Yersinia spp. och Salmonella spp. är båda bakterier som orsakar allvarlig gastroenterit hos människa. Det är dessutom vanligt att symptomen kvarstår under lång tid och patienten får ofta sekundära problem efter genomgången sjukdom i form av Reaktiv artrit (ReA) och Irritable Bowel Syndrome (IBS). Särskilt stor risk att drabbas löper små barn. Då båda släktena är zoonotiska med ett brett värdspektrum som innefattar alla däggdjur och vissa andra djurgrupper har många forskare intresserat sig för hur utbredda dessa agens är bland djur som på ett eller annat sätt har kontakt med människor.

Ett livligt debatterat ämne är huruvida det var på grund av media som USA förlorade Vietnamkriget. Denna diskussion har skapat ett förhållningssätt mellan försvarsmakter och media världen över. Ett förhållande där journalisterna hävdar att medborgarna har rätt att veta och militären hävdar att soldaten har rätt att leva. Vidare tar de stora världsledarna stora mått och steg i syfte att säkerställa att hemmaopinionen är positivt inställd till deras gärningar. När Saddam Hussein planerade att anfalla Kuwait och i dennes bedömning av omvärldens reaktion, lägger han stor vikt vid hur eventuella intervenerande nationers hemmaopinion skulle inverka på deras deltagande.

SammanfattningDenna studie är av kvalitativ art och intresserar sig för hur skolor arbetar med pedagogiska utredningar inför ett eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I studien har tre rektorer, fyra specialpedagoger och en speciallärare intervjuats om deras erfarenheter av pedagogiska utredningar och om deras uppfattningar om vad som är viktiga faktorer i detta arbete för att såsmåningom kunna ge eleverna adekvat stöd. I analysen av intervjuerna har begreppen proaktiv och reaktiv verksamhetskultur (Lundgren och Persson 2003) spelat en viss roll. Intervjuerna har kompletterats med analys av tio skrivna utredningar från skolor där några av informanterna arbetar för att ge en fördjupad bild av hur elever och deras behov beskrivs i dessa utredningar.I analysen av utredningarna har det kompensatoriska perspektivet (Nilholm 2007a) och det relationella perspektivet (Persson 2001) spelat en framträdande roll. Resultaten av denna studie visar att de pedagoger som gör utredningarna grovt sett fokuserar på tre olika aspekter som i denna studie benämns dåtid, nutid och framtid.

SammanfattningDenna studie är av kvalitativ art och intresserar sig för hur skolor arbetar med pedagogiska utredningar inför ett eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I studien har tre rektorer, fyra specialpedagoger och en speciallärare intervjuats om deras erfarenheter av pedagogiska utredningar och om deras uppfattningar om vad som är viktiga faktorer i detta arbete för att såsmåningom kunna ge eleverna adekvat stöd. I analysen av intervjuerna har begreppen proaktiv och reaktiv verksamhetskultur (Lundgren och Persson 2003) spelat en viss roll. Intervjuerna har kompletterats med analys av tio skrivna utredningar från skolor där några av informanterna arbetar för att ge en fördjupad bild av hur elever och deras behov beskrivs i dessa utredningar.I analysen av utredningarna har det kompensatoriska perspektivet (Nilholm 2007a) och det relationella perspektivet (Persson 2001) spelat en framträdande roll. Resultaten av denna studie visar att de pedagoger som gör utredningarna grovt sett fokuserar på tre olika aspekter som i denna studie benämns dåtid, nutid och framtid.

The purpose of this thesis is to investigate the possibility to make small, cheap and ultra low power sensor platforms, connected in wireless networks for monitoring of home and industrial environments. The concept is based on ideas from our supervisor, Jerry Lindblom. The developed system consists of a generic platform for different sensors, a receiver and software. A GPRS module from RO Rollytech AB and a database from Gema Industri AB have been modified and used to demonstrate an example of a complete system. To the platform, it is possible to connect any resistive sensor and any sensor that can act as a switch.

