Sökresultat:
2198 Uppsatser om Reaktioner frćn omgivningen - Sida 26 av 147
Emotionella och identitetsskapande fördelar : Innebörden av fördelarna enligt varumÀrkeskonsulterna
PÄ senare Är har de emotionella och identitetsskapande fördelarna blivit starkt eftertraktade i varumÀrken. Att som företag inneha ett varumÀrke, vars produkter enbart innehar funktionella fördelar, Àr inte lÀngre konkurrenskraftigt. DÀrför Àr det extra viktigt att betona de emotionella och identitetsskapande fördelarna i varumÀrkets vÀrdeerbjudande. Genom denna utveckling, har varumÀrkeskonsulternas kunskaper blivit allt mer eftertraktade, dÄ dessa förstÄr hur konsumenten tÀnker och hur arbetet skall utformas för att attrahera konsumenterna med fördelarna som hjÀlp.Syftet med studien har varit att redogöra för vad innebörden av de emotionella och identitetsskapande fördelarna Àr för konsumenter. Detta har gjorts med hjÀlp av att intervjua sex stycken ledande varumÀrkeskonsulter med mÄngÄrig erfarenhet inom detta verksamhetsfÀlt.
Kalvars beteende vid dagligt upprepad ko-kalv-separation
Separation av ko och kalv Àr idag en omdiskuterad frÄga inom svensk mjölkproduktion, sÄvÀl konventionell som ekologisk. Meningarna gÄr isÀr om vid vilken Älder kalven bör separeras frÄn kon ? omedelbart efter födseln eller först efter rÄmjölksperioden dÄ kalven Àr 3-4 dagar gammal. Hos vÄra domesticerade nötkreatur Àr ko-kalv-separationen ofta abrupt och sker mycket tidigare Àn den skulle göra naturligt. I naturen Àr avvÀnjningen en process över flera mÄnader dÀr kon gradvis minskar digivningsfrekvens och mjölkmÀngd till den slutliga avvÀnjningsÄldern pÄ 8-11 mÄnader.
Interaktion mellan smÄ barn med Cerebral Pares och deras vardagliga samtalspartners pÄ förskolan
Det övergripande syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur smÄ barn med Cerebral Pares (CP) deltar, kommunicerar och interagerar med sina vardagliga samtalspartners pÄ förskolan. I studien deltog tvÄ smÄ pojkar (2;4 och 4;3 Är) med grav CP (GMFCS 5) med lite/inget talat sprÄk. De filmades pÄ förskolan i olika vardagliga aktiviteter tillsammans med de andra barnen och personalen. Vid analysen studerades pojkarnas samlade kommunikativa resurser och Äterkommande mönster i samtalen pÄ ett detaljerat plan med hjÀlp av Conversation Analysis (CA). Analysen visade att samtalspartnern hade en viktig roll för att underlÀtta i samtalet genom att tolka och tillskriva pojkarnas bidrag betydelse.
Studie kring Pippi LÄngstrum som förebild för barn i pedagogiskt arbete
Denna uppsats behandlar hur vida Pippi LÄngstrump Àr en förebild eller ej och hur synen pÄ Pippi har förÀndrats. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng dÀr det tas upp hur man sÄg pÄ barnuppfostran under 1940-talet, hur Pippi skapades, de reaktioner Pippiböckerna vÀckte och Astrid Lindgrens bakgrund. Vidare redovisas en empiridel dÀr resultaten av intervjuer med elever och pedagoger presenteras, följt av diskussioner. Vi har undersökt om Astrid Lindgrens litterÀra figur, Pippi LÄngstrumps karaktÀr och attityd kan anvÀndas till nÄgot anvÀndbart och positivt i pedagogisk verksamhet. DÀrmed besvaras frÄgestÀllningen om Pippi Àr en förebild för barn och pÄ vilket/vilka sÀtt.
Den allsmÀktige : En kvalitativ studie i komplext ledarskaps anpassning till dagens organisationssamhÀlle
I organisationers begynnelse fanns en annan typ av verklighet mot den vi idag kan se. Dagens organisationssamhÀlle Àr starkt förÀndrat med en större globalisering och ett fragmenterat samhÀllsliv. Tillsammans med organisationers jakt pÄ effektivisering och vinstmaximering skapas nya strukturer och former av organisering. Med dessa förÀndringar i organiseringen och organisationssamhÀllet skapas Àven en ny verklighet för individer i VD-roller att verka i.Mer aktuellt Àn nÄgonsin verkar ocksÄ de mÄnga avhoppen och avskedanden av individer i denna roll vara. I min studie undersökte jag dÀrför huruvida ansvar och krav pÄ en VD Àr anpassade till dagens organisationssamhÀlle för att möjliggöra uppfyllandet av rollen.
