Bakgrund: Stress, utmattningssyndrom och sjukskrivningar har setts öka under de senaste årtiondena inom hälso- och sjukvåden. Kraven på hälso- och sjuk-vårdspersonal var stora och sjuksköterskor såg arbetsbelastningen som den största orsaken till stress vilket hade ett negativt inflytande på arbetstillfredsställelsen. Syfte: var att belysa preventiva åtgärder mot stress och utbrändhet bland sjukskö-terskor. Metod: En litteraturstudie genomfördes och litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Sexton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades textnära.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med lungcancer. Fjorton artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att sjukdomen och behandlingen påverkar och förändrar det dagliga livet, att ha funderingar kring döden och ibland föredra att dö, att söka efter strategier för att kunna försöka leva som vanligt, att behöva stöd och trygghet för att kunna hantera sjukdomen, att acceptera sjukdomen och hysa hopp. Resultatet visar att lungcancer medför påtagliga förändringar i det dagliga livet. Dyspné och trötthet medförde förändrad livskvalitet som resulterade i förmågan att inte vara kapabel att utföra aktiviteter som tidigare.

Under 2010 diagnostiserades 55342 personer i Sverige med cancer. Cancersjukdom behandlas med kirurgi, strålbehandling, cytostatika, immunterapi, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att säkerställa att nya behandlingsmetoder är bättre än nuvarande metoder provas de i kliniska studier. Forskning på människor är omgärdat av flera etiska principer, riktlinjer och lagar. I kliniska studier anses inklusionen av deltagare vara en av de mest krävande delarna.

Bakgrund: När hjärtat förlorar pumpkraft eller förmågan att fylla kamrarna tillräckligt med blod uppstår hjärtsvikt. Tillståndet är allvarligt och frekvensen av insjuknanden förväntas öka. I många fall är prognosen sämre än vid flera cancersjukdomar. Den palliativa vården är idag främst koncentrerad på avancerad cancer. Forskning visar på att patienter med svår hjärtsvikt har jämförbara upplevelser med de som insjuknat i avancerad cancer, men erhåller inte den vård som svårt cancersjuka får i ett palliativt skede.Syfte: Syftet var att belysa hjärtsviktssjuka patienters upplevelser av att vara sjuk i det palliativa skedet, för att med detta som grund utveckla god vårdkvalitet för denna patientgrupp.Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.

SAMMANFATTNINGÅr 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strålbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att kunna utvärdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingår i en klinisk studie krävs ett informerat samtycke som skrivs på av den ansvarige prövaren och patienten.Alla patienter har rätt till information och delaktighet avseende den egna vården och behandling. Det är därför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förståelse och insikt om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning och behandling.

Bakgrund: Varje år drabbas många föräldrar av stor sorg när deras barn får obotlig cancer. Föräldrarna glömmer sina egna behov och prioriterar istället barnets, vilket kan leda till en psykisk ohälsa hos föräldrarna. Som sjuksköterska handlar det om att få insikt och kunskap om föräldrarnas situation för att kunna hjälpa och stötta dem på bästa sätt. Målet är att föräldrarna ska ha en stabil psykisk hälsa och på så vis vara starka i sin föräldraroll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrarnas upplevelser av att leva med ett barn som drabbats av obotlig cancer.Metod: En kvalitativ deskriptiv litteraturstudie gjordes. Sex självbiografier, som var skrivna ur föräldrarnas perspektiv, analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Det bildades tre kategorier och sex underkategorier: psykiskt och fysiskt påfrestande, att smärtsamt försöka närma sig det som kommer att hända - brist på kontroll, isolering till följd av förändrad roll i livet, en förnekelse som övergår i acceptans, att vara stark i sin föräldraroll - hoppet ger styrka, betydelsen av stöd, vikten av att finnas till hands.  Slutsats: Föräldrarnas livsvärld förändrades drastiskt och de kämpade mellan lidande och välbefinnande.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Årligen i Sverige får ca 6500 kvinnor diagnosen och man räknar med att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer under sin livstid. Det finns ett samband mellan den västerländska livsstilen och bröstcancer.Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer.Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Sökorden som användes var breast cancer, breast neoplasm, experienc*, percept*, mastectom*, nurs* och body image.Resultat: Efter en mastektomi handlade kvinnornas upplevelser om en förändrad kroppsbild, förlust av kvinnlighet, sexuella problem samt sociala svårigheter.

Studien underso?ker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer anva?nder fo?r att na? externa intressenter och svarar pa? fo?ljande fra?gor: Vilka kommunikationsstrategier anva?nder ideella organisationer fo?r att na? externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger pa? ideella organisationers mo?jligheter samt utmaningar med perspektiv pa? strategisk kommunikation. Den prima?ra metod som anva?nds a?r en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida da? vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och anva?nds som komplement fo?r att lyfta samt sto?dja resonemang.

