Bakgrund och problem: Företag har ett stort ansvar i samhället, inte minst för miljöfrågor, vilket bland annat märks genom den lagmässiga decentralisering som skett på EU-nivå, där miljöansvaret förflyttas allt mer till företagen. Den svenska miljölagstiftningen innebär att företag måste utföra administrativa aktiviteter för att uppfylla informationskrav. Detta arbete kan utföras internt i företaget eller av externa experter. Kritik har riktats mot den svenska miljölagstiftningen, vilken anklagas för att vara onödigt omfattande och komplex, samt orsaka allt för stora administrativ börda för företag. Problemställning: Vilket administrativt arbete medför den svenska miljölagstiftningen för företag verksamma i Sverige? Syfte: Syftet med denna studie är att ge exempel på vilka administrativa aktiviteter den svenska miljölagstiftningen medför för två företag verksamma i Sverige samt hur de identifierade aktiviteterna hanteras i det enskilda företaget.

Denna studie tar inledningsvis upp den bolagiseringsvåg som svepte in över Sverige på 1980 talet. Målet med bolagiseringen var att bolagen skulle marknadsanpassas och konkurrensutsättas genom att tillåtas bli mer självständiga än vad de varit tidigare. Orsaken till bolagiseringen var att de gamla divisionsenheterna ansågs ha blivit så stora att de inte längre klarade av att anpassa sig i en snabb föränderlig omgivning. Studien visar att bolagen blev mer flexibla, och tilläts av ägarna att agera mer självständigt i sin nya mer marknadsinriktade organisation. Men det visar sig även i studien att fallstudieföretagets ekonomistyrning hade en stark fokus på kostnader, kvalité och produktivitet vilket inte kan anses vara helt lämpad för den nya bolagssituationen.

Problembakgrund och diskussion: Skatteverket befarade att skattefelen skulle öka när revisionsplikten avskaffandes för små privata aktiebolag november 2010, vilket i media framstått som den ensam påverkande faktorn på skattefelet. Problematiken är huruvida Skatteverket beaktar flera faktorer som kan påverka beteendet, inte bara revisionspliktens avskaffande, för att kunna utveckla anpassade och effektiva strategier. En modell som angriper båda dessa problem är The ATO Compliance model. Modellen ser dels till flera faktorer som påverkar skattebetalares beslut och beteende och dels kategoriserar detta beteendet i en attitydskala visualiserad som en pyramid, utifrån vilken Skatteverket kan forma sin strategi.Syfte och frågeställning: Huvudsyftet är att studera beskattningssystemet utifrån The ATO Compliance model. Studiens syfte är att få ökad förståelse för faktorer som kan påverkar skatte-beteendet hos små privata aktiebolag samt att analysera hur väl skattebeteendet stämmer med Skatteverkets beteendepåverkans strategi utifrån delarna i The ATO Compliance model.? Vilka faktorer upplever Skatteverket respektive små privata aktiebolag har haft en inverkan på småföretagens skattebeteende efter revisionspliktens avskaffande?? Har Skatteverkets strategi ändrats efter revisionspliktens avskaffande och är den förenligt med faktorerna i BISEP model och attityderna i Compliance Pyramid?Metod: I metodens utgångspunkt valdes ett förhållningssätt utifrån respondenternas synvinkel där deras erfarenheter och upplevelser belyses, samt ett angreppssätt där författarna utgick från teori för att utforma en grund för intervjumall till kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter.

Byggbranschen innehar en relativ omodern syn på kvalitet, menandes ett reaktivt förhållningssätt till kvalitetsarbete, trots krav på kvalitetssäkring. Detta yttrar sig bland annat i att felaktigheter identifieras och löses i ett sent skede av byggprocessen, ofta vid byggnationen, på grund av bristfälliga projekteringshandlingar. Således inges slöseri av resurser och höga kostnader i byggprocessen. Bevisligen åtgår färre resurser och lägre kostnader vid identifiering och avhjälpning av fel under utformningen av den föreslagna lösningen, det vill säga projekteringen, än under uppförandet av byggnaden. Det torde således vara mer fördelaktigt att avhjälpa samtliga fel under projekteringen.

Syftet var att undersöka de interna och externa krafter som påverkar privata inve-sterares förmåga att agera rationellt på aktiemarknaden. Uppsatsens empiri är huvudsakligen baserad på en enkätundersökning, vilken syftar till att ge en bild av vilka prioriteringar och preferenser privata investerare har när de agerar på aktiemarknaden. Ett viktigt mål med analysen av enkätsvaren var att undersöka i vilken utsträckning det går att finna irrationella beteenden hos den undersökta gruppen av investerare. Det framkom att en stor del av enkätun-dersökningens respondenter förlitar sig på tumregler när de träder in i sina positio-ner. De har alltså redan när de tar en position på aktiemarknaden bestämt sig för efter hur stor uppgång respektive nedgång de ska gå ur positionen.