Motivation och Coping : Individuella skillnader i reaktioner till belöning och bestraffning pÄverkar hur man hanterar svÄrigheter
Uppsatsen avser en kvantitativ enkÀtstudie baserad pÄ BIS/BAS och Brief COPE, med syfte att undersöka olika personlighetsegenskaper genom frÀmst motivationsfaktorer men Àven copingstrategier. Urvalsgruppen innefattade anstÀllda pÄ en organisation inom förpackningsindustrin. Eventuell pÄverkan frÄn motivationsfaktorer gÀllande val av copingstrategi undersöktes samt skillnader mellan tjÀnstemÀn och kollektivanstÀllda. Resultatet visade inte pÄ nÄgra skillnader mellan tjÀnstemÀn och kollektivanstÀllda gÀllande deras skattning av arbetsmotivation. Dock framkom signifikanta skillnader mellan grupperna i anvÀndandet av vissa copingstrategier.
Bakom rubrikerna: en litteraturstudie om nyheter, rÀdsla och brott.
Denna uppsats syftar till att förklara hur nyhetsmediers rapporteringar kan pÄverka brottsligheten i ett omrÄde. Detta görs med utgÄngspunkt i att rÀdsla för brott kan pÄverka mÀnniskors rutinaktiviteter, vilket i sin tur har en effekt pÄ brottsligheten i omrÄdet. Om och hur nyhetsmedier har en inverkan pÄ mÀnniskors rÀdsla rÄder det inom forskningen delade meningar om. DÀrför genomfördes en systematisk litteraturöversikt för att tydliggöra vad den aktuella forskningen inom omrÄdet sÀger. Resultaten frÄn litteraturöversikten visar att framför allt lokala TV- nyheter har ett samband med rÀdsla för brott, och att detta samband Àr starkast för invÄnare i omrÄden med högre brottsnivÄer.
Vem Àr jag? : En litteraturstudie om barn till förÀldrar med nedsatt förÀldraförmÄga
Syftet med studien Àr att utifrÄn sjÀlvbiografiska berÀttelser beskriva och förstÄ barns upplevelser av att vÀxa upp med en förÀlder med bristande förÀldraförmÄga, samt vilken inverkan detta har pÄ barnets sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla. UtifrÄn syftet har vi stÀllt oss dessa frÄgor: Hur pÄverkas barnen nÀr förÀldraförmÄgan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur pÄverkas barnen av skuld och skamkÀnslor och konsekvenserna av detta? AnvÀnder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur pÄverkas barnets sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla?Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingÄende granska nÄgra biografier som innehÄller ett Àmne som Àr bÄde aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien Àr utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har anvÀnt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, sjÀlvkÀnsla, förÀldraförmÄga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av förÀldraförmÄga i barns uppvÀxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet.
TvÄ förstÄende ögon - En kvalitativ studie om anhörigas upplevelser av kuratorskontakt efter förlusten av en livskamrat
Tidigare forskning och debatten i media rymmer skilda Ă„sikter om professionell hjĂ€lp vid sorg. Ă
ena sidan beskrivs sorgeterapi vara potentiellt skadlig, ineffektiv och vĂ€nner sĂ€gs vara bĂ€ttre stöd Ă€n professionella. Ă
andra sidan pÄstÄs att professionella insatser vid sorg frÀmjar bearbetning och att de forskningsrön som hÀvdar att sorgeterapi kan vara skadligt saknar grund. Uppsatsens syfte Àr att undersöka och beskriva personers (anhörigas) upplevelser av kuratorskontakt i samband med att de förlorat sin livskamrat. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Vad har den anhöriges kontakt med kuratorn innehÄllit? Hur har den anhörige upplevt att kuratorskontakten har inverkat pÄ sorgearbetet? Skulle den anhörige kunnat ha haft dessa samtal med nÄgon annan i omgivningen? Uppsatsens metod Àr kvalitativ och hermeneutisk fenomenologisk.
