Syfte: Vårt syfte med studien har varit att undersöka pedagogernas föreställningar om språk och språkstimulering samt studera hur de stimulerar barns språk under samlingstillfällen i förskolan. Studien tar sin utgångspunkt i ett genusperspektiv. Bakgrund: Detta är ett ämnesområde som är omdebatterat i media idag och intresset för detta är stort. Det diskuteras mycket om vikten av att ge flickor och pojkar lika mycket utrymme. Vi ansåg också att det var viktigt att lyfta fram den här typen av forskning för att medvetandegöra hur våra grundläggande föreställningar påverkar det vardagliga arbetet i förskolan.

Samhället är mer eller mindre konstant utsatt för risker. De flesta av dem är så små, och har kanske till och med så pass obetydande effekter för individen om de realiseras, att vi negligerar dem i våra dagliga beslut. Vid vissa tillfällen står vid dock inför beslut som är betydligt svårare, t.ex. i vilken mån vi ska handla kostsamma försäkringar för stora olyckor som högst osannolikt inträffar men skulle få katastrofala konsekvenser. Liknande situationer uppstår för centrala beslutsfattare där man fattar beslut att genomföra riskreducerande åtgärder i samband med potentiella katastrofer.

Den 1 januari år 2005 blev det obligatoriskt för EU-medlemmarnas börsnoterade bolag att Redovisa enligt IASB:s redovisningsstandard IFRS. Införandet innebar genom IAS 36 att en årlig nedskrivningsprövning av goodwill ersatte årliga avskrivningar av goodwill. I praktiken har IAS 36 gett företagen möjlighet att tolka och därmed tillämpa IAS 36 på olika sätt; en neutral respektive subjektiv användning. Vid en neutral användning sker nedskrivningen av goodwill vid en faktisk värdeminskning av företagets goodwill, medan den subjektiva användningen utgår från företagsledningens egenintresse. Tidigare studier har visat att företagsledningen kommer att utnyttja sin handlingsfrihet om det finns agentbaserade motiv till det.Företagsledningens incitament att agera utifrån sitt egenintresse har förklarats genom agentteorin som beskriver hur separationen mellan företagsledningen och ägarna ger företagsledningen ett informationsövertag och därmed incitament att agera utifrån agentbaserade motiv.

Bakgrund: Arbetet med hållbar utveckling har ökat väsentligt under det senaste decenniet och många begrepp har tagits fram för att beskriva detta arbete, exempelvis CSR och Triple Bottom Line. Begreppen syftar till att ta hänsyn till de tre delarna ekonomi, miljö och sociala frågor i ett företags verksamhet. Även riktlinjer har skapats för att kunna mäta detta arbete. Global Reporting Initiative, som bildades 1997, är en av de främsta och har under det senaste årtiondet blivit väl etablerat och ett internationellt erkänt ramverk. Även i Sverige Redovisar många företag enligt riktlinjerna och år 2007 tog näringsdepartementet ett beslut som innebar att alla statliga bolag nu ska Redovisa en hållbarhetsredovisning enligt GRI.Syfte: Syftet med vår uppsats är att jämföra statliga bolag med privata för att se skillnaden i hur de arbetar med hållbar utveckling.

Tredimensionell fastighetsbildning är sedan årsskiftet 2003/2004 ett nytt inslag i svensk lag. Detta erbjuder nya möjligheter för stadsbyggnaden men skapar också nya problem. Syftet med detta examensarbete är att utreda hur tredimensionell fastighetsbildning hittills behandlats och att undersöka möjligheterna till att utveckla redovisningen av detaljplaner med hjälp av 3D-teknik. Arbetet baseras på litteraturstudier och undersökningar av detaljplaner. Examensarbetet har två delar. Del 1 belyser problem och ger en orientering över juridik och vad statiga verk anser om tredimensionell fastighetsbildning och detaljplanering.

