Syftet med denna studie var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av diagnos och förlust av bröst till följd av bröstcancerkirurgi. Vidare var syftet att beskriva vilka copingstrategier kvinnorna använde.Studien genomfördes som en litteraturstudie. Litteratur söktes i databasen Cinahl samt i informationstjänsten ELIN. Underlaget för denna studie är 19 artiklar av kvalitativ ansats. Resultatet visade att bröstcancerbeskedet var en chockerande upplevelse för kvinnor.

Bakgrund: För att behandla vissa former av cancer och inflammatoriska tarmsjukdomar kan det ibland bli aktuellt för patienter att få en stomi. Att leva med en stomi är inte oproblematiskt, det kan ge upphov till komplikationer och det påverkar självbild och kroppsuppfattning vilket medför psykosociala konsekvenser för individen. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kan vara betydelsefulla för dessa personers välbefinnande. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med stomi. Metod: En litteraturöversikt med 11 studier med kvalitativ data.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett internationellt likväl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsätts för våld i en nära relation upplever den omvårdnad och det bemötande de fått som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av våld måste vara ständigt närvarande i yrken där mellanmänskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmänskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvårdnad.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den våldutsatta kvinnan.Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den våldsutsatta kvinnan baserades till stor del på sjuksköterskans egen syn på våld i nära relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad våld i nära relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas.

IntroduktionBröstcancer är den vanligaste cancersjukdom hos kvinnor i den svenska befolkningen. Vid icke spridd cancer är behandlingen alltid operation där en del eller hela bröstet opereras bort. Det kan vara mycket svårt för många kvinnor att acceptera bröstförlust och mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma och ger en försämrad kroppsuppfattning. SyfteSyftet var att beskriva kvinnornas livskvalitet och psykosociala tillstånd efter mastektomi. MetodEn systematisk litteraturstudie baserades på granskning av 14 kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och diskuterades och sammanställde resultatet med olika tema. ResultatAnalysen resulterade i två huvudkategorier: Livskvalité och psykosociala konsekvenser. De psykosociala konsekvenserna efter genomförd mastektomi bestod av tre subkategorier nämligen: sämre kroppsuppfattning, minskad sexuell lust samt ångest och depression vilket i sin tur ledde till försämrad livskvalitet. Slutsats    Försämrad livskvalitet, dålig kroppsuppfattning och psykisk ohälsa såsom depression, ångest samt försämrat sexualliv påvisades hos majoriteten av kvinnor som genomgick mastektomi.

Bakgrund: Sexualiteten är en central del av att vara människa och följer människan genom hela livet. En fungerande sexualitet är är en viktigdel i livskvaliteten. Att drabbas av bröstcacner innebär ofta stor förändring och livet kan upplevas vara i kaos. Eftersom bröst kopplas samman med kvinnlighet, skönhet, och sexualitet påverkar bröstcancer inte sällan kvinnornas sexuella hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva hur kvinnor upplever sin sexualitet efter att ha drabbats av bröstcancer.

Bakgrund: Enligt WHO är kvinnomisshandel en lika vanlig orsak till död och invalidisering bland kvinnor i fertil ålder som cancer, och en lika stor orsak till ohälsa som trafikolyckor och malaria tillsammans. Trots ökad uppmärksamhet och kännedom av kvinnomisshandel så identifierar sällan sjukvårdspersonal kvinnor som drabbats, även om de har ett ansvar för att upptäcka och identifiera våldet och att lyssna på, stödja och motivera dessa kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa vad sjukvårdspersonal bör tänka på i bemötandet med en kvinna som blivit misshandlad. Metod: Intervjuer har utförts med personal från en Kvinnojour i södra Sverige. Intervjumaterialet har det sedan gjorts en innehållsanalys på.

Lymfödem är en kronisk sjukdom som på senare år har fått mycket uppmärksamhet på grund av det växande antal patienter som lider av sjukdomen. Lymfödem är ett allvarligt problem för många människor som minskar deras livskvalitet och det finns inga absoluta behandlingar. Sjukdomen är orsakad av en ökad mängd interstitialvätska som ansamlas i vävnader. Detta fenomen är en konsekvens av ett skadat eller inte tillräckligt utvecklat lymfatiskt system. Ett skadat lymfatisk system kan ofta vara en bieffekt av behandlingen av cancer.

SammanfattningBakgrund: Den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor är bröstcancer och behandlingen innebär stora fysiska och psykiska förändringar. Begreppet cancer är för många kopplat till lidande och död.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur sjuksköterskor kan ge stöd till kvinnor som genomgått behandling efter att ha drabbats av bröstcancer.Metod: En litteraturstudie i beskrivande design utifrån sju artiklar. Manifest innehållsanalys användes och fem kategorier skapades; informativt stöd, emotionellt stöd, fysiskt stöd, socialt stöd och relation mellan sjuksköterska och patient.Resultat: Informativt stöd var en viktig del i sjuksköterskans arbete och skulle vara individuellt anpassat för kvinnan. Exempel på emotionellt stöd kunde vara ett vänligt möte och att rädslor samt frågor togs allvar. Behovet av fysiskt stöd bestod bland annat av smärtlindring och symtomkontroll.

