Bakgrund/problem: På senare år har förtroendet för styrningen i ett flertal statliga och privata organisationer ifrågasätts. Kontrollen och ansvaret inom organisationerna har varit otydlig. Förordningen om intern styr-ning och kontroll är en åtgärd som tagits fram för att regeringen ska kunna säkerställa den interna styrningen och kontrollen inom myndigheter genom ett förtydligande av ansvaret. I förordningen stadgas att det inom myndigheten är ledningen som bär ansvaret för en betryggande intern styrning och kontroll. Fokus i denna studie läggs på att undersöka hur ledningen inom Sida efterlever förordningen.Syfte: Huvudsyftet med studien är att kartlägga hur förordningen om intern styrning och kontroll efterlevs i Sidas organisation.

Från och med 2005 ska svenska börsnoterade bolag använda sig av IFRS/IAS-regelverken, detta är ett steg i den konvergering av redovisningsregler som sker inom EU. Den här uppsatsen behandlar IFRS 3 som rör företagsförvärv och IAS 38 som innehåller regler om immateriella tillgångar. Efter en genomgång av teori och regelverk ser vi närmare på några stora svenska företag som gjort förvärv efter att de nya reglerna införts, och se hur förändringarna påverkat företagens redovisning. Detta har vi gjort genom att studera företagens årsredovisningar samt i några fall intervjua insatt personal. Dessutom har vi gått igenom artiklar där bland annat revisorer uttalar sig angående tillämpandet av i första hand IFRS 3..

Sammanfattning ? ?Ekonomistyrning i skolsektorn?Datum:               2014-01-08Nivå:                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp            Institution:          Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, ESTFörfattare:          Robert Ericson                    Thomas Ericson                                    15 juni 1985                        23 mars 1988Rubrik:                     En studie om likheter och skillnader i styrning av två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås              Handledare:           Mona Andersson               Nyckelord:          Ekonomistyrning, kommunal och fristående gymnasieskola, balanserat styrkort, benchmarking, styrning, ansvarsfördelning           Frågeställning:     Vilka styrmedel använder sig gymnasieskolorna av?                         Vad finns det för likheter och skillnader i användningen av styrmedel mellan kommunala och fristående gymnasieskolor?Syfte:                     Syftet med studien är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås gäller styrning och uppföljning av verksamheten. Det vi avser att fokusera på är ansvarsfördelning, styrformer och budgetprocessen samt undersöka om balanserat styrkort och benchmarking används av skolorna.Metod:               En kvalitativ metod där intervjuer gjordes med två rektorer på kommunala och två rektorer på fristående gymnasieskolor samt en controller på Barn- och            utbildningsförvaltningen i Västerås. Den teoretiska referensramen baseras på vetenskapliga artiklar, böcker om ekonomistyrning och två statliga utredningar.           Slutsats:            Studiens jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor visar att de olika aktörernas verksamhet och styrmedel till stor del liknar varandra. Samtliga skolor har resultatansvar, resultatstyrning, målstyrning och budgetstyrning.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Handledare: Urban Ask.

Individuell kreativitet blir ett allt viktigare konkurrensmedel för företag i dagens affärsvärld. Den kreativa personalen i företag med utmärkande kreativ verksamhet behöver en miljö som tillåter dem att fritt låta kreativiteten växa och utvecklas. Utifrån dessa individers kreativa arbete skapar företagen sin lönsamhet och framgång. Företagets problem är att skapa en miljö som gynnar kreativitet och nytänkande samtidigt som företaget är framgångsrikt och lönsamt. För att lyckas med detta behöver företagen på ett effektivt sätt ta tillvara på de resurser som den kreativa personalen utgör.

Temat för uppsatsen är styrprinciper. Det finns ett övergripande behov hos organisationer av en strukturerad styrning. Avsikten med all styrning är att implementera ett företags strategi. Uppsatsen fokuserar på tillämpningen av målstyrning. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur målstyrningen tillämpas inom en inköpsfunktion i ett tillverkningsföretag, där vi intresserar oss för hur övergripande mål och strategi bryts ner och relaterar till inköpsavdelningens mål.

Ladugårdsmarken är en skola med hög energianvändning och det är främst elanvändningen som bidrar till de höga siffrorna. Eftersom byggnaden renoverades 1991 borde inte energianvändningen vara så hög som den är. Energiförlusterna beror till största delen på bristande isolering i byggnadens omslutande delar, dåligt U-värde på fönster och ett felaktigt konstruerat golvvärmesystem. Att belysningen ofta är tänd och saknar någon form av styrning samt att datorerna ofta står på stand-by bidrar också till den höga elanvändningen. Även ventilationens styrning skulle kunna anpassas bättre till verksamheten för att minska energiåtgången..

Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utsträckning svenska tillverkningsföretag använder verklighetsrelaterad intern redovisning som metod att minska kortsiktigheten inom organisationen samt om denna anpassning också leder till de önskvärda resultaten. Detta har gjorts genom en kvalitativ fallstudie utförd på fyra svenska tillverkningsföretag. Den främsta informationskällan var primärdata i form av skriftliga och muntliga intervjuer. De undersökta företagen var NIBE Industrier AB, SCA Packaging Sweden AB, Trelleborg Engineered Systems Group AB och Vin & Sprit AB. Kontaktpersonerna var högt uppsatta chefer eller controllers.

Denna uppsats syfte är att undersöka vilken roll olika fastighetsbolag i Malmö anser sig ha för att påverka segregationen. Vi vill se om det utförs någon styrning från företagen och om typen av ägandeform spelar någon roll för fastighetsägarnas sätt att arbeta med segregationen. Först ägnade vi oss åt litteraturstudier i det aktuella ämnet vilket vi följde upp med intervjuer i tre företag med olika ägarformer. De företag vi intervjuade hade alla olika ägandeskap såsom kommunal, kooperativ och privat. Ägandeformen har betydelse i arbetet mot segregation. Mest påtagligt är det i det privata företaget där ägaren har avgörandet om företaget skall arbeta med detta.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Sustainability redovisning ? en komparativ kvalitetsstudie. Seminariedatum: 2002-01-25 Kurs: FEK 591 Magisterseminarium ? Redovisning 10 poäng. Författare: Markus Håkansson, Martin Sehag och Mikael Ullman Handledare: Fredrik Ljungdahl Företag: ABB, AstraZeneca, Bristol-Myers Squibb, British Airways, BP, COOP, Föreningssparbanken, ITT Flygt, NCC och Shell.

Ur ett redovisningsperspektiv är en harmonisering av de redovisningsstandarder som finns världen över ett sätt att öka användbarheten av de finansiella rapporterna. IFRS är ett steg i rätt riktning och där fler och fler länder ansluter sig. Inom EU är dessa standarder lagstadgade för noterade bolag men möjligheten finns även för större onoterade koncerner att redovisa enligt IFRS.Denna uppsats grundar sig i IAS 17 som behandlar redovisning av leasing. Inom IAS 17 finns många olika frågeställningar men störst fokus för uppsatsen ligger i insamlandet av information om leasingavtal från dotterbolag. I den frågan har ett samarbete skett med Tore Zetterberg på O.F Ahlmark och där vi fått ta del av information om processen när övergång till IFRS gjorts.

Enligt lag är samtliga aktiebolag skyldiga att upprätta en årsredovisning. Det medför att även de allra minsta företagen måste upprätta denna handling.  Detta kan medföra stora kostnader för småföretagarna och många arbetstimmar för revisorerna. Vi valde att studera små aktiebolag med färre än elva anställa. Utifrån detta ifrågasatte vi vilken nytta småföretagarna har av denna handling. Denna diskussion utmynnade i vår problemformulering och vårt syfteI vilken utsträckning använder småföretagare årsredovisningsinformationen för ekonomisk styrning inom företaget och i vilken utsträckning nyttjar småföretagarna revisionsbyråerna för ekonomisk rådgivning.Syftet med studie är att analysera småföretagares förhållningssätt till ekonomisk styrning med hjälp av årsredovisningsinformationen.

Regeringen gav år 2007 en grupp i uppdrag att leda förenklingen gällande enklare redovisning som en del av det stora förenklingsarbetet i Sverige. Förenklingsarbetet går ut på att sänka de administrativa lagreglerade kostnaderna för svenska företag med 25 procent till 2010. Under 2008 presenterades en av åtgärderna inom förenklingsarbetet; ?Delbetänkandet om Enklare redovisning ? SOU 2008:67?.Några av de föreslagna förändringarna innebära att normgivande organ och i synnerhet Bokföringsnämnden ges mer ansvar genom utökad normgivning. I och med att förslaget presenterar flera ändringar som kan påverka företag, intressenter och revisorer, var det intressant att undersöka remissinstansernas svar och kommentarer till utredningen.

Ekonomisk redovisning har funnits sedan 2300 år f.Kr. Idag har alla någon form av redovisning, vanligen externredovisning till yttre intressenter och internredovisning för företagets egen uppföljning. Redovisaren är ansvarig för att fånga företagets affärer och beskriva dem på ett sådant sätt så att mottagaren kan förstå och använda informationen. En av de mottagare som kan vara intresserade av ekonomisk information från företaget är dess anställda. För dem som inte dagligen arbetar med ekonomi kan det dock vara svårt att följa ekonomiska resonemang och att förstå ekonomiska rapporter.Denna uppsats tar upp både teori och empiri kring ämnet förmedlande av ekonomisk information till anställda.