The purpose with this thesis is to examine how four novels with a trait of confession written between 1996 and 2001 have been received in the Swedish daily press. This is done from a feministic perspective. The study is based on 36 reviews and the method which is used consists of a close-reading of the reviews, where the following questions are asked to the texts: Are there examples of reception in sexual analogies?; Are the novels ascribed a status of universality or are they considered to be something private?; How does the reviewers comment the exposure of the authors themselves and persons close to them?; What does the positive versus negative criticism concentrate on?; How does the reviewers comment the sexual element in the novels? The theoretical framework focuses on how womens literature has been treated in literary criticism and the treatment of the confession novels in the 1970s. The analysis of the reviews has, among many other things, showed that the novels mostly are regarded as something private; that the reviewers for different reasons question the publishing of the novels and that there are things concerning women and sexuality that is not accepted to write about.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssätten skiljer sig åt beroende på om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lärare intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lärarna har frångått de gamla traditionella arbetssätten där man ofta arbetade i kronologisk ordning och där eleverna fick skriva Recensioner. Idag läggs fokus på att hitta teman, koppla fiktioner till samhällets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fått högre status och filmens språk har tagit plats i undervisningen.

Det här är inte en recension.Normer i den samtida svenska litteraturkritiken.Magisteruppsats i litteraturvetenskap, 2006av Lina SamuelssonSyftet med uppsatsen är att föra en diskussion om vilka normer som finns i den nutida litteraturkritiken. Två veckors Recensioner, sammanlagt nästan hundra stycken, från fem olika dagstidningar har studerats ur ett genusperspektiv.Forskningen om litteraturkritik har bedrivits i begränsad omfattning och görs fortfarande så. Området blir ofta förbisett både inom journalistikvetenskapen och litteraturvetenskapen och än mer ovanligt är en genusmedveten kritikforskning även om många av de debatter som rört litteraturkritik, däribland den som bröt ut efter Linda Skugges recension av Björn Ranelids Kvinnan är första könet i Expressen, tagit upp feministiska frågeställningar.Efter en genomgång av olika patriarkala tendenser i litteraturkritiken genom tiderna ? bland annat hur kvinnliga författare blivit lästa och värderade utifrån sitt kön ? analyseras dagens litteraturkritik i tre delkapitel. Det första handlar om olika former av segregering och gemenskap inom litteraturkritiken: vad som recenseras av vem, vilka författare och verk som sätts i samband och i vilken kontext verket placeras.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssätten skiljer sig åt beroende på om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lärare intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lärarna har frångått de gamla traditionella arbetssätten där man ofta arbetade i kronologisk ordning och där eleverna fick skriva Recensioner. Idag läggs fokus på att hitta teman, koppla fiktioner till samhällets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fått högre status och filmens språk har tagit plats i undervisningen.

Syftet med den här studien är att undersöka vilken roll skönlitteraturen kan tänkas inta, och vilken roll den faktiskt intar, i skolundervisningen på mångkulturella storstadsskolor. Studien lägger fokus på barn som har ett annat förstaspråk än svenska. Undersökningsmetoderna är av kvalitativ art, intervjuer och observationer. Undersökningen ägde rum på tre olika mångkulturella storstadsskolor där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Undersökningsgruppen består av olika lärare på dessa skolor.

Studiens syfte är att undersöka huruvida filmRecensioner i dagspress kan användas som en plattform för maktutövande med exemplet utvalda James Bondfilmer mellan 1979-2012. Mitt syfte med uppsatsen är således att diskutera hur massmedier behandlar ett utvalt populärkulturellt fenomen, i detta fall James Bondfilmerna, över en tidsaxel. Genom en genomförd kritisk diskursanalys och analys ur ett symboliskt maktperspektiv utgår studien ifrån de utvalda Recensionerna för att undersöka om det förekommer teman, språkmönster eller liknande som ämnar skapa en bild åt publiken hur de bör förhålla sig till James Bond. I studien används teorier om identitets- och varumärkesskapande. I makt- och den kritiska diskursanalysen består den teoretiska grunden främst av John B. Thompson och Norman Fairclough. Valet av teorier till genre- och varumärkesidentitet utgår jag från André Janson, Steve Neal samt Ingalill Holmbergs teori om identitetsskapande kring varumärken. Studien resulterade i ett konstaterande att Recensioner kan användas, och ibland används, som en plattform för maktutövande gentemot läsaren..

Finns det bättre eller sämre musik? Om det är så, vem bestämmer det? I detta projekt kommer jag att undersöka om musikkritiker som skriver musikRecensioner kan sägas ingå ett sammanhang där det förekommer ett maktspel. Är det så att de som skriver om musik kan sägas ingå i ett ?spel? som alla inom detta specifika område kan sägas ingå i? Detta spel skulle i så fall utgöras om en strid om maktpositioner inom musikkritikens område. Dessa maktpositioner kan uppnås genom att inneha rätt kunskaper, kunskaper som av andra musikkritiker uppfattas som värdefulla för att kunna få anseende inom detta område.

