer svÄrdefinierad Àn en vara.Syfte: Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för kravspecifikationens roll i den offentliga tjÀnsteupphandlingen. Mer specifikt syftar studien till att undersöka vilka förutsÀttningarna Àr för att kunna utforma en bra kravspecifikation och vilka konsekvenser en bristfÀllig sÄdan kan ha för resultatet av upphandlingen.Genomförande: Med en kvalitativ ansats och genom personliga intervjuer har upphandlares syn pÄ kravspecifikationens betydelse och svÄrigheter undersökts.

Regeringsprövning enligt 17 kap. miljöbalken aktualiseras vanligtvis vid prövning av större verksamheter som utgör viktiga samhÀllsintressen, samtidigt som de anses innebÀra typiskt sett stora risker för miljön. NÀr en verksamhet skall tillÄtlighetsprövas av regeringen Àr det dÀrmed ofta frÄga om ÄtgÀrder och verksamheter som till följd av sin storlek och inriktning redan krÀver tillstÄnd frÄn lÀnsstyrelse eller domstol. Vanligen rör det sig om miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som omfattas av tillstÄndsplikten i 9 respektive 11 kap miljöbalken. LikasÄ kan situationen vara sÄdan att den enligt 17 kap.

För att undersöka om medstyrande grupper gÄr att införa i busstrafiken, hur en sÄdan organisation i sÄ fall skulle kunna se ut och vilka konsekvenser det skulle fÄ pÄ bland annat ekonomi, engagemang, arbetstrivsel och sjukfrÄnvaro analyserades organisationen och arbetsförhÄllandena pÄ LuleÄ lokaltrafik AB (LLT) hösten 2002. Informationen samlades frÀmst in med ostrukturerade intervjuer med personal frÄn alla avdelningar. Resultaten visade att förarna antingen har oregelbundna arbetstider eller lÄnga arbetsdagar och att det finns en kraftig segregation mellan de kollektivanstÀllda och tjÀnstemÀnnen. Det framkom ocksÄ att företaget prÀglas av ett strÀngt Taylorismiskt synsÀtt. Utredningen uppdagade ocksÄ problem med det nya linjenÀtet som ska införas inom kort.

Syftet med studien Àr att skapa en ökad kunskap om hur det Àr att leva i missbruk och vad det Àr som gör att missbrukaren vill bli drogfri. Vidare vill uppsatsen undersöka och skapa en förstÄelse för vad det Àr som hjÀlper missbrukarna att förbli drogfria. Ett missbruk har inte bara förödande konsekvenser för individen, utan kostar Àven samhÀllet oerhört mycket. I Sverige uppskattas det finnas mellan 26 000 och 30 000 tunga missbrukare (Brottförebyggande rÄdet 2012 refererad i Brottsförebyggande rÄdet, 2013). Sju intervjuer genomfördes och dessa analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och inslag av grounded theory.

Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska saltningen av de allmÀnna vÀgarna ur ett rÀttsligt, samhÀllsekonomiskt och trafiksÀkerhetsmÀssigt perspektiv. För att nÄ detta syfte jÀmfördes vÀgsaltningen och dess konsekvenser med tre andra alternativa metoder. Argument och pÄstÄenden som VÀgverket har gett uttryck för har legat till grund för den kritiska granskningen. Obesvarade miljörisker orsakade av vÀgsaltet har under arbetets gÄng framkommit. Resultatet av denna undersökning visade att de alternativa metoderna kan försvaras sÄvÀl miljörÀttsligt, samhÀllsekonomiskt, trafiksÀkerhetsmÀssigt som sysselsÀttningspolitiskt..