I denna uppsats behandlas recipientkontrollen i kustområden och hur den skulle kunna utvecklas. SMHI är en av de aktörer som i egenskap av konsult bidrar med sin kompetens genom att utföra provtagningar och datapresentation för kunders räkning längs de svenska kusterna. Syftet med studien är att utreda om kunderna upplever och uttrycker ett behov att få hjälp med att tolka information från recipientkontrollen. För att utreda vad kundernas behov och önskemål är gjordes en enkätundersökning, vilken gick ut till samtliga medlemmar av Kalmar Kustvattenkommitté, västra Hanöbuktens vattenvårdsförbund, Öresunds vattenvårdsförbund, Blekingekustens vattenvårdsförbund samt Bohuskustens vattenvårdsförbund. Med utgångspunkt från avnämares behov kommer jag att undersöka möjligheterna att förbättra informationsförmedlingen med hjälp av statistiska analysmetoder och SMHI:s eget modellverktyget Kustzon 2.1.

Vid en bedömning av ett kreditärende ser banken till projektets företagsekonomiska förutsättningar. För företag som har immateriella tillgångar som de viktigaste tillgångarna i sin redovisning kan det uppstå problem när de ansöker om kredit hos banker. Detta beror på att immateriella tillgångar inte fungerar på samma sätt som materiella och därigenom tillbringar vag säkerhet för en beviljad kredit.Syftet med denna uppsats är att söka finna vad det är som krävs för att ett tjänsteföretag ska få ett lån beviljat.Vi har hämtat relevanta böcker och artiklar genom litteratursökning i högskolebiblioteket i Eskilstuna och Västerås. Den hämtade teorin låg sedan till grund för den intervjumall som användes i vår empiriska undersökning. De vi intervjuade var en bank och fem tjänsteföretag.För att en bank ska välja att finansiera ett företags investeringar måste affären ge avkastning på den givna krediten.

SammanfattningProblem: Den första november år 2010 avskaffades den lagstadgade revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Syftet med detta var möjligheten för ökad kostnadseffektivitet och valfrihet för bolagen. Lagförändringen mötte dock motstånd från bland annat Skatteverket som befarade en ökad arbetsbörda och sämre kvalitet på bolagens rapporter.Syfte: Syftet med undersökningen är att bidra till en djupare förståelse för konsekvenserna lagförändringen haft på små aktiebolag och Skatteverkets kontor i Örebro.Metod: Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med fem små aktiebolag i Örebro samt Skatteverket i Örebro. Aktiebolagen var verksamma både före och efter avskaffandet av revisionsplikten och valdes ut genom en alfabetisk ordnad lista över aktiebolag. Empirin har sedan analyserats genom nyckelorden kvalitet, kontroll, arbetsbörda och kostnadseffektivitet.Slutsats: Lagförändringen har ännu inte påverkat aktiebolagens kostnadseffektivitet eller arbete.

Denna studie undersöker hur svenska börsnoterade företag implementerar redovisningsstandarden IAS 36 i praktiken. Standarden är utfärdad av regulatorn IASB och behandlar hur nedskrivningsprövning av förvärvad goodwill ska utföras för börsnoterade företag. Denna standard är sedan 2005 obligatorisk inom EU. Denna standard ses som ett steg mot en harmonisering av redovisningen då den syftar till att öka jämförbarheten mellan företag och länder. Vidare undersöks även om det råder några skillnader i implementeringen vilka är härledbara till företagens storlek.

Davidsson, Karin & Dornwald, Katharina. På tal om estetik. En diskursanalytisk studie av Statens Offentliga Utredningar/Speaking about aesthetics. A discourse analytic study of two official government reports. Examensarbete på avancerad nivå, 15 högskolepoäng.

Since January 1st 2005, public companies within the European Union shall prepare their consolidated accounts in conformity with the international accounting standards. The adopted accounting standards are IASB?s IAS/IFRS completed with interpretations. Furthermore, member states may permit or require public companies to prepare their annual accounts according to IAS/IFRS. Sweden has not yet given companies the ability to use IAS/IFRS in the annual accounts due to taxation difficulties the strong relationship between accounting and taxation brings.

