Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste typen av leukemi bland barn. I Sverige diagnostiseras cirka 80 barn med leukemi varje år. Cancer är en sjukdom som inte enbart drabbar barnet utan hela familjen påverkas. Tidigare forskning påvisar hur sjukdomen, behandlingarna samt sjukhusvistelsen påverkar föräldrarna. Syftet med denna studie är att, med hjälp av självbiografier, belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn med diagnosen leukemi.

Complete tumour regression is the optimal outcome of cancer therapies. There are however types of tumours that naturally regress. Most of these are benign, dermatological and have an early onset in life. This literature study aims to elucidate the mechanisms behind spontaneous tumour regression. In Libechov Melanoblastoma-Bearing minipigs, an animal-model specifically bred to develop malignant melanoma, the tumours usually involute within three months.

Problem: En problematik i sjukvården är att psykosociala problem sällan eller aldrig fångas upp av vårdpersonalen, att vara ung är en riskfaktor för att drabbas av psykosociala problem. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om den psykosociala påverkan som unga kvinnor med bröstcancer upplever. Syftet: var att belysa unga kvinnors upplevelser av sin bröstcancer ur ett kosocialt perspektiv, relaterat till omvårdnad.Metod: En litteraturstudie, där 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte användes. Resultat och konklusion: Bröstcancern påverkade kvinnans relationer med de anhöriga både positivt och negativt. De kroppsliga förändringar som uppstod till följd av bröstcancern skapade funderingar kring reproduktion, sexualitet och femininitet. De unga kvinnorna upplevde brist  på anpassad information och anpassat stöd, de upplevde även att de förlorade sin identitet. Rädslan för att dö eller återinsjukna präglade kvinnornas liv.

Bakgrund: Antalet drabbade kvinnor av livmoderhalscancer i Sverige är cirka 450 per år. Cirka en tredjedel av kvinnorna är under 40 år. I Sverige har insjuknandet av livmoderhalscancer minskat, troligen efter att regelbunden populations screening infördes på 1960-talet. Symtomen är få och diffusa och är därför svåra att upptäcka. Screening är en viktig undersökning för att upptäcka cancern tidigt.

Bakgrund: Cancersjuka patienter kan uppleva en svår och tung tillvaro. Patienterna kan ha ett behov av att avdramatisera situationen och få en stund av lättnad (Birgegård & Glimelius, 2002). Humor kan tillföra något positivt i tillvaron samt underlätta i svåra situationer. Skratt kan öka välmående och bidra till en känsla av lättnad (Holland & Sheldon, 2000). Syfte: Att beskriva betydelsen av humor för cancersjuka patienter.

?Att konfronteras med en livshotande sjukdom och att behöva genomgå mastektomi innebär förändringar i en kvinnas liv. Genom att förlora bröstet, som är en symbol för kvinnlighet, kan könsidentiteten påverkas. När en förändring sker i livet kan livskvaliteten påverkas. Syftet med studien var att belysa kvinnors livskvalitet i samband med mastektomi.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Varje år dör ungefär 150 kvinnor i Sverige på grund av cervixcancer. Ändå har dödsfallen minskat sedan cellprovtagning infördes som svensk prevention. Trots detta är det endast 80 % av de kvinnor som blir erbjudna cellprovtagning som deltar i denna typ av kontroll. Kvinnors kunskapsnivå om hur cervixcancer kan förebyggas genom att gå på regelbundna cellprovtagningar påverkade deltagandet i dessa undersökningar.Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors kunskap om cervixcancer.Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats baserad på 9 vetenskapliga originalartiklar.  Texten analyserades enligt Forsberg och Wengström (2008) och Fribergs (2006) riktlinjer för analys av artiklar vid en modifierad systematisk litteraturstudie.Resultat: Studien tar upp kunskapsläget hos kvinnor om cervixcancer under kategorierna, HPV och sambandet med livmoderhalscancer, prevention och faktorer som har samband med kunskapsnivån av cervixcancer.

Statisk visar på att över 50 000 människor i Sverige insjuknar i cancer varje år. Ny forskning visar att det finns ett samband mellan ett cancerbesked och en ökad risk för stressrelaterad sjukdom och död. Hur ett cancerbesked lämnas har stor betydelse för den fortsatta reaktionen, vilken är individuell. På vilket sätt skall ett cancerbesked lämnas för att den fortsatta reaktionen efteråt blir så lätthanterlig som möjligt? Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser av att få ett cancerbesked.