Definition av goodwill enligt IFRS/IAS 2005: ?Goodwill som förvärvas i ett rörelseförvärv kan ses som en betalning för framtida ekonomiska fördelar som inte går att enskilt identifiera och heller inte Redovisas separat.??I företagsekonomiskt hänseende är goodwill det immateriella värde som representeras av ett företags namn och rykte, varumärke, kundkrets etc. Goodwillen utgör då skillnaden mellan företagets verkliga värde och värdet enligt balansräkningen. Om ett bolag köper ett annat representerar goodwillen det övervärde som utgörs av skillnaden mellan koncernens anskaffningsvärde på aktierna och marknadsvärdet på tillgångar och skulder i dotterbolaget vid förvärvstillfället.?Bakgrund och problem: Från och med år 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU följa det internationella redovisningsorganet International Accounting Standards Boards (IASB) rekommendationer.

Bakgrund: Det har blivit allt viktigare för företag att ha en miljö som skapar starka kund­relationer och tillfredsställda kunder. En god hantering av kundklagomål kan leda till ökad kundlojalitet, en mer positiv attityd bland kunderna samt en högre andel återköp. Därmed är kundklagomål strategiskt viktiga och kundklagomålsprocessen bör inkludera löpande mätning och uppföljning av resultat. Trots detta är forskningen gällande prestationsmätning inom av kund­klagomål bristfällig. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vad som mäts inom kundklagomålsprocessen i försäkringsindustrin och gentemot tidigare forskning utvärdera denna mätning samt undersöka vad som styr utformningen av mätningen.

Detta examensarbete är en undersökning av hur många liggbås som finns i olika skötselsystem för robotmjölkning med dels fri kotrafik och dels olika former av styrd kotrafik. Undersökningen föreslogs av Växa Sverige och är en enkät som skickades ut till 70 lantbrukare. Användbara svar till undersökningen lämnades av 44 av lantbrukare. I undersökningen har vi valt att Redovisa resultaten i 5 olika kategorier, Milk first, Feed first, Frigående kotrafik, Flerboxsystem och Ekologiska. Det finns idag inga rekommendationer för antalet liggbås per mjölkningsrobot baserade på praktisk erfarenhet, för lantbrukare som ska bygga nytt stall. De enda riktlinjer som finns är robotföretagens teorier och Sveriges djurskyddlag som kräver minst ett liggbås per ko. I studien framkom att det var en stor variation i antal liggbås per robot och även i önskade antalet liggbås per robot. Faktorer som påverkade antalet liggbås var kornas medelavkastning, aktuellt system för kotrafik och hur lantbrukarna vande in kvigorna och sinkor till roboten innan kalvning.

På senare tid har allt fler företag börjat informera om den miljöpåverkan som deras verksamhet åstadkommer. Denna information riktas till en mängd olika intressenter, allt från företagets anställda till olika organisationer som övervakar företag och deras miljöprestanda. Informationen sammanställs i skriftliga rapporter som kallas miljöredovisningar. De kan förekomma på olika sätt, genom att de är obligatoriska som t.ex. rapporter till myndigheter eller frivilliga i form av separata miljöredovisningar.

Bakgrund & problem: Med en värld under ständig förändring har miljöfrågor på senare tid fått en allt större roll i samhället och debatter. Med miljöredovisningen och miljöledningssystem kan företag kommunicera med kunderna och förbättra sitt rykte och varumärke genom att visa sin attityd gentemot miljöfrågor. Många småföretag väljer Göteborgs Stads miljödiplomeringsverktyg som ett alternativ till det dyrare och mer avancerade ISO 14001. Men vilka ekonomiska påföljder får en miljöcertifiering på företaget? Tidigare studier inom ämnet har gjorts om hur individer eller grupper upplever eller förhåller sig till miljödiplomeringen.

Bakgrund och problemEn nyhet med de standarder som infördes i samband med IFRS är hur värdering av förvaltningsfastigheter ska gå till. Tidigare Redovisades dessa utifrån anskaffningsvärde medan företag efter införandet av IFRS nu även kan välja att Redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40. Då företag väljer att värdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde ger detta upphov till realiserade och orealiserade värdeförändringar, vilka ska Redovisas över resultaträkningen. Problematiken med detta ligger i att årets resultat påverkas av värdeförändringar som är av en ren redovisningsteknisk natur vilka även är tillåtna att dela ut enligt IFRS. Ett potentiellt problem författarna ser är därför att företag väljer att dela ut orealiserade vinster vilket kan upplevas som mycket riskabelt på lång sikt.

