Omvärlden förändras ständigt och därför behöver företagen en mer flexibel styrning, ett sätt att uppnå detta är att avskaffa budgeten. Syftet med denna uppsats var att skapa förståelse för hur ett företag kan styra budgetlöst, vad skillnaderna är mellan den traditionella och den budgetlösa styrningen. Vi ville även beskriva olika alternativa styrmedel som används vid den budgetlösa styrningen. Datainsamlingen skedde via litteratur, artiklar och intervjuer. Av den teori vi fann var den mesta litteraturen skriven av Jan Wallander.

Idag är personalen en allt viktigare tillgång för de flesta företag. I dessa företag finns ofta dolda tillgångar, i form av personal, som inte får synas i balansräkningen. På 1960-taletbörjade man använda sig av personalekonomisk redovisning, HRA, då man ansåg att ävenföretagets resurser i form av personal borde tas upp som en immateriell tillgång ibalansräkningen. Trots detta är det sällsynt med personalekonomiska balansräkningar,förutom i idrottsvärlden där många fotbollsföreningar tar upp sina spelarkontrakt somimmateriella tillgångar. I Sverige finns något som heter elitlicensen, vilken reglerar hurexternt förvärvade fotbollsspelare får redovisas och värderas.

Bakgrund och problemdiskussion: K-projektets huvudregelverk K3 blir obligatoriskt atttillämpa från och med 2014. Komponentmetoden är en nyhet i K3 som fastighetsbranschen istort har motsatt sig. För fastighetsbolag innebär metoden ett omfattande arbete med att dela infastigheterna i komponenter med olika förbrukningstid. SABO och Hyresgästföreningen menaratt det kommer innebära att fastighetsbolagen måste lägga en större del av underhållsutgifterna ibalansräkningen vilket kortsiktigt väntas leda till ökat redovisat resultat. Andra förväntar sigistället att fastighetsbolag med hjälp av redovisningsmetoder ändå kommer fortsätta att ta storakostnader i resultaträkningen och att komponentmetoden i praktiken inte kommer få några störreeffekter i fastighetsbranschen.Syfte: Att analysera hur redovisningen i några fastighetsbolag kommer påverkas av komponentmetodensamt att undersöka om det finns bakomliggande motiv och faktorer som kan inverka påhur komponentmetoden kommer att praktiseras i fastighetsbolag.Avgränsning: Studien är begränsad till komponentmetoden i K3.

SAMMANFATTNING Titel: Konvergensen av externredovisningens och ekonomistyrningens tidsperioder ? med fokus på budget. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Jessica Gustafsson och Gustav Sandkvist. Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist. Datum: 2014 - Juni Bakgrund: Sedan länge har en diskussion förts gällande relationen mellan externredovisningen och ekonomi- och verksamhetsstyrning. En del forskare menar att det råder en konvergens mellan dessa system. Studier som gjorts inom detta område har varit inriktade på olika fördjupningar. Det är bristen på forskning inom fördjupningen om de båda systemens tidsperioder som väckt vårt intresse att utforska detta närmare. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur externredovisningens tidsperiod kan påverka företags ekonomistyrning och interna styrmedel, med fokus på budgetering. Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ design med en abduktiv ansats.

The aim of this thesis is to analyze and explain the similarities and differences in management control between a private and a public primary care company. A comparative case study was developed based on one public and one private primary care company in Stockholm County Council. The framework of Otley (1999) was used to define and limit the area of management control systems, according to his five factors. For the analysis of the empirical results Hood's (1995) seven doctrines of New Public Management was applied, and customized to fit the purpose of the study. The results indicate that the differences between the two organizations are very limited.

Problematiken med att redovisa humankapitalet existerar då det inte finns någon enhetlig modell för hur detta skall gå till. När företag träder in på börsen skall de värderas och sälja ut sina ägarandelar på marknaden för första gången. Ett sådant företag borde ha högre incitament att redovisa mer frivillig information. Studien syftar till att undersöka den redovisning av frivillig information om humankapital som sker hos kunskapsföretag vid en börsintroduktion. Nyckeltal från olika teoretiska modeller lokaliserades.

Titel: Kalkylering i två mindre bokbinderierBakgrund: För att få en effektiv ekonomistyrning av ett företag krävs relevant information om de alternativ som finns och vad de har för konsekvenser. Men hur gör man för att få informationen när resurserna är begränsade?Syfte: Syftet med denna uppsats är: att beskriva hur produktkalkylering görs i två moderna bokbinderier  beskriva och analysera användningen av kalkylinformationenAvgränsningar: Vi avgränsar oss till att undersöka två företag med ca 20 anställda och en diversifierad produktion.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och upplysningar har huvudsakligen insamlats genom intervjuer och observationer.Slutsatser: De två företagen går olika tillväga vid upprättandet av sina förkalkyler men använder informationen på liknande sätt till planering, prissättning och uppföljning.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att göra en liknande undersökning på de större företagen inom bokbinderibranschen för att titta på om större resurser läggs på kalkyleringen med mer ändamålsenlig information att använda sig av som resultat..

This study was made to compare construction companies for gardens way to work with up following, with purpose to see if there was an efficient and not resource demanded system which gave much value. To achieve the purpose a case study was made. The delimitation for the case study was only to compare the work with up following on individual project. The delimitation on the companies in the study was from ten to sixty employees. That because to reach companies were it´s not the same person how calculates on tenders and than perform the projects. The study was delimitated to the west side of Skåne. T o be able to compare the companies and to find trends, an interviewguide was made and was used during the interviews with the companies.