Idag är medvetenheten om miljöförstöring och dåliga arbetsförhållanden för anställda större än för trettio år sedan. Att företag ska ta ansvar och aktivt arbeta för en hållbar utveckling har blivit ett fenomen internationellt. Denna studie är en analys av tre svenska detaljhandelsföretags hållbarhetsredovisning, från 2003, 2008 och 2013, med syfte att visa på eventuell förändring över tid. Med en socialkonstruktivistisk språksyn används delar av Faircloughs kritiska diskursanalys och Hallidays systemisk-funktionella grammatik för att undersöka texternas modalitet samt vilka diskurser som präglar hållbarhetsredovisningarna. Även hållbarhetsredovisningens omfattning i förhållande till årsredovisningens totala omfång undersöks.Resultatet visar att ett av de tre undersökta företagen formulerar sin redovisning med starkare modalitet med åren.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det finns statistiska samband mellan avsättningar ochnytillträdd VD samt avsättningar och negativt resultat, och därmed undersöka om Big BathAccounting förekommer på OMX Stockholmsbörsens Large Cap.Teori: Litteraturgenomgången består av erkända teorier såsom agentteorin ochintressentmodellen. Agentteorins grundpelare är att alla är nyttomaximerande och arbetar till sinegen ekonomiska fördel vilket kan förklara en nytillträdd VD:s incitament att göra storaavsättningar under sitt tillträdande år. Intressentmodellen menar att redovisningen har som sitthuvudsakliga syfte att förse intressenterna med information om företagets finansiella ställning.Denna information ska sedan ligga till grund för beslutsfattande vilket medför att det är viktigt attinformationen är tillförlitlig.Metod: Studien är en kvantitativ undersökning där fyra uppställda hypoteser statistiskt testasmed Mann-Whitney test.Empiri: Studien omfattar OMX Stockholmsbörsens Large Cap under åren 2008 samt 2010.Undersökningen omfattar 88 observationer och av dessa har 10 stycken nytillträdd VD och 13stycken negativt resultat.Resultat: Det kan inte statistiskt säkerställas att skillnader i avsättning förekommer hos bolagmed nytillträdd VD, däremot är det statistiskt säkerställt att skillnader i avsättning i absolutabelopp förekommer hos bolag med negativt respektive positivt resultat.Slutsatser: Det kan enligt denna studie inte statistiskt säkerställas att Big Bath Accountingförekommer på OMX Stockholmsbörsens Large Cap..

Denna rapport innehåller information från ett examensprojekt för två studenter från Jönköping Tekniska Högskola förlagt på företaget Fläkt Woods AB i Jönköping. Syftet med projektet har varit att framta en generisk kravspecifikation innehållande kravsättning och verifieringsmetoder samt redovisning av vilka krav som har testats.Metoden som använts är kvalitativa intervjuer av anställda verksamma inom utveckling av nya produkter. All denna information och input har bearbetats till en generisk kravspecifikation i ett Excel-format under förkortningen PRV (Product Requirement and Verification matrix). Projektet har haft stort fokus på att återkommande krav ska beskrivas i en form som ska kunna anpassas till så många av företagets produkter som möjligt. Detta har lett till att majoriteten av dessa återkommande krav har visats sig vara icke-funktionella och krav relaterat till lagar och direktiv.

Utifrån den existerande lagstiftningen är det krav på att alla aktiebolag ska ha en revisor. På revisionsmarknaden föreligger en speciell marknadssituation då 99% av alla revisionsbolag har mindre än tio anställda men samtidigt så har de små revisionsbyråerna en minoritet avmarknadsandelen. Detta gör att en stor mängd företag konkurrerar om en relativt sett litenmarknad. Den rådande marknadssituationen gör det intressant att undersöka hur smårevisionsbyråer använder marknadsföring för att skaffa nya kunder. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur små revisionsbolag använder sig avmarknadsföring för att rekrytera nya kunder. I studien används ett hermeneutiskt synsätt ochen undersökningsmetod bestående av tre kvalitativa intervjuer används för datainsamling.