Volvo Motor AB i Skövde tillverkar motorer till Volvos personbilar. Tillverkningen av motorerna är till stora delar automatiserad. Den planerade produktionsökningen kräver att monteringsfabrikens kapacitet ökas från 370 000 till 450 000 stycken motorer per år, vilket dagens monteringssystem inte klarar av.Dagens monteringssystem för yttre komponenter är uppdelad i ett antal monteringsmoduler. Tack vare hög flexibilitet klarar monteringsmodulerna att hantera både 4-, 5-, och 6-cylindriga motorer. Volvo Processutvekling Skövde arbetar med att ta fram ett monteringssystem med erforderlig kapacitet.

SAMMANFATTNINGTitel:Kommersiella fastigheter i Sverige, är det en intressant kapitalplacering i jämförelsemed aktier?Nivå:C-uppsats i företagsekonomiFörfattare:John R Carlsson & Samuel NormanHandledare:Peter LindbergDatum:2011 ? februariSyfte:Inför alla investeringsbeslut vill en rationell investerare veta vilka andrainvesteringsformer som finns och vilka för och nackdelar dessa för med sig. Huvudsyftet meddenna studie är att belysa kommersiella fastigheter som investeringsform och Redovisa desärdrag en fastighetsinvestering för med sig. Den primära frågeställningen blir således: Ärkommersiella fastigheter i Sverige en attraktiv investeringsform i jämförelse med aktier? Densekundära frågeställningen är hur attraktiva olika fastighetstyper är som investeringsobjekt?Den sista frågeställningen är huruvida fastigheter är goda diversifieringsobjekt i en blandadtillgångsportfölj?Metod:Genom att jämföra aktiers och fastigheters värdeutveckling, direktavkastning ochtotalavkastning har vi undersökt vilket tillgångsslag som genererat den bästa avkastningenunder mätperioden.

Bakgrund och problem: 2005 infördes IFRS som redovisningsstandard för börsnoterade företag i Europa, vilket medförde vissa väsentliga förändringar för företagen i dess redovisning. Vid övergången publicerades IFRS 3, vilken specifikt förändrade företagens sätt att Redovisa rörelseförvärv. Detta medförde även en stor påverkan på goodwillpostens värdering, då avskrivningar frångicks och årliga nedskrivningsprövningar infördes, något som har uppvisats leda till höga och ökande goodwillvärden på svenska börsnoterade företags balansräkningar.Syfte: Uppsatsen syftar till att kvalitativt belysa hur revisorer upplever att höga samt ökande goodwillposter påverkar företagens uppvisande av en rättvisande bild. Vidare har uppsatsen för avsikt att granska revisorers syn på hanteringen av övervärden vid rörelseförvärv, specifikt dess utveckling efter införandet av IFRS 3. Granskningen fokuserar specifikt på allokeringen av dessa övervärden samt de fortsatta nedskrivningsprövningarna av goodwill, med grund i att dessa har uppvisats bidra till goodwillpostens ökande värde på företags balansräkningar.Avgränsningar: Denna uppsats har sin utgångspunkt i revisorers syn på höga och ökande goodwillvärden bland svenska börsnoterade bolag, där samtliga bolag tillämpar IFRSs standarder för dess goodwillhantering.

Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall utvärderas av handledaren, så att handelsläraren kan översätta (validera) denna värdering till den inom skolan gällande betygsskala. Dessa tre väsentliga moment: kursplanelagd, utbildning och värdering innebär behov av tät kommunikation mellan APU-företagen och skolan. Just denna kommunikation är utomordentligt viktig, både kvantitativt och kvalitativt. Det kvantitativa består i att kommunikationen sker tillräckligt ofta, samt det kvalitativa att kommunikationen sker mellan och via relevanta personer. Dessa personer utgörs i första hand av behöriga handledare som erhållit relevant handledarutbildning med uppföljande kompletteringar, samt behöriga handelslärare vilka besitter skolledningens förtroende.