Den senaste tiden har det skapats stora diskussioner kring användandet av budgetering. Manväljer mellan att använda sig av en budget- eller Budgetlös styrning. Man har delade åsikter påhur användandet påverkar de olika bankerna.En jämförelse mellan två banker har gjorts. En budgetlös och en budgetstyrd bank har valts för attfå en närmare analys och bild hur det går till i praktiken. Vi har utfört en närmare undersökningpå deras sätt att styra genom budget.

Redovisningsrekommendationer har stort fokus i dagsläget och sedan år 2005 ska alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen redovisa i enlighet med IAS/IFRS. Införandet av nya rekommendationer har dock visat sig vara problematiskt vissa gånger och rekommendationen om inkomstskatter är inte ett undantag. Särskilt uppskjutna skattefordringar har visat sig vara svårt att greppa, då dessa endast ska redovisas om företag kan visa på att de i framtiden kommer att gå med vinst. Uppskjutna skattefordringar i samband med underskottsavdrag innebär starkare krav på årsredovisningens utformning och det har i olika debatter framkommit att företag många gånger inte uppfyller kraven som ställts kring motiveringar av upptagandet av denna tillgång. Detta problem som finns kring redovisningen av uppskjutna skattefordringar leder oss till vår problemformulering som lyder:Vilken effekt har 2001 års rekommendation om uppskjutna skattefordringar haft på redovisningen i börsnoterade mindre företag?Huvudsyftet med denna studie är att kartlägga förekomsten samt förändringar i motiveringar av uppskjutna skattefordringar i redovisningen vid införandet av den nya rekommendationen.

SammanfattningTitel:Börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer ? sökandet efter ett sambandNivå:D-nivåFörfattare:Joachim SaillardHandledare:Lars EkstrandDatum:2013-06-24Bakgrund:Humankapital är en viktig resurs för samhället och företagen, vilket lett till överväganden huruvida den ska tas med i redovisningen. Divergerande uppfattningar om humankapitalets samband med prestationen i företag leder till ett behov av vidare forskning, i synnerhet utifrån fördjupningsområdet redovisning. Ett klargörande av kunskapsläget vad gäller humankapitalredovisning och företagsprestation kan möjligen bidra med att minska diskrepansen mellan humankapitalredovisning i teorin och praktiken samt tjäna som utgångspunkt för fortsatt forskning.Syfte:Syftet med studien är att göra en beskrivning och kritisk analys av aktuell forskning om sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer.Teori:Den teoretiska referensramen består huvudsakligen av tre sambandsmodeller som beskriver sambandet mellan börsföretags redovisade humankapital och deras företagsprestationer, men även av begreppen: humankapitalredovisning, intellektuellt kapital, humankapitalmått, finansiella prestationsmått och kunskapsföretag.Metod:Uppsatsen är en litteraturanalys/forskningsöversikt baserad på vetenskapliga artiklar. Empirin består av tidigare empirisk forskning som har analyserats genom sekundäranalys.Resultat och slutsatser:Den empiriska forskningen har hittills givit blandade resultat och sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer har inte verifierats i tillräckligt hög utsträckning, vilket försvårar tolkningen av resultaten.

ProblemformuleringHur skiljer sig den inre effektiviteten mellan Västerbottens läns landsting hälsocentraler i Umeå-området?Hur kan hälsocentralerna förbättra sin inre effektivitet?SyfteSyftet med denna studie är att genom ABC-kalkylering beräkna kostnaden för ett besök på Västerbottens läns landstings olika hälsocentraler inom Umeå-området. Dessa kostnader jämförs sedan mellan hälsocentralerna, för att på så sätt kunna ge indikationer om vilka hälsocentraler som drivs kostnadseffektivt och vilka som är i behov av effektivisering. Syftet med resultaten från dessa beräkningar och jämförelser är alltså att ge Västerbottens läns landsting förslag och rekommendationer för en ökad effektivitet.Metod Studien är genomförd med en kvantitativ forskningsstrategi. Vår kunskapssyn är positivistisk, där vi försöker förklara hälsocentralernas totala kostnadseffektivitet genom att analysera olika processer och deras kostnader.

Under det senaste århundradet har medeltemperaturen på jorden stigit märkbart. En förklaring till den globala uppvärmningen är de ökade utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, som följer av ökad användning av kol, olja och naturgas. Hotet om globala klimatförändringar synliggjorde behovet av samordning av klimatpolitiken på internationell nivå. Ett stort steg mot en global handlingsplan togs 1992 med FN:s konvention om klimatförändringar och Kyotoprotokollet 1997. I Kyotoprotokollet har I-länderna och EU förbundit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990 års nivå.

Periodisering genomförs i samband med att bokslutet upprättas eller löpande under året och ärett grundläggande moment inom redovisning. Regler finns för hur en periodisering skall gåtill, men det är ändå inte alltid uppenbart hur en sådan skall ske. På senare år har nyaredovisningsprinciper introducerats vilka inte alltid ger samma lösningar som de äldre,etablerade principerna. Detta gör det svårt att följa en enhetlig teori för hur intäkter skallredovisas. Frågor som berör periodisering har under den senaste tiden blivit mer och meruppmärksammade, vilket bland annat märks på antalet mål som avgjorts i Regeringsrätten.Denna uppsats behandlar periodisering av intäkter och vilka normer som styr utfallet irättsfall.

This thesis analyses the cost accounting system KPP and its use within the Swedish health care. KPP is designed to calculate and assign health care costs to individual patients. This would facilitate evaluations and comparisons of the costs for certain diagnosis, patient groups or clinics with a different mix of diagnosis. The study investigates the following questions: 1. Does the KPP-model theoretically work as a cost accounting tool for health care purposes? 2.