Det finns bestämmelser i ÅRL att börsnoterade företag skall bifoga en kassaflödesanalys i sin årsredovisning för att redovisa en likviditetsförändring under året. Kassaflödesanalysen upprättas antingen genom den direkta eller indirekta metoden. De företag som följer IAS 7 uppmuntras till att tillämpa den direkta metoden, före den indirekta. Trots detta fortsätter en stor del av de svenska företagen att tillämpa den sistnämnda.  Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka de bakomliggande faktorerna till varför svenska företag använder indirekt eller direkt metod vid redovisning av kassaflöden. Metod: Det är en deduktiv studie som testar teorin i praktiken, där fyra kategorier undersöks (Tradition; Go with the flow; Lämpligare info; Mindre kostsam).

Det har länge funnits en konflikt mellan kommuners vilja att förtäta staden och de som anser att förtätningen tar av stadens grönstrukturer. Denna uppsats har tittat närmre på denna konflikt och hur den tar sig uttryck i litteraturen och stadsbyggnadsprojekt. En av orsakerna till att denna konflikt uppstår är att strategiernaoch målen för att förtäta staden och för att öka tillgången på grönska hålls separata samt att förtätning ofta prioriteras högre. Då dessa ofta hålls åtskilda kan en av lösningarna på problemet vara att istället kombinera dem och dra nytta av alla fördelar. I likhet med hur Ebenezer Howard ville förena staden med landsbygden kan en av lösningarna på klimatförändringarna och utglesningsproblemen vara att förena förtätningsprojekt med grönstrukturer i olika skalor.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilka olika föreställningar som finns om revisionsplikten för små aktiebolag, hos små aktiebolag samt revisionsbyråer utifrån de svar våra respondenter ger. Utifrån dessa bildar vi oss en uppfattning om vad ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna få för konsekvenser. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning. Denna genomförs främst genom semistrukturerade intervjuer med revisorer och småföretagare. Ansatsen i undersökningen är induktiv.

Den studerande organisationen är ett försäkringsbolag i Sverige som har erbjudit sina medarbetare att delta i ett projekt de kallar Karriärplanering för alla. Detta för att ge medarbetarna möjlighet till personlig utveckling, vilket förväntas öka medarbetarnas engagemang och därmed utveckla organisationen samt öka dess lönsamhet. Syftet med denna studie är att undersöka upplevda effekter och möjligheter av organisationens karriärplanering; hur medarbetarna i organisationen upplever den karriärplanering de genomgått, hur de ser på sina möjligheter att göra karriär inom organisationen samt hur de påverkas av den rådande organisationskulturen. Studien har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriska data insamlades genom intervjuer för att söka kunskap om medarbetarens mer djupgående upplevelser.

Sedan 2005 är det genom en förordning av Europeiska unionen bestämt att svenska börsnoterade företag ska nedskrivningstesta sin goodwill. Diskonteringsräntan som appliceras vid denna nedskrivningsprövning är av väsentlig betydelse. Vi replikerar delvis en studie av Carlin & Finch (2009) som beräknade teoretiska diskonteringsräntor enligt Capital asset pricing model (CAPM) och jämförde med de diskonteringsräntor som börsnoterade företag i Australien använt i sin Redovisning. Carlin & Finch (2009) ansåg att avvikelserna däremellan kunde förklaras genom utövanden som är diskretionära och att opportunistiskt beteende förekommer när företag sätter sin diskonteringsränta. Vi använder ett underlag bestående av Sveriges största börsnoterade företag, de som är noterade på Large Cap- och Mid Cap-listan på Stockholmsbörsen, och studerar hur andelen som redovisat en enligt CAPM avvikande diskonteringsränta förändrats sedan de nya redovisningsreglerna trädde i kraft år 2005 till år 2009.

Syfte: Den här uppsatsen har två syften: Det första syftet är att undersöka hur de svenska storbankernas riskrapportering har förändrats mellan år 1986 och 2005. Det andra syftet är att undersöka hur de har anpassat riskrapporteringen för att följa regleringarna i Basel II. Metod: Uppsatsen utgår ifrån bankernas årsredovisningar som vi har gjort en innehållsanalys av. Vi har en induktiv ansats och har gjort en kvalitativ undersökning där svaren har kvantifierats. Teoretiska perspektiv: Vårt teoretiska perspektiv är institutionell teori och kommer mestadels från teorier presenterade i vetenskapliga artiklar inom ämnet redovisning och risk.

Denna studie behandlar tillgångsvärdering, i synnerhet nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar. I och med att det svenska redovisningssystemet ska internationaliseras har översättningar av IAS gjorts av det svenska redovisningsorganet Redovisningsrådet. Den 1 januari 2002 trädde redovisningsrådets rekommendation nummer 17 (RR 17) i kraft. Värdering av tillgångar är en komplex och viktig uppgift som sker vid företagens bokslut. Syftet med studien var att beskriva RR 17, samt att jämföra och analysera den med FAR:s rekommendation nr 3, avsnitt 6 som gällde tidigare.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera faktorer i samband med uppskjutandet av RR 1:00, KoncernRedovisning. Metod: Vi har använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod i vår uppsats. Den kvalitativa metoden representeras av intervjuer med två auktoriserade revisorer och den kvantitativa av en e-postenkät ställd till 50 slumpmässigt utvalda börsnoterade företag. I analysen har vi sedan jämfört våra undersökningsresultat med befintliga rekommendationer och artiklar. Slutsatser: De företag som väntat med tillämpningen av RR 1:00 vann tid att anpassa sig och hade möjlighet att påverka sitt resultat.