Bröstcancer är en vanligt förekommande sjukdom idag och väcker många starka känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att få klarhet och ökad förståelse i hur bröstcancerdrabbade kvinnor och män upplever och hanterar sin sjukdom för att ta reda på hur vi som sjuksköterskor kan ge tillfredsställande omvårdnad till dessa patienter. Litteraturstudien baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ inriktning granskade enligt Polits et al (2001) kriterier. Den teoretiska referensramen var Cullbergs (1992) beskrivning av den traumatiska krisens förlopp. Resultatet uppdelades i sju teman, under vilka upplevelser och hanteringsstrategier hos de drabbade beskrivs.

Illamående och kräkningar är fortfarande en vanlig biverkning i samband medcytostatikabehandling. Detta påverkar patientens livskvalitet och det dagliga livet. Illamående ärett subjektivt symptom som endast patienten själv kan beskriva och skatta. Syftet med dennalitteraturstudie var att beskriva evidensbaserade omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskan kananvända sig av vi cytostatikautlöst illamående hos patienter med cancer. Metoden var enlitteraturstudie baserat på vetenskapliga artiklar sökta via databasen Cinahl, PubMed och manuellsökning.

Bakgrund Ungefär en familj om dagen i Sverige får besked om att deras barn insjuknat i cancer vilket förändrar dessa familjers livssituation och tillvaro drastiskt. För att sjuksköterskan ska veta hur hon på bästa sätt kan hjälpa familjer behöver hon förståelse för hur situationen kan upplevas av olika familjemedlemmar. Syfte Syftet med studien var att beskriva familjers upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod En systematisk litteraturstudie med tio artiklar som grund, vilka söktes fram i databaserna CINAHL, MEDLINE och psycINFO. Resultat Vid analys av studiernas resultat framkom fyra teman och åtta kategorier.

Nitrittillsatser i charkuterivaror har under la?ng tid anva?nts fo?r sina fa?rggivande, sensoriska, antibakteriella och konserverande egenskaper. Dess fa?rggivande egenskaper beror pa? re- aktioner med muskelproteinet myoglobin, vilket leder till bildande av rosa nitrosyl- myoglobin. Dess smakgivande egenskaper beror dels pa? antioxidativa egenskaper, men a?ven andra reaktioner a?r inblandade.

Bakgrund: Som sjuksköterskestudent rustas man inför sitt kommande yrke. En del av utbildningen handlar om att vidga sin världsbild genom att sätta sig in i fenomen som exempelvis lycka för att kunna förstå patientens livsvärld. Lycka visar sig trots sjukdom och lidande vara ett centralt fenomen i patientens värld. Om sjuksköterskestudenter har kunskaper om sin egen livsvärld och förstår upplevelsen om fenomenet lycka möjliggör detta att kunna sätta sig in i patientens livsvärld. Syfte: Att få en djupare förståelse för fenomenet lycka ur sjuksköterskestudenters perspektiv.

Som omva?rdnadsansvarig sjuksko?terska a?r uppgiften att tillgodose patientens olika omva?rdnadsbehov. Nutrition tillho?r ett av de mest basala omva?rdnadsbehoven vilket dessutom har en betydande roll fo?r det postoperativa fo?rloppet. Underna?ring a?r vanligt fo?rekommande bland patienter med cancer varfo?r det a?r viktigt att faststa?lla nutritionsstatus preoperativt och sa?tta in nutritionssto?d vid behov.

Stillasittande utgör en hälsorisk i sig oberoende av andra hälsorisker som dålig diet och fysisk inaktivitet. Inom forskningen har man börjat undersöka hur vi påverkas av långvarigt stillasittande och vetenskapligt stöd finns för sambandet mellan långvarigt stillasittande och ökad risk för dödlighet, hjärt -och kärlsjukdom, cancer och diabetes typ II. Än så länge får inte stillasittande samma uppmärksamhet forskningsmässigt som liknande hälsoriskfaktorer.Syftet med studien var att undersöka stillasittande hos universitetsstudenter på LTU under en genomsnittlig dag.Studien utfördes på studenter som studerar vid på Luleå tekniska universitet. En enkät för att mäta stillasittande skapades utifrån två validerade enkäter. Under två dagar lämnades enkäten ut till studenter på campusområdet, 223 enkäter samlades in.Denna studie visar att studenter på Luleå tekniska universitet, kvinnor som män var lika stillasittande, med genomsnittligen 10 timmar per dag.