I Rosersberg har Trafikverket byggt en ny trafikplats under 2011-2013. Projektet stötte på komplikationer som ledde till att arbetet försenades främst på grund av förekomsten av arsenik i jord, berg samt grundvattnet. Dessa förseningar ledde till att projektet försenades med ca nio och en halv månad till en merkostnad på över 30 miljoner kronor till följd av över 200 (ÄTA).Detta projekt behandlar grundämnet arsenik i byggfasen och hur en hantering av ämnet bör gå till. Genom instudering av arbetsmaterial från projektet samt intervjuer med personer som varit inblandade har undersökningar gjorts och en sammanställning av dessa återfinns i rapporten. I rapporten har jag arbetat med att sammanfatta metoderna som Trafikverket arbetat med och hur projektet fortlöpt. Jag har även arbetat med att ta fram alternativa metoder för hantering och sanering av arsenik för grundvatten, jord- och bergmassor.Problemlösning som jag sökt svar på är:? Hur man stabiliserar arsenik och sedan hindrar det från att sprida sig från en nivå till en annan.? Hur man kan sanera och hantera arsenik när det förekommer i produktionsskedet, med en rimlig lösning.? Hur man återanvänder sanerade massorna.? Hur utförandet av sanering kan göras på kortare tid och med mindre kostnader.Dag- och grundvatten samlades i dammar som därefter pumpades ut till vägdiken för att därefter luftas genom självfall till Verkaån.

Sammanfattning: Undersökningen innehåller svar från tre rektorer och tre specialpedagoger som arbetar inom grundskolan i samma kommun. Jag har med hjälp av intervjuer undersökt deras synsätt i att använda åtgärdsprogrammen i ett skolutvecklingsperspektiv. Genom detta arbete vill jag kunna bidra med kunskap om åtgärdsprogrammens användning i dagsläget och hur de kan användas och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna. Problemområde: Bakgrunden till valt ämne är genom lästa studier som säger att det krävs kompletterande studier om hur åtgärdsprogrammen används och fungerar i praktiken. Min upplevelse efter många års arbete i grundskolan är hur vanligt det är att förklara elevernas svårigheter som brister och egenskaper hos individen.

Introduktion: Under 2011 till året därpå var två politiker, Carl Bildt (moderat utrikesminister) och Håkan Juholt (Socialdemokraternas partiledare), utsatta för mediedrev: Etiopiensvenskar-na och bostadsaffären. Juholt var som en svamp som sög upp all kritik medan Bildt framstod som teflon i jämförelse. Hur kommer det sig att Bildt klarade sig och fick sitta kvar som mi-nister, medan Juholt avgick?Problem: Vad är det som skiljer Bildt från Juholts retorik under mediedreven 2011 enligt sta-tusläran? Hur ramar journalisterna in debatten för Bildt respektive Juholt?Teori: Med statusläran (stasis theory) kan en sakfråga analyseras retoriskt genom ett av fyra status (?ställning?): fakta, definition, kvalitet eller procedur. Exempelvis, ett dödande kan handla om huruvida det ägt rum (fakta), om det var mord eller självförsvar (definition), om det var rätt (kvalitet) samt om frågan ska avgöras i annat forum (procedur).

As the western society gradually turns into a knowledge- and risk society, where science and scientific innovations increasingly both promise to save the world and destroy it, a shift in the relation between the scientific community and the rest of society has emerged. A shift from a top-down one-way transfer view regarding communication, to a dialogue-based interactive co-production model, where the public are part of setting the agenda for research and contribute to the knowledge production. Or at least in theory, in EU documents and in many different country's policy documents. In practical application however, one might have a hard time see the implementation of such model.As a more comprehensive and dialogue-based science communication is depending on the possibility for scientist themselves to engage and fell the need to engage, we have focused on their thoughts.In this thesis we have examined six scientists view on, and work with, science communication, as well as their perceived social and structural conditions. We have also examined action plans and strategy documents from three Swedish universities that in different ways mention science communication and interaction with the broader society.

Uppsatsen beskriver vad ledaren gör för att omsätta uppdragsgivarens förväntningar, hur ledaren arbetar med visionen för organisationen och centrala värderingar för ökat lärande hos medarbetare. Centralt är ledarens praktiska görande för att underlätta lärande och koppling mellan teori och empiri. Jag vill öka förståelsen för vad ledaren gör och vilka tekniker som används för organisatoriskt lärande samt hur de kan kopplas till en organisation. Detta för att omsätta teorierna kring ledarskap för utveckling av en lärande organisation. Den mest framträdande teorin är Senges teori (Senge 1990, 1994) om lärande organisation.