År 1997 infördes nya bestämmelser i UtlL, för att den bättre skulle överensstämma med FN:s barnkonvention. En portalparagraf infördes som innebär att barnets bästa alltid ska sättas i främsta rummet i ärenden som rör barn. Bestämmelsen finns stadgad i 1 kap. 1 § UtlL. Ytterligare en bestämmelse som lagstadgades var 11 kap.

Byten har inte ägnats speciellt stort utrymme vare sig i doktrin eller i lag. Det råder till följd härav osäkerhet angående hur byte skall hanteras och vilka skattemässiga och redovisningsmässiga problem som kan aktualiseras vid intäktsrapportering av byte. Problem kan bland annat uppstå till följd av bristande överensstämmelse mellan redovisningsrättsliga och skatterättsliga regler. Ett exempel på detta är förutsättningarna för när ett byte medför att en intäkt realiseras. Det är inte heller alldeles oproblematiskt att vid byte särskilja prövning av omfångsfrågan från prövning av periodfrågan.

När vägverket idag planerar och beräknar vägprojekt är det en kostnadsbild som utelämnas. Det är den kostnad som trafikanterna möter under den tid då själva projektet/åtgärden pågår. Denna kostnadsbild innehåller bland annat ökade miljö-, olycks-, komfort- och fordonskostnader. Utöver dessa kostnader drabbas trafikanterna och därmed samhället även av ökade tidskostnader. Syftet med denna uppsats är att diskutera nödvändigheten av innovativa anbudsförfaranden som tar hänsyn till ökade externa samhällsekonomiska kostnader i samband med vägbyggen.

En viktig och långvarig debatt inom redovisning har behandlat värderingsproblematiken. Varulagret är oftast den mest svårvärderade posten bland ett företags omsättningstillgångar. Felaktigheter i varulagervärderingen är en vanlig orsak till felaktigheter i ett företags redovisade resultat då det ofta är svårt rent beräkningstekniskt att fastställa varulagrets värde. Denna beräkningstekniska problematik förekommer i hög grad inom bilbranschen vad gäller inbytesbilar. Dessa bilar värderas till viss del subjektivt vilket kan leda till ifrågasättande om det fastställda värdet är pålitligt.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka förväntningar som företag har på revision samt vad revisorerna faktiskt gör för att på så sätt kunna ta reda på om det förekommer ett förväntningsgap. Vi har också som delsyfte att undersöka vilka åtgärder som skulle kunna minska ett eventuellt förväntningsgap.För att samla in data till vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ intervjuundersökning där vi har genomfört individuella besöksintervjuer med företagsrepresentanter och revisorer. Undersökningen har begränsats till företag som ligger i intervallet 50 ? 200 anställda i Karlstadområdet.De undersökta företagen upplever revision som en trygghet och revisorn får ofta utgöra bollplank för de eventuella frågor som man har. När det gäller ett eventuellt förväntningsgap är vår slutsats att något sådant inte existerar i någon större omfattning.

Syftet är att granska hur gällande normering och vägledning på intäktsområdet efterlevs av IT-företag, samt att undersöka hur vägledningen upplevs av de företag den främst riktar sig till. Vi har undersökt 56 IT-företag som samtliga finns listade på A- respektive O-listan. Vi har jämfört deras årsredovisningar med RR 10 och RR 11 samt Stockholmsbörsens vägledning för intäktsredovisning i IT-företag, för att se hur efterlevnaden är. För att undersöka hur de företag som vägledningen främst riktar sig mot upplever denna, har vi genomfört intervjuer via e-post med redovisningsansvariga på företagen. Intervjuerna har varit standardiserade, då vi på förhand bestämt samtliga frågor och då samma frågor har ställts till samtliga respondenter.

Titel: Redovisningskonsultens förändrade yrkesroll - orsakad av den avskaffade revisionsplikten Ämne: Företagsekonomi/Redovisning Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp Författare: Mimi Eriksson, men03015@student.mdh.seJohanna Johansson, jjn06004@student.mdh.seDiego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se Datum: 2009-05-29 Handledare: Ann-Sofi Paul Problemformulering: Vilka möjliga konsekvenser kan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten medföra för redovisningskonsulternas yrkesroll? Syfte: Uppsatsen ämnar ta reda på vilka förändringar som kan uppkomma vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för redovisningskonsulterna. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med redovisningskonsulter, revisorer samt SRF och FAR SRS. Slutsats: Förändringarna kommer förmodligen till en början att gå långsamt fram för redovisningskonsulterna. Det som kan komma att ses är att redovisningskonsulten kan även få en mer affärsrådgivande roll. Konkurrensen kan komma att öka mellan revisorer och redovisningskonsulter då möjliga "jävsituationer" kan upphöra vilket leder till att revisorerna kan komma att öka utbudet av kombiuppdrag.