Syftet med uppsatsen är att ställa tre bildtolknikngssätt, det presskritiska, det essäistiska och det semiotiska enligt Peirce, vid sidan av varandra för att förtydliga och därmed också öka bildförståelsen. De sex porträtten, som presenteras kronologiskt, har följande titlar: Självporträtt, Wilhelm Claus, Målaren; Anders Österling, Carl Sam Åsberg och Jägaren.De huvudsakliga källorna för uppsatsen är, förutom Recensioner i dagspressen, Ragnar Hoppes bok Johan Johansson och brevsamlingen "Johansson, Johan, Albin 1879-1951, konstnär, målare, handskriftsavdelningen LUB. Andra väsentliga källor är: Från Pilo till X-et av Ragnar Hoppe, Från Skovgaard till Martin Emond av Hakon Hedemann-Gade, Nutida skånskt måleri, band II och slutligen artikeln "Johan Johansson" i Svenskt konsnärslexikon författad av Greta Åkerlund. För den semiotiska tolkningen av har jag använt mig av Göran Sonessions bok Bildbetydelser. Inledning till bildsemiotiken som vetenskap, och Att tolka bilder, Jan-Gunnar Sjölin, red..

 Tora Vega Holmström (1880-1967) beskrivs ofta som en avantgardistisk kolorist som gärna använde exotiska motiv. I min uppsats redogör jag för TVHs förutsättningar, strategier och status i konstens Sverige med tonvikt på åren 1910-1930, med hjälp av sociologen Pierre Bourdieus modell för maktpositionering i kulturella fält. Dessutom görs en översiktlig beskrivning i TVHs porträtt- och figurbilder, men tonvikt på det varierande bildspråket och den öppna inställning hon tycks ha haft gentemot sina modeller. En av hennes ?negerbilder? Utanför ett musikcafé i Biskra analyseras ur ett postkolonialt perspektiv och verket ställs i relation till det tidiga nittonhundratalets värderingar och till TVHs egna ord.

I den här studien har vi undersökt skillnaden mellan kulturmaterialet 1990 och 2011 i Sydsvenskan, Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter. Vi har med en kvantitativ analys undersökt förhållandet mellan kultur- och nöjesmaterial, fördelningen mellan ämnen och artikeltyper samt förekomsten av förhandsmaterial. Vi har även analyserat förhandsmaterialets uppbyggnad med en kvalitativ analys. Undersökningen utgår från tre nordiska undersökningar kring utrymme och innehåll på kultursidorna. Resultatet visar en ökning av andelen nöjesmaterial, som 2011 var cirka 44 procent av innehållet.

The purpose of this bachelor thesis is to examine reviewswritten by users in library online catalogs, online bookstoresand on the web community LibraryThing, in order todetermine whether there are any differences in the way usersreview books, and whether these differences might explainwhy libraries experience difficulties in getting their users toreview books. At the core of web 2.0 and library 2.0concepts lies the thought of user participation, and largerlibraries have sought to implement systems for reviewingand tagging items in the catalog in ways similar to onlinebookstores and other websites.By analyzing the contents of user reviews, however, thisthesis shows that users express themselves differentlydepending on what kinds of literature they review, and inwhat context. Most notably, user reviews of ?the Classics? orcanonized literature recognizes the high status of suchliterature, while users reviewing popular fiction expressthemselves in a way that admits that the reviewed titles areconsidered less valuable. There are also signs that booksreviewed at online bookstores are seen as products ormerchandise, while the reviews at the library to a greaterdegree treat the books as works of literature.The conclusion reached in this thesis suggests that there maybe a relation between the image of the library as a defenderof high culture and the perceived status of literary works,causing users to become hesitant to review books, feelingthat they do not have the knowledge to describe or reviewthem ?correctly?..

The aim of this study is to examine views of picture books for children that reviewers in Swedish daily press express in their reviews in 2009 and 2010. The following questions were posed in the study: Are picture book reviews based on pedagogical criteria and/or aesthetic/literary criteria? Are picture books reviewed from an adult perspective and/or from a child perspective? Which elements of positive and negative criticism are to be found in picture book reviews? This qualitative study is based on 45 reviews of picture books in Swedish daily press. The theoretical approach is developed from four ways of looking at children literature that professor Maria Nikolajeva has compiled. The method used is idea analysis, which is a form of text-analysis.

Tusentals budskap tävlar om konsumenters uppmärksamhet varje dag och det blir allt svårare för företag att kommunicera sina budskap till potentiella kunder. Användandet av kundRecensioner för teknik- och mediaprodukter har bevisats påverka försäljningen av dessa produkter positivt. Denna uppsats syftar till att ta reda på om kundRecensioner är ett bra marknadsföringsverktyg för resor, som är mer komplexa produkter än de som nämnts ovan. Frågan är om kundRecensioner kan hjälpa researrangörer att särskilja sig från konkurrenter samt hur Recensionerna bäst utformas för att öka deras försäljning av resor. Det finns 187 svenska researrangörer som erbjuder paketresor till utländska destinationer. Denna studie inleds med en kartläggning av 37 av dessa researrangörer; de som har kundRecensioner på sina hemsidor.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever bygger innehåll i sina texter utifrån faktorerna genre och programtillhörighet. Materialet för undersökningen är 38 elevtexter skrivna under nationella provet i svenska. 19 texter är skrivna av elever på studieförberedande program och 19 är skrivna av elever på yrkesförberedande program. Dessa texter har en jämn fördelning av genrerna argumenterande texter och Recensioner. Undersökningen utgår ifrån byggandet av texters innehåll utifrån makro- och mikroteman.

Johan Klings debutroman Människor helt utan betydelse har fått epitetet flanörroman i många artiklar och Recensioner. Den är, i likhet med Hjalmar Söderbergs flanörroman Förvillelser, hans debutroman. Klings bok utspelar sig vid millennieskiftet, Söderbergs vid sekelskiftet. Detta väckte ett intresse hos mig och de frågor som kom upp var vad som definierar en flanörroman som genre och om det var en tillfällighet att flanörromanen dyker upp igen efter 100 år. En annan fråga som kom upp var vilka skillnaderna och likheterna skulle kunna vara.