Bakgrund: Varje dag drabbas cirka 20 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Detta är ofta en omvälvande upplevelse som vänder livsvärlden upp och ned. Behandlingen är ofta intensiv vilket påverkar patienten både fysiskt och psykiskt. Det är därför viktigt att sjukvårdspersonal kan hantera den förändrade livsvärlden hos kvinnan. Syfte: Syftet med studien var att belysa den förändrade livsvärlden hos kvinnor som överlevt bröstcancer, under och efter sjukdomen.

Bakgrund: Varje år insjuknar många svenska barn i cancer. När ett barn blir sjukt förändras livsvärlden för mamman. Allt som tidigare varit tryggt och säkert förändras till osäkerhet och kaos då mammans livsvärld faller samman. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa livsvärlden för mödrar som lever med ett cancersjukt barn. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie av tre självbiografiska böcker.

Anhöriga bär en stor del av ansvaret för äldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sällan anhörigas roll eller samhällets ansvar för anhöriga. Hemvårdsbidrag är ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinärt boende för att betala en anhörig för utförd hjälp i hemmet. Vilka effekter ett hemvårdsbidrag får som stöd för anhöriga problematiseras sällan. Är det så att pengarna fungerar som ett stöd eller är det ett sätt för samhället att fly från sitt ansvar? Syftet med denna studie är att undersöka och analysera några biståndsbedömares syn på vem som har ansvar för äldres omsorg; samhället eller anhöriga? Vidare är syftet att studera biståndsbedömares syn på hemvårdsbidrag, hur hemvårdsbidraget påverkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende på i vilken typ av stadsdel biståndsbedömarna arbetar. I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas åtta biståndsbedömare i åtta olika stadsdelar i Göteborg.

Syftet med studien var att undersöka om det optimistiska/pessimistiska personlighetsdraget hos kvinnor med bröstcancer förändras av att genomgå en strålbehandlingsserie. Studien hade en jämförande design och urvalet var ett bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 67 kvinnor i åldern 30 till 86 år med behandlingsbar bröstcancer. Kvinnornas personlighetsdrag skattades före och efter strålbehandlingsserien med hjälp av ett validerat mätinstrument, LOT-R. Enkäten bestod av tio påståenden som besvarades med hjälp av en fem-gradig skala ( 0="Stämmer inte alls,..., 4="Stämmer precis").

Ett hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheten att öka kontrollen över sin egen hälsa. Förebyggande åtgärder innebär insatser som görs för att undvika att sjukdom uppstår inom en snar framtid. Inom företagshälsovården arbetar sjuksköterskorna både hälsofrämjande och förebyggande, bland annat genom att göra regelbundna hälsokontroller och genom att genomföra livsstilssamtal med personer kring deras levnadsvanor och hur de kan påverka sin hälsa. Genom att arbeta hälsofrämjande med sunda levnadsvanor kan upp till 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom och 30 procent av all cancer samt utvecklingen av diabetes typ 2 fördröjas.Syftet med arbetet är att beskriva hur sjuksköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom företagshälsovården. Resultatet bygger på en kvalitativ intervjustudie där sju sjuksköterskor som arbetar inom företagshälsovården har intervjuats på sin arbetsplats.

Bakgrund: Illamående kan uppkomma av många olika orsaker. En av dessa är illamående som uppkommer som en biverkning till cytostatikabehandling. Illamående är en känd biverkning av cytostatikabehandling, varför patienter som ska påbörja och genomgår behandling mot cancer erhåller profylaktisk antiemetikabehandling. Illamående kan få konsekvenser som försämrad nutritionsstatus, elektrolytrubbningar och i vissa fall kan patienten vilja avbryta sin behandling på grund av att illamåendet blir för jobbigt. Trots antiemetika fortsätter illamående att vara ett stort problem vid cytostatikabehandling.Syfte: Att beskriva olika omvårdnadsåtgärder som kan användas som ett komplement till antiemetika vid behandling av illamående orsakat av cytostatika.Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvantitativ forskning genomfördes.Resultat: Sökningar resulterade i fem omvårdnadsåtgärder: progressiv muskelavslappning, tillskott av ingefära, proteintillskott och ingefärskapslar, intag av druvjuice och musikterapi och bildspråk.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor, varje år får ungefär 8000 kvinnor i Sverige diagnosen. Under de senaste åren har mortaliteten minskat på grund av att allt fler bröstcancerfall upptäcks i tidigare skeden och då behandlingarna har blivit bättre. Screeningkontrollerna är en viktig del i tidig upptäckt av bröstcancer. De inriktar sig på undersökning av kvinnor som är utan symptom och som bedömer sig själva som frisk. De kvinnor vars bilder visar tecken på förändring blir kallade för ytterligare undersökning.