Sökresultat:
871 Uppsatser om Rationellt synsätt - Sida 10 av 59
Ăvervakning av snöskotertrafiken
AnvÀndandet av terrÀngskoter har alltmer blivit ett nöje och ett sÀtt att umgÄs med vÀnner. Flertalet anvÀnder terrÀngskotern pÄ ett bra sÀtt men det finns alltid undantag och de hörs och syns vÀldigt vÀl. I takt med att fler skaffar terrÀngskoter ökar ocksÄ olyckorna. De flesta olyckor intrÀffar kvÀllstid under helger perioden mars-april. Av de omkomna förarna var 68 % alkoholpÄverkade med en genomsnittlig alkoholkoncentration pÄ 1,7 promille.
Artefakter vid en MR-undersökning
En artefakt Àr en struktur i en bild som i vanliga fall inte finns med i
objektet men som syns i bildresultatet. Artefakter syns i bildresultatet
till exempel pÄ grund av förÀndringar, tekniska fel i magnetkamerans
utrustning. De kan Àven vara pÄverkade av patientens normala rörelser,
sÄsom blodflödet. Inom MR förekommer det en mÀngd olika typer av
artefakter. Patientrörelse Àr det största fysiska effekten som orsakar
artefakter som oftast Àr relaterat till ofrivilliga rörelser som till
exempel andning och hjÀrtpulsation.
Syns man inte, finns man inte? : GANT Swedens hantering av image och relationer via Instagram och Pinterest
SammanfattningTitel: Syns man inte, finns man inte? GANT Swedens hantering av image och relationer viaInstagram och Pinterest.Examinationsdatum: 2014-01-07Kurs: Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap, Public relations ochinformation, 15 högskolepoĂ€ng (15 ECTS). HT2013, Kandidatkurs: Medie- ochkommunikationsvetenskap, 30 högskolepoĂ€ng (30 ECTS).Författare: Linda WĂ€ngborgHandledare: Jonas JonssonExaminator: Christian ChristensenNyckelord: sociala medier, public relations, imagehantering, relationshantering,kundrelationer, mode, GANT Sweden, Instagram, PinterestSyfte: Mitt syfte har varit att analysera hur det ökade anvĂ€ndandet av fotobloggar, somInstagram och Pinterest, har pĂ„verkat GANT Swedens hantering av image och relationer.Teori: Den teoretiska modell som har anvĂ€nts under skrivandets gĂ„ng Ă€r baserad pĂ„ tidigareforskning, om det traditionella samt nya medielandskapet, imagehantering ochrelationshantering, dĂ€r frĂ€mst författare som Evert Gummesson (1998), Lars Ă
ke Larsson medflera (2002) samt Mats Alvesson och Kaj Sköldberg (2010 och 2005) har varit i fokus.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr en mailintervju med GANT Swedens PR-ansvarigKarolina Skande har genomförts och Àven intervjuer med tvÄ fokusgrupper, vilka tillsammansutgör min primÀra data. SekundÀrdatan utgörs frÀmst av information som har inhÀmtats frÄnGANT, Instagram och Pinterests hemsidor samt tidningsartiklar och dylikt.Empiri: Praktisk erfarenhet har tillgodogjorts genom den primÀra och sekundÀra datan dÀr jaghar fÄtt kunskap om GANT Swedens och deras mÄlgruppers syner pÄ hur fotobloggar somInstagram och Pinterest pÄverkar hanteringen av image och relationer hos GANT.Slutsats: Det nya medielandskapet med fotobloggarna Instagram och Pinterest har bidragitmed Àndrade förutsÀttningar för modeindustrin och GANT Sweden. Maktrelationen har Àndratform dÀr de traditionella trendsÀttarna har fÄtt ge plats Ät potentiella kunders ökade inflytande.Idag tenderar kunderna att agera som sÀljare Ät företagen vilket gör att kundrelationer blir alltviktigare inom imagehantering..