Att vara syskon till ett cancersjukt barn kan innebära känslan av att vara åsidosatt. Även en stark oro för sin sjuka syster eller bror kan vara påtaglig. Bakgrunden belyser områden som är knutna till ämnet. Här tas det även upp hur det är att vara förälder till ett barn med cancer samt hur de tycker det påverkar det friska syskonet. Ett problem kan vara att det inte finns tydliga riktlinjer för hur hälso- och sjukvården ska stötta syskonen.

En relation mellan vårdare och patient kan både vara vårdande och ickevårdande. En vårdrelation rör hela patienten och innefattar de fysiska, själsliga och de existentiella dimensionerna. Det är vårdarens ansvar att ta initiativet i relationen och att stödja patienten som är sårbar och utsatt i sin situation. Ett vårdlidande för patienten kan uppstå om inte han/hon får vara delaktig i sin vård och få förståelse för sin sjukdom. Om patienten är delaktig i vården kan han/hon lättare bemästra situationen.

Cellförändringar drabbar idag kvinnor världen över och orsakas av humant papillomvirus (HPV). När infektionen inte läker ut krävs behandling eftersom det kan utvecklas till livmoderhalscancer på längre sikt. Begreppet cellförändringar associeras starkt med cancer vilket väcker stor oro för de kvinnor som drabbas. Ett avvikande cellprovsresultat kräver saklig information av vårdpersonalen för att kvinnor ska kunna förstå sin situation fullt ut samt lindra det lidande som uppstår. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser efter besked om diagnostiserade cellförändringar i livmoderhalsen.

Fatigue är det vanligaste symtomet vid cancer och innebär onormal trötthet och utmattning. Symtomet påverkar människan både fysiskt, psykiskt och leder till minskad livskvalitet. I samband med cancer benämns symtomet som cancerrelaterad fatigue, CRF. Bristfällig medicinsk behandling mot CRF ställer större krav på sjuksköterskan att genom god omvårdnad lindra symtomet. God omvårdnad är bland annat att lindra lidande, vilket är en av sjuksköterskans primära arbetsuppgifter.

Bakgrund - Det palliativa skedet av cancer är förenat med en stor komplexitet. Enligt tidigare fallstudier kan patienten uppleva brister i kommunikationen vid det palliativa skedet och även uppleva en frustration över att inte förstå meningen i vårdpersonalens handlingar och agerande. För att på bästa sätt kunna förbättra och förebygga denna frustration och bristande kommunikation behövs en större förståelse för hur vårdpersonalen arbetar i det palliativa skedet av cancersjukdom. Trots påvisad problematik och betydande utmaningar för vårdpersonalen i det palliativa skedet fanns det väldigt lite skrivet om strategier och arbetssätt vid palliativ cancervård. Syfte- Föreliggande studie syftar till att belysa strategier och arbetsätt som vårdteamet talar om att de använde sig av i vårdarbetet för att stödja och hjälpa patienten att hantera sin vardag med livshotande sjukdom.

En relation mellan vårdare och patient kan både vara vårdande och ickevårdande. En vårdrelation rör hela patienten och innefattar de fysiska, själsliga och de existentiella dimensionerna. Det är vårdarens ansvar att ta initiativet i relationen och att stödja patienten som är sårbar och utsatt i sin situation. Ett vårdlidande för patienten kan uppstå om inte han/hon får vara delaktig i sin vård och få förståelse för sin sjukdom. Om patienten är delaktig i vården kan han/hon lättare bemästra situationen. Vårdarens stöd och relation har stor betydelse för att lindra lidandet hos patienter med cancer.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 250 barn av cancer i Sverige, men betydligt fler berörs i barnets närhet. Ett cancerbesked är ofta starkt associerat med lidande och död, vilket leder till en stressfylld tillvaro för alla i familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till hela familjen och involverar dem i omvårdnaden, dels för att patienten ofta har ett starkt stöd att hämta från dem, men också för att delaktighet kan upplevas ge en viss kontroll över situationen. En annan fördel är att sjuksköterskan lättare kan upptäcka och ge det stöd som föräldrar och syskon behöver.Syfte: Att beskriva familjens upplevelse av att ha ett barn med cancersjukdom.Metod: Litteraturstudie med beskrivande design och modifierad innehållsanalys.Resultat: Att ha ett barn med cancer innebar en storm av känslor och en förändrad vardag, en händelse som upplevdes förändra livssituationen för all framtid. Föräldrarnas livsperspektiv blev annorlunda då de omvärderade mening och mål i livet.