KOMMUNIKATION OCH SAMSPEL I RĂRELSE : Sherbornemetodik med en ung man pĂ„ tidig utvecklingsnivĂ„ och med autism
SYFTESyftet med denna uppsats Àr att analysera hur kommunikations- och samspelsförmÄga uttrycks över tid nÀr en ung man pÄ tidig utvecklingsnivÄ och med autism deltar i en dyad i sherbornebehandling. FrÄgestÀllningar:Hur utvecklas kommunikations- och samspelsförmÄga över tid i behandlingssituationen? Hur utvecklas kommunikations- och samspelsförmÄga i hemmet respektive skolan under samma tidsperiod?  METODDenna pre-experimentella fallstudie rör en 18-Ärig man som under drygt ett Är kom till habiliteringen för att delta i arton sherbornebehandlingar med en sjukgymnast med mÄngÄrig erfarenhet av sherbornemetodik. Sherborne Àr en rörelsemetodik dÀr rörelser anvÀnds för att utveckla rums- och kroppsmedvetenhet och skapa relationer till andra. Samtliga arton behandlingar videofilmades och data insamlades via observation.
En kvantitativ studie avseende kriminalvÄrdares empati
Empati har lÀnge ansetts vara en god egenskap hos en medmÀnniska. Det definierats enligt Davis, som individers affektiva och fysiologiska reaktioner avseende nÄgon annans fysiska och psykiska tillstÄnd. Tidigare forskning har visat att det finns skillnader avseende empati hos individer beroende pÄ olika faktorer. Huvudsyftet med studien var att se om kön, Älder, arbetsplats, antal Är inom yrket samt förÀldraskap pÄverkade kriminalvÄrdares empati. Deltagarna var kriminalvÄrdare (N = 90) som arbetade pÄ en anstalt och ett hÀkte.
EXIT : om vad det var som fick en mÀnniska att ta det avgörande steget...
I denna uppsats studeras fyra individers vÀg ut ur olika problematiska livssituationer. Syftet Àr att belysa vÀndpunkter och uppbrottsprocesser. Möjlighetsperspektivet, vad det Àr som fungerar, fokuserades snarare Àn problembilder. Metoden var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer kring tvÄ teman: vÀndpunkter och vÀgen ut, i ett livshistoriskt perspektiv. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgick frÄn en uppbrottsmodell och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv.
Kokset för utomhusbruk : Med upplevelsen och maten i fokus
Oftast Àr rasterna de bÀsta ögonblicken i en naturupplevelse.Oavsett om man vandrar, paddlar kajak, Àr ute med bÄten, uteoch fiskar eller jagar eller bara tar en skogspromenad Àr matrastenofta en stund att sÀtta sig ner och betrakta omgivningen, ta av sigskorna och se ut över landskapet.Och maten smakar ju alltid mycket bÀttre ute. En kortskogspromenad kan förvandla en ostmacka till en njutning. Att sittapÄ en hÄrd sten i ett lÀtt duggregn verkar inte förta matupplevelsen,snarare förhöja den pÄ ett sÀtt som ingen restaurangmiljö klarar.NÄgra av de bÀsta upplevelserna har vi ocksÄ nÀr vi Àr tillsammansmed andra. Och det Àr oftast nÀr man Àr en grupp som viljan attlÀgga mer energi pÄ maten blir större. Rasterna och mÄltiderna blirju oftast lÀngre ju fler man Àr.Det Àr nÄgot speciellt med att samlas kring en öppen eld.
Utforskande i förskolan: vad Àr det?
Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare relaterar barns utforskande till barns lÀrande. Studien utgick ifrÄn ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med sex förskollÀrare verksamma i förskolan. Resultatet visade att barns intresse enligt förskollÀrarna Àr betydelsefullt för barns utforskande och lÀrande. Barn utforskar genom att prova och att frÄga. I detta utforskande lÀr de sig att göra saker sjÀlv, att bli sjÀlvstÀndiga och de fÄr kunskaper om olika företeelser i omgivningen.
Kosovo - en suverĂ€n stat : En uppsats om Kosovos sjĂ€lvstĂ€ndighetsdeklaration och nĂ„gra av vĂ€rldens internationella huvudaktörers reaktioner pĂ„ deklarationenÂ
The purpose of this essay is to examine why some countries in the world decided to support Kosovo?s declaration of independence in 2008, while others did not. The essay is a type of case study, with Kosovo?s independence as the main focus. For the purpose of the essay, main focus will be on the United States of America, Russia, China and Serbia.