??jag Àr inte rÀdd för nÄgonting, men jag Àr noga med att lÄsa dörren? : En kvalitativ studie om Àldres uppfattningar om fenomenet rÀdsla för brott
Ăldres rĂ€dsla för att bli utsatt för brott Ă€r ett relativt outforskat omrĂ„de. Aktuell forskning om Ă€ldres rĂ€dsla sammanstĂ€lls genom statistik för hur mĂ„nga Ă€ldre som kĂ€nner rĂ€dsla, men det fattas ett berĂ€ttande perspektiv dĂ€r man lyfter fram vad de Ă€ldre har att sĂ€ga om sina erfarenheter och upplevelser av rĂ€dsla för att bli utsatt för brott. Syftet för denna studie Ă€r att undersöka vad Ă€ldre personer har att sĂ€ga om fenomenet rĂ€dsla för att bli utsatt för brott och ta reda pĂ„ hur det ser ut och pĂ„verkar deras vardag.Studien har en fenomenologisk ansats med livsvĂ€rldsteorin som utgĂ„ngspunkt. Datainsamlingen har skett genom öppna intervjuer. Resultatet visar att fenomenet Ă€ldres rĂ€dsla för att bli utsatt för brott visar sig som att vara riskanalytiskt medveten.
Det rÀttsliga skyddet för djur- och vÀxtarter: Artskyddsförordningens betydelse för skogsbruket
Uppsatsen analyserar det rÀttsliga ramverket för artskydd. UtifrÄn mÄlsÀttningen om en hÄllbar utveckling och bevarandet av biologisk mÄngfald hanterar miljörÀtten, bÄde pÄ internationell och pÄ nationell nivÄ, olika konflikter mellan en rad intressen. Som följd av att stora delar av det moderna skogsbruket under de senaste decennierna har bedrivits storskaligt och rationellt med allt effektivare maskiner har arealen av skog minskat. I takt med att skogen minskar, reduceras Àven viktiga livsmiljöer för olika arter. Centralt i framstÀllningen har dÀrför varit att undersöka hur rÀttsordningen skyddar ? och kan skydda ? arter i samband med skogsbruk.
JÀmstÀlld samhÀllsplanering - en möjlighet för Stockholm? : En studie om framvÀxten av Hjorthagen, Norra DjurgÄrdsstaden
MÄnga byggprojekt hÄller pÄ att genomföras i Stockholm för att möta befolkningsökningen. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ och redovisa om och hur de involverade aktörerna i byggnationen av Hjorthagen, Norra DjurgÄrdsstaden i Stockholm arbetar med genus- och jÀmstÀlldhetsfrÄgor. FrÄgan Àr om Hjorthagen kommer att kunna bli en mer jÀmstÀlld stadsdel Àn de övriga i Stockholm. Hypotesen som uppsatsen fokuserat kring Àr att ambitionerna att skapa en ökad jÀmstÀllhet finns men att de inte införlivas.Den svenska staten försöker implementera jÀmstÀlldhetsarbetet inom de flesta omrÄden idag men samhÀllsplaneringen har inte visat nÄgot större intresse för detta. Det Àr Stockholms stad som har det övergripande ansvaret för den fysiska planeringen i Stockholm men ocksÄ för den sociala hÄllbarheten dÀr jÀmstÀlldhet rÀknas in.
Tre strategiska synsÀtt- en fallstudie av Biovitrum
Problemformulering: Vilka Àr de bakomliggande faktorerna för den nuvarande strategin?Hur ser de strategiska processerna ut pÄ Biovitrum?Vad avgör graden av risktagande?Vilka teoretiska modeller har anvÀnts i det strategiska arbetet? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera och analysera Biovitrums strategi och strategiska processer. Vi Àmnar studera i vilken grad som Biovitrum anvÀnt sig av de tre strategiska synsÀtten som vi definierar i teorikapitlet. Vidare har vi för avsikt att om möjligt komma med förslag till tÀnkbara nya strategiska modeller som skulle kunna vara speciellt lÀmpade för Biovitrum. Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie.