Det har blivit allt dyrare att bygga i Sverige, den svenska byggnadsindustrin har halkat efter övrig producerande industri och byggföretagen måste börja tänka i nya banor om de ska klara de nya utmaningarna. Lean-tänkande har länge nyttjats inom den tillverkande industrin och byggföretag har på senare år börjat snegla på dessa koncept i syfte att öka sin produktivitet. Problemet är att byggindustrin inte har homogena produktionsmiljöer och därmed inte kan använda samma lean-koncept som exempelvis bilindustrin. Därför har ett nytt koncept som kallas Lean construction utvecklats som bygger på ett antal principer från traditionella produktionssynsätt (Koskela, 2000). Konceptet är relativt nytt och forskningen inom området har främst fokuserat på lösningar på specifika problem istället för att skapa förståelse för konceptets helhet.

I dagens samhälle har det blivit allt vanligare att anställda upplever stress på arbetsplatsen, på grund av att de upplever för mycket ansvar och krav på sitt arbete. Syftet med examensarbete var att undersöka på vilket sätt anställda upplever att långvarig stress på arbetsplatsen kan påverka deras hälsa och hur långvarig stress kan förebyggas. Den kvalitativa datainsamlingen användes för att genomföra studien vilket var stödjande för att förtydliga deltagarnas tankar och upplevelser kring fenomenet långvarig stress. Semistrukturerade intervjuer skedde. Intervjuer skedde med tre anställda från olika företag men med samma anställnings position.

The first version of the Swedish Code of Corporate Governance was published year 2004, by the code group, Kollegiet, after a mission from the Swedish government. The Code consists a collection of rules and standards about corporate governance and internal control, and the first version was intended to include incorporated limited companies on Stockholm?s alpha stocks, and also listed companies with a stock market value over three thousand million Swedish kronor. Now a few years have passed, and in July 2008 a new, revised version of the Code was implemented, now simplified and shorted, with the intention to include all joint-stock companies in Sweden. The Code contains rules about for example ownership, management commitments, annual stockholders meetings, and the accountant. This study intends to, with a qualitative research approach and an inductive reasoning, through studies of empirics in the subject, review whether the accountant?s profession has been influenced by the Code.

SAMMANFATTNINGTitel:K3 ? En uppsats rörande argumenten som förts kring regelverketNivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi: RedovisningFörfattare:Matilda Larsson och Henriette SletbakHandledare:Arne FagerströmBiträdande handledare:Peter LindbergDatum:Maj 2013Syfte:Uppsatsen syftar till att beskriva hur argumentationen har förts under utvecklandet av det nya K3-regelverk samt förklara vilka instanser som har ansetts viktiga i detta arbete. Samt vad Bokföringsnämnden bör tänka på i framtiden när de upprättar ett redovisningsregelverk.Metod:I denna uppsats har en kvalitativ metod använts för att granska remissvar och argument från tidskrifter genom dokumentanalys. För att kategorisera argument som funnits i remissvaren och tidskrifterna har en metod för att finna mönster, utvecklad av Sarah Philipson använts.Resultat och slutsats:De argument som förts kring K3 har främst varit negativa då det har varit stora problem med både struktur och användarvänligheten. Mycket kritik har även riktats mot att regelverket avviker från IFRS for SMEs och svensk lag.

Företag och organisationer producerar och publicerar allt mer redovisning. Förutom den obligatoriska redovisningen utökas information i allt större grad av frivillig hållbarhetsinformation. Det har gjorts flera studier om vad som får företagen att producera hållbarhetsinformation. Studierna visar på ett flertal faktorer som kan påverka omfattning och utformning men det finns motstridiga resultat inom forskningen.Syftet med den här studien är att se hur företagens storlek, miljöpåverkan och lönsamhet påverkar hållbarhetsredovisningens omfattning.I teorin beskrivs legitimitetsteorin och intressentteorin som en förklaringsmodell till hur företag påverkas av intressenterna till att dela med sig av hållbarhetsinformation. Företagen svarar upp mot intressenternas krav på sådan information och söker legitimitet i samhället.I studien har en kvantitativ metod använts.