Problembeskrivning: Det finns närmare 500 förlag i Sverige, ca 70 av dessa är anslutna till Svenska Förläggarföreningen som uppger att det ges ut ca 1000 nya skönlitterära titlar i Sverige under ett år. Enligt Nationalbiografin utges ca 2300 titlar under ett år. Endast en bråkdel av all skönlitteratur som ges ut får publicitet i dagstidningar. Varken titlar, författare eller förlag. Syfte: Syftet är att undersöka om det går att urskilja om det finns kriterier och mönster för vilka författare och verk som får uppmärksamhet i pressen.Metod: Kvalitativ forskningsintervjuSlutsats: Vissa författare och förlag har en högre status hos kulturredaktionerna.

Vilken typ av kritik får förintelseromaner i kvälls- och dagspress? Undersökningen syftar till att kartlägga hur den litterära kritiken ser ut mot dessa verk. Vidare undersöks hur teman som rasism och främlingsfientlighet kontextualiseras i de undersökta Recensionerna..

Det här är inte en Recension.Normer i den samtida svenska litteraturkritiken.Magisteruppsats i litteraturvetenskap, 2006av Lina SamuelssonSyftet med uppsatsen är att föra en diskussion om vilka normer som finns i den nutida litteraturkritiken. Två veckors Recensioner, sammanlagt nästan hundra stycken, från fem olika dagstidningar har studerats ur ett genusperspektiv.Forskningen om litteraturkritik har bedrivits i begränsad omfattning och görs fortfarande så. Området blir ofta förbisett både inom journalistikvetenskapen och litteraturvetenskapen och än mer ovanligt är en genusmedveten kritikforskning även om många av de debatter som rört litteraturkritik, däribland den som bröt ut efter Linda Skugges Recension av Björn Ranelids Kvinnan är första könet i Expressen, tagit upp feministiska frågeställningar.Efter en genomgång av olika patriarkala tendenser i litteraturkritiken genom tiderna ? bland annat hur kvinnliga författare blivit lästa och värderade utifrån sitt kön ? analyseras dagens litteraturkritik i tre delkapitel. Det första handlar om olika former av segregering och gemenskap inom litteraturkritiken: vad som recenseras av vem, vilka författare och verk som sätts i samband och i vilken kontext verket placeras.

Syftet med detta examensarbete var att genom lekfulla, pedagogiska metoder, försöka göra den skönlitterära läsningen mer lustfylld, och se om eleverna genom detta arbetssätt fick en ökad lust till läsning. Vårt utvecklingsarbete genomfördes på en grundskola i år 5-9. Arbetet gick ut på att eleverna skulle få presentera sina lästa böcker för varandra på andra sätt än genom att skriva en Recension. Utifrån elevernas intressen valde vi böcker som synliggjordes genom ett ?hembibliotek? i varje klassrum.

The aim of this thesis is to examine how five works of fiction about anorexia and bulimia have been received in Swedish daily press reviews. The investigation is based on 60 reviews, which are analysed with a qualitative method consisting of close-reading and where a feministic perspective is used. The main question concerns how and to which extent the basis of valuation in the reviews is effected by the fact that the books describe a primary female world of experiences. The investigation shows, among other things, that many reviewers consider the books about eating disorders to be too many. They categorize the books about anorexia and bulimia as a genre of its own and place the books into the literary system principally by referring to other books about anorexia and bulimia.

Kritiken och verkligheten söker utröna skillnader datorspelskritik och litteraturkritik emellan. Mina tankar rörande de två områdena kretsade till en början kring att litteraturkritiken tilläts röra sig mer fritt mellan olika kulturella sfärer medan datorspelskritiken mer hängav sig åt en yngre målgrupp utan referenser till andra kulturyttringar. För att undersöka detta har jag gjort en diskuskursanalytisk undersökning efter van Dijks modell. Undersökningen inkluderar tolv analysenheter; tre böcker och tre spel. Varje verk har analyserats två gånger då jag analyserat Recensioner från två olika tidningar (DN och SvD) för att komma än djupare i mina analyser kring hur aktuella böcker och spel behandlats. För att få spelen och böckerna något sånär jämförbara har jag ställt upp ett antal kriterier, där ett av de mer centrala är att samtliga verk har varit ett av de mest sålda verken ett givet år (2007-2009).

Uppsatsen är en biografisk och receptionshistorisk studie av en svensk nutida konstnär. Tidningarnas Recensioner och artiklar, personliga samtal med Johan Thunberg och analys av Thunbergs målningar ger underlag till uppsatsen. Materialet har hämtats från bibliotekets mikrofilmsarkiv, tidningarnas internetarkiv och konstnärens hemsida på Internet med länkar till Konstnärslexikonet Amanda och Svenska konstnärer. Vid informationsinsamlandet av underlaget till uppsatsen har långsamt en ?bild? av Johan Thunbergs konstnärliga verksamhet vuxit fram som idag år 2011 kan ses som en mindre affärsrörelse. En intressant del i affärsrörelsen, förutom den konstnärliga kreativiteten att framställa originalmålningar, är marknadsföringen av enmansföretaget.

Consumer Information Processing (CIP) handlar om hur vi som konsumenter tar till ossoch påverkas av den information som ständigt omger oss vid en beslutssituation. Ämnethar länge varit i fokus för forskning inom marknadsföring då detta naturligtvisintresserar företagen i hög grad. Tidigare forskning hävdar att när vi som konsumentertar till oss av de intryck som omger oss, bearbetas dessa intryck tillsammans med dekunskaper vi har sedan tidigare (bottom-up processing och top-down processing).Studier har visat att information som tilldelas oss kan ha direkt påverkan på våra sinnenoch hur vi upplever en produkt.Denna studie undersökte hur olika typer av tilläggsinformation påverkade konsumentersupplevda smak av vin. Tolv testpersoner studerades i ett experiment bestående av tresteg där olika betyg presenterades på de viner testpersonerna bedömde. Resultatet avstudien visade att kvinnor i högre grad påverkas av negativ tilläggsinformation medanmän i högre grad påverkas av positiv tilläggsinformation..

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges Recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges Recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Undersökningen som har genomförts grundar sig på fyra lärares tankar och upplevelser av pojkars relation till läsning och skönlitteratur samt hur de arbetar med detta. Lärarna arbetar på högstadiet, årskurs 7-9. Vi har genomfört intervjuer som transkriberats och sammanställts. Det visade sig att samtliga lärare upplevt att pojkar har ett större motstånd till läsning och skönlitteratur än vad flickorna har. Det visade sig också att pojkarna väljer att läsa annan litteratur än vad flickorna väljer att läsa.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges Recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges Recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges Recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Denna uppsats undersöker jämställdheten inom musikkritiken, i Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. I en kvantitativ undersökning har vi räknat hur många musikRecensioner i dessa tidningar som är skrivna av kvinnor respektive män under 2010, genom att studera innehållet i alla tidningar under en vecka per månad. Vi har även undersökt huruvida recensentens kön påverkar om denne skriver om manliga eller kvinnliga artister. Undersökningen består totalt av 626 Recensioner.Skillnaden mellan antalet Recensioner skrivna av män och kvinnor är stor. På varje Recension skriven av en kvinna går det fyra skrivna av män.