Hur mÄnga Àr för lite? - en kvantitativ studie kring regeringars Äsikter om fertilitet
Problemet med lÄga fertilitetsnivÄer har uppmÀrksammats och aktualiserats av bÄde EU och FN. Denna uppsats har diskuterat fertilitetsnedgÄngar frÄn ett regeringsperspektiv med hjÀlp av kvantitativ data rörande regeringars Äsikter som fertilitet. Vi har försökt att inte bara kartlÀgga hur det ser ut utan ocksÄ ta ytterligare ett steg i att förklara varför det ser ut som det gör. Detta har vi gjort genom att diskutera kring ett ideologiskt-, ett effektivitets- och ett EU-perspektiv.Resultaten har visat pÄ att vi kan se en fortsatt stark regimtillhörighet i framförallt den nordiska, anglosaxiska, sydeuropeiska och öst- och centraleuropeiska regimen dÀr rÄdande omsorgsmodeller har visat sig ha en fortsatt stark stÀllning. Den kontinentala regimen tycks röra sig mot en individuell modell och har dÀrför luckrat upp vissa element inom familjepolitiken som tidigare varit starkt knutna till den manliga enförsörjarmodellen.Vi har ocksÄ sett att effektivitet har en mer indirekt effekt dÄ det troligen Àr genom EU: s rekommendationer och direktiv som barnomsorg och förÀldraledighet har fÄtt en sÄdan som genomslagkraft.37Avslutningsvis har vi konstaterat att alla vÄra tre utgÄngspunkter kan förklara synen pÄ fertilitet och framförallt synen pÄ införandet av olika policys olika vÀl vid olika skeden i ÄtgÀrdskedjan.
Den civiliserade vilden i den moderna vÀrlden
Denna uppsats handlar om framvÀxten av det moderna samhÀllet och vad som karakteriserar det moderna. Jag menar i uppsatsen att det moderna samhÀllet vÀxte fram ur civiliseringsprocessen, vilken jag kommer att historiskt och ur andra perspektiv beskriva i enlighet med mina teorier, vilka Àr i sin tur pÄverkade av framför allt Bauman och Elias. Jag vill visa konsekvenserna av vad det moderna samhÀllet erbjuder och kommer att visa hur moralen förskjuts i takt med ett alltmer rationellt samhÀlle. Det moderna förutsÀtter ett hÀmmande av det naturliga i mÀnniskan men detta hÀmmande osynliggör egentligen bara det naturliga och dÀrför Àr överföringen frÄn att vara ?naturlig? till att vara ?kulturell? en svÄr, om inte omöjlig process.
Vi syns pÄ Facebook! : En etnologisk studie av identitetsskapande pÄ en virtuell community
MÄlet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera hur en individ presenterar sig pÄ den virtuella arenan Facebook. UtifrÄn intervjuer och deltagande observation ska vi beskriva hur identitetsskapande uttrycks i förhÄllande till en social omgivning. Vidare ska vi visa hur vÀrderingar och normer i samhÀllet pÄverkar aktiviteter pÄ Facebook. För att förklara detta utgÄr vi frÄn valda delar av interaktionismen samt teorier om det postmoderna samhÀllet. De begrepp vi anvÀnder oss av för att uppnÄ vÄrt syfte Àr roller och identiteter i anknytning till den virtuella vÀrlden samt att dessa formas och omformas i relation till ett socialt sammanhang.
Det h?llbara modets immaterialr?ttsliga gr?nser - En avv?gning av konflikterna mellan immaterialr?ttsligt skydd och h?llbara designinitiativ inom modeindustrin
I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.
TvÄngsmakt i sönderfallna stater : Somalia 1992-1993
AnvÀndandet av tvÄngsmakt vid interventioner i sönderfallna stater Àr en svÄr uppgift. En av desvÄraste delarna vid en sÄdan intervention Àr en rationell kommunikation med de olikamotparterna. Den stora utmaningen blir att lyckas förmedla bÄde det övergripande syftet medinterventionen till lokalbefolkningen och samtidigt övertyga de stridande parterna om att ett reelltoch trovÀrdigt hot föreligger. I den hÀr uppsatsen har jag undersökt om tvÄngsmakt Àr möjlig vidavvÀpningen i en sönderfallen stat, och hur tvÄngsmakten anvÀndes av UNITAF vid avvÀpningenav de somaliska krigsherrarna.I uppsatsen jÀmförde jag de avvÀpningsoperationer som genomfördes av de amerikanska,australiensiska och franska styrkorna vintern 1993. Den teori som jag anvÀnde som verktyg varPeter Viggo Jakobsens modell för tvÄngsdiplomati- idealpolitik.
Billiga mikrofoner kontra dyra mikrofoner: ett test med ljudet som utgÄngspunkt
Anledningen till uppsatsen kan beskrivas genom den pÄgÄende utvecklingen inom den kommersiella marknaden. Mikrofoner som kostar flera tusen kronor har i dag fÄtt konkurrenter hos ÄterförsÀljare som kan köpas för nÀstan en tiondel av priset och hÄller, enligt tillverkare, en lika hög ljudkvalité. För att ta reda pÄ detta fick ett antal vana lyssnare genomföra ett lyssningstest dÀr billiga mikrofoner jÀmförs mot dyrare ur ljudsynpunkt, utan att deltagarna vet vilka mikrofoner det handlar om. Efter genomförandet av lyssningstest och analys av svaren visade det sig att ingen signifikant skillnad fanns mellan mikrofonerna. Detta kan exempelvis bero pÄ, mikrofonval, val av stimuli, lÄgt antal testpersoner, frÄgeformulering i lyssningstestet.
Modigt eller fegt? : Individuellt krisstöd
Polisyrket Àr ett högriskyrke vad gÀller vÄld och hot. Bakgrunden till detta arbete Àr vÄrt eget intresse i Àmnet individuellt krisstöd och att ge lÀsaren en inblick i vilka metoder som anvÀnds vid krishantering. Vi vill ocksÄ pÄvisa de följdverkningar som kan uppkomma om en polis inte fÄr adekvat hjÀlp efter en traumatisk hÀndelse. Bearbetas dessa upplevelser pÄ ett rationellt sÀtt sÄ kan resultatet bli en polis som utför sitt arbete pÄ ett förtjÀnstfullt sÀtt, vilket gagnar alla i samhÀllet. VÄrt arbete bygger till stor del pÄ de handlingsplaner vi studerat frÄn JÀmtlands respektive VÀsterbottens lÀns polismyndighet.
Beslutsfattande om IT - Beslutsprocessen och IT-styrning
Denna uppsats grundar sig pÄ en kvalitativ ansats och beskriver en studie som behandlat beslutsfattande gÀllande IT i en organisation. Beslutsfattandet nÀr det gÀller IT pÄverkas av omgivning, teknologi samt uppfattningar om organisationens mÄl och metoder för att uppnÄ mÄlen. Att uppnÄ mÄlen Àr ingen trivial uppgift och Àr kantat av mÄnga problem. ITstyrning ses om en lösning pÄ dessa problem med beslutsfattande om IT dÀr den ska styras för att överensstÀmma med organisationens strategiska mÄl och avgöra vem som ska fatta dessa beslut. Syftet med studien var att beskriva beslutsfattandet och beslutsprocessen om IT i en organisation och vÄra centrala frÄgestÀllningar var hur fattar organisationen beslut om IT? och hur Àr beslutsfattandet om IT delegerat i organisationen? För att besvara dessa frÄgor utfördes en initial litteraturstudie dÀr vi granskade teorier om organisationen och beslutsfattande i denna samt IT-styrning.